Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Räddar gasfynd i Svarta havet den turkiska ekonomin? Turkiet hoppas på gasexport till Europa inom några år: ”Vi kan bli en maktfaktor i gasmarknaden”

Gasanläggningen som byggs som bäst i Turkiska Filyos är väldigt stor. Hela området är ungefär 15 000 hektar stort. - Spela upp på Arenan

De turkiska gasfynden under bottnen på Svarta havet ska vara väldigt stora. Energiexperter i Turkiet pratar om enorma mängder naturgas som bara behöver pumpas upp och exporteras till den europeiska marknaden.

Naturgasfynden kommer sannolikt att ha en stor betydelse för den turkiska ekonomin och sannolikt också att göra landet självförsörjande vad gäller naturgas.

I nuläget importerar Turkiet så gott som all gas landet förbrukar. Gasen är dyr för de turkiska konsumenterna som gärna snabbt vill ta del av de stora gasfynden i form av mindre gasräkningar.

Karta över var gasfynd gjorts i Svarta havet.
Bildtext Gasfyndet under bottnen i Svarta havet gjordes för ett par år sedan 170 kilometer norr om den turkiska staden Zonguldak. Fyndet gjordes inom turkiskt terrotialvatten.
Bild: Rea Lemström

Turkiske energiministern Fatih Dönmez manade folket att ha tålamod i en teveintervju nyligen. Tids nog får turkarna gasen till ett billigare pris, sade han.

– Ännu har inte fynden gett avkastning men det här projektet har framskridit väldigt snabbt.

Gasfynden gjordes för ett par år sedan ungefär 170 kilometer norrut från staden Zonguldak.

Vid den lilla staden Filyos, ungefär 30 kilometer österut från regionens huvudort Zonguldak, byggs som bäst en enorm gasanläggning och en ny hamn.

Gasanläggning i Filiyos, Turkiet.
Bildtext Under byggnadsskedet sysselsätter gasanläggningen upp till 4000 personer. Byggnadsarbetena pågår dygnet runt.
Bild: Şaban Yılmaz

Byggandet av gasanläggningen sysselsätter omkring 4000 personer. Byggnadsarbetena på det 15 000 hektar stora området pågår dygnet runt.

Då verksamheten kör igång är sysselsättningseffekten också stor.

– Gasanläggningen kommer sedan att sysselsätta minst tusen personer, kanske fler, säger journalisten Derya Akbıyık.

Han är ordförande för journalistföreningen i Zonguldak.

Gasanläggningen ska kopplas till det turkiska gasledningsystemet under första kvartalen år 2023. Då inleds det första skedet av gasproduktionen. Under de kommande åren öppnas flera gasledningar från bottnen under Svarta havet. Produktionen kommer att öka stegvis under flera år.

– År 2025 eller 2026 kommer det att pumpas minst 20 miljarder kubikmeter naturgas per år från fynden. Så mycket gas förbrukar hushållen i Turkiet under ett år, säger Dönmez.

Myndigheterna i Turkiet uppskattar att gasexporten till Europa kan inledas senast efter år 2025 eller 2026.

Stopp på inflationen

Turkarna tror och hoppas att gasexporten till Europa ska råda bot på den krassa ekonomin i landet.

Ingen pratar ändå om klimatförändringen och målet att minska användningen av fossila bränslen. I sin iver att på det här sättet möjligen få ordning på sin ekonomi är miljöaspekten något som turkiska myndigheter väljer att inte ta upp.

Inflationen i Turkiet är skyhög och den officiella siffran är över 80 procent. Den verkliga inflationen torde vara högre än så.

Turkiska myndigheter och politiker hoppas att gasfynden och den möjligen kommande exporten till Europa ska råda bot på inflationen och obalansen i landets utlandshandel.

– Turkiet kan bli en betydelsefull faktor på gasmarknaden då exporten av gas till Europa tar fart, säger Koyutürk och konstaterar att Turkiet har ett bra strategiskt läge då det gäller gastransporterna.

Den turkiska politikern Fatih Dönmez sitter vid ett bord med händerna knäppta.
Bildtext Vi kommer att hitta ännu mera gas, säger den tukiske energiministern Fatih Dönmez. (Arkivbild)
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Fast än distributionen kör i gång kommer arbetet med att hitta mera gas att fortsätta.

– Det finns ytterligare stora mängder gas att hämta. Vi hittar mera gas där, säger Dönmez.

Nu borras gasen från ett djup på 2100 meter. Enligt Dönmez finns det kapacitet att gå lika djupt till.

– Tidigare var utbrytningen av stenkol väldigt viktigt i Zonguldak och i Turkiet, nu är det gasen som är viktig, säger

En man står på gatan framför ett hus.
Bildtext Journalisten Derya Akbıyık säger att kolindustrin tidigare var viktig för Turkiet, nu är det gasen som är viktig.
Bild: Bubi Asplund / Yle

Letade gas i flera år

År 2004 började turkarna tillsammans med några andra länder leta efter gas på olika håll i Turkiet och i Svarta havet. Flera olika energiföretag letade efter gasfynd i flera år. Man lyckades inte göra några stora fynd då.

Nio år senare (2013) ville dåvarande energiministern Berat Albayrak att Turkiet skulle få ett eget fartyg som kunde leta efter gas i Svarta havet. Turkiska staten skaffade fartyget Barboros hayrettin paşa för att hitta gas. Strax efter det skaffade turkarna ytterligare fyra fartyg (Fatih, Yavuz, Kanuni och Oruç reis).

Numera jobbar omkring 40 båtar med gasprojektet ute till havs.

Det tog ändå mer än sex år innan det första gasfyndet gjordes under bottnen på Svarta havet. De här fynden gjordes i Turkiets territorialvatten.

– Då fyndet gjordes för ett par år sedan trodde man att reserven var 320 miljarder kubikmeter, senare visade den sig vara tjugo gånger större än så, säger journalisten Pelin Koyutürk på sin Youtube kanal.

Det gjordes mindre fynd tidigare och då var den estimerade produktionen 32,7 miljoner kubikmeter. Under normala förhållande behöver Turkiet mellan 45 – 50 miljarder kubikmeter gas per år. Hushållen använder omkring 15 och industrin drygt 12 miljarder kubikmeter gas årligen. Dessutom förbrukas det nästan 20 miljarder kubikmeter gas av något som myndigheterna klassificerar som ”övriga”.

Turkiets gasimport

Turkiet har för tillfället kontrakt med Ryssland, Qatar och Algeriet om import av naturgas. De kontrakten gäller fram till år 2025. De här länderna levererar tillsammans omkring 38 miljarder kubikmeter naturgas årligen till Turkiet.

Turkiet importerar energi också från till exempel Iran, Azerbadjan och Nigeria. Det handlar bland annat om naturgas i vätskeform (LNG).

För tillfället producerar Turkiet endast en procent av den gas landet behöver.

Gasanläggningen i Filiyos, Turkiet.
Bildtext En miniatyrmodell av gasanläggningen i turkiska Filyos.
Bild: Şaban Yılmaz

När Turkiet är tvunget att köpa den här mängden gas från något annat land kostar det enligt energiminister Fatih Dönmez till och med 65 miljarder dollar. Turkiet importerar gas från flera länder.

Två gasledningar för export

Fyndplatsen som kallas Tuna 1 ligger omkring 170 kilometer norrut från Turkiets kust, inom landets territorialvatten.

– Häri ligger det fina för Turkarnas del. Den gas som ska pumpas upp från bottnen i Svarta havet kan säljas direkt till Europa, utan mellanhänder, säger Pelin Koyutürk.

Karta över hur gasledningen Turktstream går tvärs över Svarta havet.
Bildtext Gasledningen Turkstream går från den ryska staden Anapa tvärs över Svarta havet till den turkiska staden Kıyıköy. Därifrån kunde exporten ske till den europeiska marknaden.
Bild: Rea Lemström

Turkiet och det turkiska energibolaget Botas har en tudelad plan för hur naturgasförsäljningen till Europa ska skötas. Det är Botas som ansvarar för gaspumpandet och distributionen. Bolaget heter Türkiye Petrolleri Anonim Ortaklığı (TPAO) och ägs till hundra procent av den turkiska staten.

Presidenterna Erdogan och Putin skakar hand.
Bildtext Presidenterna Recep Tayyip Erdoğan och Vladimir Putin invidge naturgasledningen Turkstream i januari 2022. (Arkivbild)
Bild: MICHAEL KLIMENTYEV/SPUTNIK/K/EPA

Tvärs över Svarta havet går en naturgasledning från den ryska staden Anapa till mottagningsterminalen Kıyıköy som ligger nära Istanbul. Ledningen som heter Türkakım boru hattı (Turkstream på engelska) passerar nära turkarnas fyndplats. Turkarna kunde möljligtvis koppla upp sin gasledning till Turkstream för att kunna exportera gas till Europa

Naturgasledningen invigdes av Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i januari 2022.

Tanap från Azerbajdzjan till Europa

Turkiet har också en gemensam gasledning med Azerbajdzjan. Trans-Anatolian natural gas pipeline (Tanap) är över 1840 kilometer lång och går från Azerbadjan via Georgien till turkiska Türkgözü, därifrån till Eskişehir och sedan till Ipsala.

Ipsala ligger i den europeiska delen av Turkiet. Därifrån går det enligt myndigheterna enkelt att exportera gasen vidare till Europa. Det hela handlar alltså om att koppla ledningen från gasanläggningen i Filyos till gasledningen Tanap.

Det turkiska energibolaget Botaş äger 30 procent av projektet Tanap det vill säga Trans Anadolu doğal gaz boru hattı som förvaltar gaslinjen från Azerbajdzjan. Resten av Tanap ägs av det statliga oljebolaget SOCAR i Azerbajdzjan (58 procent) och brittiska British Petrolium (12 procent).

Karta över hur gasledningen Tanap gör genom Turkiet.
Bildtext Gasledningen Tanap eller Trans-Anatolian natural gas pipeline går från Azerbajdzjan via Georgien till Turkiet. Gasledningen är över 1800 kilometer lång. Från den turkiska staden Ipsala är det möjligt att exportera gas vidare till Europa.
Bild: Rea Lemström

Enligt experterna går det enkelt att koppla gasledningen från Filyos till gasledningen Tanap.