Det blir tuffare att vara lantbrukare – här är den dyra matens vinnare och förlorare

En ny rapport från Naturresursinstitutet Luke visar på en dyster prognos då det gäller lönsamheten för lantbrukarna. Samtidigt gör dagligvaruhandeln allt större vinster.

Längs med matens väg till din tallrik finns det många intressenter. I färska rapporter från dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin får vi insikt i hur de klarar sig i den turbulenta ekonomin.

Lönsamheten för lantbrukarna i Finland är sämre än den var i fjol. Det framkommer i Naturresursinstitutet Lukes prognos. Nötboskapsgårdar samt får- och getgårdar väntas göra förlust i år. Dessa lantbrukare har inte sett en så dyster prognos sedan Luke började mäta lönsamheten år 2000.

Samtidigt ser vi allt större vinster inom dagligvaruhandeln. Antalet sålda varor har inte ökat, men det har antalet euron i kassan.

Hur går det här ihop? För att få svar på frågorna har Svenska Yle vänt sig till Keskos chef för dagligvaruhandeln Ari Akseli, svenska lantbruksproducenternas centralförbunds ordförande Mats Nylund och kalvuppfödaren Marcus Skullbacka från Terjärv.

Även om vissa lider mer än andra så är alla överens om att inflationen orsakar stora problem.

Hög inflation är inte på något vis en bra sak för oss. Tvärtom, vi ställs också inför utmaningar med stigande elpriser och övriga stigande kostnader.

Ari Akseli, Kesko

Ett långt minusstreck för kalvuppfödaren

Marcus Skullbacka föder upp kalvar i Terjärv. Vid sex månaders ålder går nötkreaturen vidare till Österbottens Kött som håller dem till 18–20 månaders ålder. Enligt Skullbacka har det varit kärvt redan tidigare, men inte så illa som nu.

– Gödselpriserna, plastensilage- och bränslekostnaderna har stigit. Det har kommit en prishöjning på kalvarna, men den motsvarar inte de stigande kostnaderna. Höjningen täcker kanske en fjärdedel av kostnaderna.

Skullbacka konstaterar att han måste ta sig en ordentlig funderare inför nästa säsong. Han odlar kalvarnas föda själv, och för den säden behövs gödsel. Och till konstgödsel räcker pengarna inte.

– Det leder högst troligen till en utslaktning till hösten.

Han konstaterar att det höga kostnadstrycket och den låga lönsamheten kommer att leda till att självförsörjningsgraden vad gäller nötkött kommer att minska radikalt.

– Har man producenter som slutar så är det svårt att få dem att starta upp igen.

Skullbacka konstaterar att pengarna till kalvarna måste komma från slutuppfödaren.

– Det är den enda kanalen. Jag kan inte exportera dem, och jag tror inte heller att konsumenten direkt vill köpa en kalv.

Maten och gödselspelet

Våra matpriser stiger. En orsak som få tänker på är de allt högre gödselpriserna. Kriget i Ukraina är inte det enda som påverkar gödselpriserna. Konstgödselproducenten Yara har i åratal ifrågasatts av bönder i Finland.

Matpriserna fortfarande höga

Konsumentpriserna har stigit kraftigt under året. Enligt Svenska Yles egen prisjämförelse finns det tecken på att priserna håller på att stabilisera sig, men nivån är fotfarande betydligt högre än i början av året.

Ägg, mjölk och ostar var i början av november nästan 30 procent dyrare än i mars i år. Spannmålsprodukter var 15 procent dyrare och för kött måste konsumenten betala 20 procent mer nu i november än man var tvungen att göra i mars.

Prisjämförelsen bygger på uppgifter insamlade om de mest sålda livsmedlen i hela landet i S-gruppen och K-gruppen.

De höga köttpriserna påverkar våra köpvanor – shoppingvagnarna fylls allt oftare av griskött och billigare alternativ

Efterfrågan på griskött ökar, produktionen halkar efter.

Matbutikerna har hittat ett sätt att klara sig

Prishöjningen syns inte i landbrukarnas plånbok. Men för kedjorna går det bättre.

I slutet av oktober meddelade Kesko att de har gjort sitt bästa kvartalsresultat någonsin. Även om Kesko är en koncern som innefattar annat än matbutiker, så har också Keskos dagligvaruhandel gjort ett starkare resultat än under samma period förra året.

Ari Akseli är chef för dagligvaruhandeln vid Kesko. Enligt honom har inflationen trissat upp matförsäljningen mätt i euro, men inte mätt i mängden varor.

– Dagligvaruhandelns försäljning växte med 0,9 procent på konsumentsidan och med 15,1 procent på den yrkesmässiga sidan. Det visar att marknaden har öppnat och människorna vill samlas utanför hemmet igen.

Även om det går bra just nu så ser Akseli ändå inflationen som problematisk.

– När konsumenterna ställs inför stigande priser så letar de efter förmånligare produkter och utnyttjar flera erbjudanden. På det här behovet har vi svarat.

– Hög inflation är inte på något vis en bra sak för oss. Tvärtom, vi ställs också inför utmaningar med stigande elpriser och övriga stigande kostnader.

Vad ser du för lösningar på lantbrukets låga lönsamhet?

– Lantbrukets kris beror framför allt på de stigande kostnaderna. Det här beror på att ekonomin har utsatts för exceptionella omständigheter, först coronapandemin och nu Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vår största styrka är ett fungerande samarbete, finländska butiker som gör finländska inköp.

– Den största utmaningen som Finlands livsmedelskedja står inför är att matexporten har utvecklats ytterst dåligt.

Mats Nylund: Vi har för få matvaruaffärer i Finland

Mats Nylund är ordförande vid Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund. Han har klara åsikter om vad som borde göras för att lönsamheten för lantbrukarna ska stiga.

– Vi har inget annat land i Europa där handeln domineras av två aktörer så kraftigt som i Finland.

Enligt Nylund så råder det obalans i förhandlingskraften mellan dagligvaruhandeln, förädlare och lantbrukare.

– När vi har kedjor som är så stora så att de har över 40 procent och 35 procent av hela marknaden så finns det inga större förädlare som klarar av att falla ur deras sortiment.

Nylund konstaterar ändå att matbutikerna helt enkelt gör det som marknaden kräver av dem, nämligen vinst.

– Så fungerar marknadsekonomin. Men när det fungerar på det här sättet i en sådan här situation så är det hög tid att politikerna ser över spelreglerna. Det kan man på två sätt, det är konkurrenslagstiftningen och livsmedelsmarknadslagen.

Har man producenter som slutar så är det svårt att få dem att starta upp igen.

Marcus Skullbacka

Enligt Nylund är den största vinnaren av de stigande priserna konstgödselproducenten Yara.

– Jag kan inte förstå att de har mage att prissätta sina produkter som de gör. De gör enorma vinster, och jordbruket går på knä.

"Gödseln kan kosta gården 70 000 euro i år" – allt dyrare gödselpriser bekymrar jordbrukare

Ryska sanktioner påverkar tillgången på råvaror.

30 min

Maten och gödselspelet - Spela upp på Arenan

Du kan kommentera artikeln fram till klockan 23.00 den 22 november.