Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Elbilen ska snart ta över i Europa – men är vi redo för det?

Uppdaterad 26.11.2022 11:39.

Inga nya bensin- eller dieselbilar får säljas på EU:s område år 2035. Men hinner man i tid få fason på batteriproduktionen och bygga ut infrastrukturen för elbilarna? Och få ner priset på de nya fordonen?

För tillfället kostar en ny helelektrisk bil omkring 55 000 euro på den europeiska marknaden, och om den trenden håller i sig får många bilister ta till cykeln när de nya EU-reglerna träder i kraft år 2035.

– Vi behöver demokratisera elbilen, säger Alex Keynes som är expert på utsläppsfria fordon vid organisationen Transport & Environment i Bryssel. Han gör en jämförelse med hur Henry Ford inledde en massproduktion av bilar med förbränningsmotor på 1920-talet.

– Biltillverkare producerar fortfarande elektriska bilar i rätt liten skala, och det förklarar varför de är dyrare. Innan man övergår till massproduktion kommer dessa fordon att vara dyrare än genomsnittet, säger han.

Så kommer man att övervinna de hinder som finns på vägen mot massproduktion? Det handlar om allt från att bygga ut nätverket av laddningsstationer till att utvinna råmaterial för batterier.

Men också om politiken bakom övergången till fossilfria fordon.

En elbil som laddas i ett gathörn i Bryssel
Bildtext En laddningsplats för elbilar i centrala Bryssel.
Bild: Mette Nordström / Yle

EU-ländernas fasta beslut och en tveksam kommissionär

Det slutliga klubbslaget för övergången till utsläppsfria fordon kom från Europaparlamentet och EU:s ministerråd i slutet av oktober det här året.

Då godkändes kommissionens förslag att alla nya personbilar och skåpbilar som säljs från år 2035 ska ha nollutsläpp.

Bakgrunden är att Europeiska unionen har förbundit sig vid att vara klimatneutral år 2050 och vägtransporterna har stått för en femtedel av EU:s koldioxidutsläpp.

Förändringen har skett med anmärkningsvärd fart

― Klimatkommissionär Frans Timmermans

I praktiken betyder det alltså slutet för fordon med förbränningsmotor, även om man fortfarande kommer att kunna köra gamla bensin- och dieseldrivna bilar inom EU.

– Europeiska biltillverkare har redan visat att de är redo att axla sitt ansvar med allt fler och allt mera prisvärda elektriska bilar ute på marknaden. Förändringen har skett med anmärkningsvärd fart, sa EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans belåtet när det historiska beslutet var ett faktum.

Hans åsikt delades inte av alla.

Bara en knapp vecka efter att tidsfristen 2035 hade godkänts, menade en annan kommissionär – Thierry Breton som har ansvar för den inre marknaden – att det kan vara knepigare än så.

Kommissionär Thierry Breton under en presskonferens i Bryssel
Bildtext Kommissionären för inre marknaden, Thierry Breton, är inte övertygad om att bilindustrin klarar tidsfristen.
Bild: Alexandros Michailidis

I en intervju för tidningen Politico sa han att bilindustrin kommer att ha svårt klara av omställningarna till år 2035 och hänvisade bland annat till att det kräver stora mängder råmaterial och produktionsomställningar som kan leda till massarbetslöshet i bilbranschen.

Breton ville inte direkt stoppa det överenskomna, men trodde att det längre fram kan behövas en revidering av bilbeslutet.

Vad som behövs är beslutsamt politiskt agerande.

― Alex Keynes, Transport & Environment

Är bilars nollutsläpp år 2035 ett realistiskt mål?

Pessimismen delas inte av Alex Keynes på Transport & Environment som är en ledande europeisk organisation som verkar för nollutsläpp i transportsystemet.

Han menar att år 2035 utan tvekan är ett möjligt mål, och att det finns tillräckligt med geologiska resurser för råmaterial.

– Vad som behövs är beslutsamt politiskt agerande för att se till att vi har tillräckligt med utvinning, raffinering och återvinning, säger Keynes med hänvisning till batteriproduktionen.

En man med skägg tittar rakt in i kameran
Bildtext Alex Keynes påpekar att många biltillverkare tänker vara fullt elektriska före 2035.
Bild: Mette Nordström / Yle

EU förbereder som bäst en lag om kritiska råvaror (Critical Raw Materials Act), och i en framtidsprognos heter det att batterier till elektriska fordon och energilagring skulle kräva ”upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt 2030, och nästan 60 gånger mer litium och 15 gånger mer kobolt 2050, jämfört med den nuvarande försörjningen till EU:s hela ekonomi”.

Ett annat steg för att främja övergången var grundandet av den industridrivna Europeiska batterialliansen som siktar på att förbättra batteriproduktionen från själva råvaruutvinningen till den egentliga produktionen.

En laddningsstation som drivs med vindenergi i Ghent, Belgien
Bildtext Ett laddningsställe i belgiska Ghent som drivs av vindenergi.
Bild: Jonathan Raa/NurPhoto/Shutterstock/All Over Press

Beträffande laddningsstationer är nätverken ojämnt fördelade över Europa. Nederländerna, Frankrike och Tyskland står för en majoritet av den infrastrukturen och ojämlikheten gör det svårt att köra elbilar längre sträckor.

Men för tillfället förhandlar medlemsländerna om regler för hur många laddningsplatser ett land måste installera.

Europaparlamentet föreslår att man inom fyra års tid ska ha sådana med 60 kilometers mellanrum på viktiga motorvägar.

Kina dominerar men också USA vädrar morgonluft

Kina är den överlägset starkaste aktören på elbilsmarknaden, och världsledande också när det gäller att utvinna och raffinera råmaterial. Eftersom EU:s mål är att överlag bli av med sitt beroende av Kina, blickar man i Bryssel nu mot Australien, Chile, Mexico och Indien i jakten på råmaterialen.

En arbetare vid en fabrik i England som tillverkar batterier till elbilar
Bildtext En arbetare vid en kinesiskt ägd fabrik i Sunderland, England som tillverkar batterier till elbilar.
Bild: Richard Saker/Shutterstock/All Over Press

Och även om många europeiska biltillverkare redan har gjort stora omställningar, så är det Kina som är en stark leverantör av elbilar också till den europeiska marknaden, och landet satsar allt mera på att framställa fordon med högt säkerhetstänk.

USA godkände å sin sida i augusti en lag för grön industripolitik som bland annat betyder subventioner för elektriska fordon som tillverkas i USA.

De stora europeiska biltillverkarländerna Frankrike och Tyskland protesterade högljutt mot de nya amerikanska bestämmelserna och föreslog en motsvarande europeisk lag för att trygga framställningen av elbilar i Europa.

– Vi har Kina som skyddar sin industri, USA som skyddar sin industri och Europa som är ett öppet hus, konstaterade Frankrikes president Emmanuel Macron i en TV-intervju nyligen.

När har den vanliga löntagaren råd med en elbil?

Under förra året var en femtedel av de nya bilarna i EU eldrivna.

För att snabba på övergången erbjuder största delen av EU-länderna något slags stöd för elbilsköpare, i form av olika slags skatteförmåner vid inköp, ägande eller för tjänstebilar.

Frankrike förefaller ändå gå längst med sitt förslag på att införa ett subventionerat leasingsystem, där låginkomsttagare kan hyra en elbil för 100 euro i månaden.

Det är inte heller alltid de rikaste EU-länderna som är föregångare, utan Alex Keynes nämner också Rumänien som ett exempel på hur skattelättnader har gjort att landet under det första halvåret toppade listan över Europas elbilsförsäljning.

Men när kommer vi att se en förändring i fordonens prissättning?

Keynes citerar en prognos från Bloomberg New Energy Finance som visar att helelektriska bilar kan vara prismässigt konkurrenskraftiga mellan åren 2025 och 2027.

– Det här kommer att hänga på flera faktorer, som en förbättrad batteriteknologi och lägre batterikostnader, men också på att bilindustrin då har gjort nödvändiga investeringar i nya produktionslinjer, säger han.