Ungdomsparlamentet i Kimitoön firar 20 år: ”Vi har varit en föregångare i regionen”
Ungdomsparlamentet var ett av de första av sitt slag i regionen då verksamheten inleddes för 20 år sedan. Under jubileumsfesten uppmärksammades det inflytande organet har fått längs med åren.
Festlig dryck bubblar i glas vid ingången till Ungdomsgården Banan i Kimito och i kylskåpet väntar tårtor på jubileumsgästerna. Ungdomsparlamentet i Kimitoön fyller 20 år och på lördagen den 12 november samlas inbjudna gäster och både före detta och sittande ungdomsparlamentariker för att fira.
Kimitoöns fritidschef Bosse Ahlgren har jobbat med parlamentet sedan verksamheten körde i gång 2002. Året efter var Ahlgren på ett seminarium i Nagu där Kjell Lillestöl, känd för sitt arbete med ungdomsdelaktighet, höll ett anförande.
– Han berättade att en åttaåring är expert på hur en åttaåring tänker. Det gav mig kicken till att ungdomarna själva måste vara med och planera och besluta om deras egen vardag, säger Bosse Ahlgren.
I ungdomsparlamentet sitter representanter från alla högstadier och gymnasier i Kimitoön. Då parlamentet körde igång sökte det sin form de första åren, säger Ahlgren, och verksamheten nådde då främst dem som var med i parlamentet. Under åren har ungdomsparlamentet fått mer inflytande i kommunen och i beslutsfattandet.
För tio år sedan fick medlemmarna plats i kommunens nämnder och i styrelsen, med yttrande- och närvarorätt. Ungefär samtidigt infördes Islaparlamentet vilket innebär att ungdomsparlamentet årligen får 10 000 euro av kommunen som ska användas för ungdomarnas bästa.
De två sakerna är de viktigaste utvecklingarna som har hänt under parlamentets 20 verksamma år, säger Ahlgren, och han är stolt över att andra orter har tagit efter i att inkludera unga i beslutsfattandet.
– Vi har varit en föregångare i regionen, hela Åboland har egentligen fått ta modell av oss. Vi har varit på seminarier och berättat om vår verksamhet och hjälpt andra kommuner att starta upp ungdomsparlament och -fullmäktige.
Jobbar för ungas välmående
Johan Santalahti är vice ordförande i Kimitoöns ungdomsparlament. Santalahti är uppvuxen i Rosala men flyttade till Kimito i samband med gymnasiestudierna.
Santalahti ser att hans plats i parlamentet ger honom en chans att jobba för trivsel i skolorna och på fritiden.
– Det är en position där man kan göra det bättre för ungdomar här på Kimitoön. Man kan öka välfärdssektorn i ungdomarnas ärenden och få deras vardag så bra den kan vara, säger Johan Santalahti.
Förutom arbetet som görs i skolorna säger Santalahti att det är viktigt att få föra fram ungas röst i kommunen. Santalahti är med i Skärgårdsnämnden.
– Man får vara med i diskussionen kring många aktuella frågor, det har varit jätteintressant.
Nyligen valdes Santalahti också till representant ungdomsfullmäktige i Egentliga Finlands välfärdsområde. Förtroendeuppdraget kommer vara en rik upplevelse, säger Santalahti, och han är glad över att de unga beaktas.
– De ungas röst är ganska tyst i välfärdsområdet. Det pratas mycket om hur vi får kapaciteten i sjukvården att räcka till och om äldreomsorgen, men jag tycker de unga också är väldigt viktiga. Jag är redan nöjd över det att de tänker på att ha med ett ungdomsfullmäktige.
Stigen in i samhällspåverkan
I festen deltar Malin Joki som var ordförande i det första ungdomsparlamentet för 20 år sedan.
Joki har senare insett att det inte fanns många motsvarande ungdomsorgan i Finland på den tiden, och hon är glad över att verksamheten i Kimitoön lever kvar än i dag.
– Jag tycker det är jättefint att kommunen vill ha en sådan här verksamhet och låter ungdomar vara med och påverka, det är så det ska vara. Också för att visa ungdomar hur politik fungerar. En del skaffar sig en bransch inom det, säger Malin Joki.
Oscar Byman håller festtalet på jubileumsfesten. Byman var med i ungdomsparlamentet i tre år i början av 2010-talet, det vill säga under tiden då Islaparlamentet och platserna i kommunens nämnder infördes. Enligt Byman är ungdomsparlamentet viktigare på mindre orter som Kimitoön jämfört med till exempel städer.
– Då du är tillräckligt gammal för att kunna ställa upp i val och påverka i kommunfullmäktige flyttar du ofta bort för att studera, vilket gör att det finns ett litet demokratiunderskott på förstagångsledamöter. Därför är det ännu viktigare att det finns ett ungdomsparlament som ett språkrör för de unga, säger Oscar Byman.
För Byman innebar ungdomsparlamentet en första bekantskap med samhälle och politik, en väg som han fortfarande trivs på. För tillfället är Byman specialmedarbetare för justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) och har nominerats till kandidat i riksdagsvalet av SFP:s kretsstyrelse i Egentliga Finland.
– Om vi tänker på demokratifostran och vad det innebär att vara en god samhällsmedborgare, är det lite som att cykla. Då du börjar är det viktigt att någon visar hur det går till, lär dig och stöder dig. Det är ungdomsparlamentets roll.
