Vetenskapsbarometern: Finländarna har en ökad tilltro till vetenskap och forskning

Coronapandemin har lett till en ökad polarisering i vissa frågor, men finländarnas tilltro till vetenskapen fortsätter öka. Det visar vetenskapsbarometern som publicerades på onsdag.

Den överväldigande majoriteten, 85 procent av de tillfrågade i undersökningen, litar på vetenskap och forskning. Bland de som sätter högst förtroende till vetenskapens möjligheter finns Samlingspartiets och De Grönas anhängare, medan Sannfinländska väljare är de som oftast uttrycker skepsis mot vetenskap och hur det används i samhället.

Överlag har intresset för vetenskap ökat bland finländarna, särskilt bland män men även bland kvinnor, även om en dryg tredjedel säger sig inte ha något intresse av det överhuvudtaget. Finländare ser teknik och vetenskap som en viktig del av Finlands framgångar både nu och i framtiden.

Vetenskap viktigt för samhällsutveckligen

76 procent av de tillfrågade tror att vetenskapen kommer att göra livet bättre inom de närmaste två decennierna.

Enligt barometerns resultat ställer sig en stor del av finländarna positivt till ökade vetenskapsanslag i landets budget, och på samma sätt anser en klar majoritet att forskningsinformation ska ha en starkare roll i det politiska beslutsfattandet. Mer än fyra femtedelar av de tillfrågade tycker att det är bra att forskare deltar i offenliga diskussioner och ger rekommendationer som underlag för beslutsfattande.

Gränsen mellan vetenskap och politik anses ändå vara viktig. Majoriteten av de tillfrågade höll med om påståendet att forskare inte bör blanda sig i politiken alltför mycket.

Ökad tillit till nationella institutioner och media

Förtroendet för universitet och högskolor har ökat stadigt och är i den här undersökningen nu nästan på samma nivå som polisen, som tidigare var den mest betrodda institutionen. Försvarsmakten och rättsväsendet upplevs enligt undersökningen också vara bland de mest pålitliga. Även medierna har fått ett uppsving i förtroendet jämfört med tidigare.

I motsats till vad man ofta tror verkar inte motstridiga offentliga åsikter bland experter underminera förtroendet för vetenskap utan finländarna har en realistisk syn på saken och förstår att kunskaper förändras och anpassas i takt med att forskningsdata samlas in och analyseras.

Av de tillfrågade anser 73 procent att man kan lita på vetenskapen eftersom forskare arbetar för allas gemensamma bästa. Två tredjedelar av de tillfrågade litar också på forskarnas etiska omdöme.

Däremot är det många som tvivlar på att beroendet av finansiärer inte har inflytande på forskningen, men trots det tycker mer än hälften av de tillfrågade att det inte påverkar deras tillit nämnvärt.

Även valet av forskningsämne delade de tillfrågades åsikter, och kring hälften anser att det görs mycket onödig forskning i landet. Det råder också delade meningar om huruvida den forskning som görs borde utmynna i någon slags ekonomisk nytta, men en majoritet anser ändå inte att forskningsmedel bara ska tilldelas de populäraste forskningsfälten.

Pandemi och krig har påtaglig effekt

Coronapandemin, kriget i Ukraina och klimatläget har också satt sina spår i folks attityder, enligt undersökningen.

Det här syns i just att försvarsmakten toppar listan över pålitliga institutioner och att många av de forskare som anses vara mest tillförlitliga är sådana som synts i medier och offentligheten som kriskommentatorer, som exempelvis Mika Aaltola, Esko Valtaolja, Mika Salminen och Hanna Nohynek.

Klimatkrisen har sjunkit i rang när det gäller hur viktig man tycker att frågan är, bara drygt två tredjedelar av de tillfrågade anser att klimatförändringen är ett allvarligt hot.

Coronapandemin satte vetenskapen på prov och i Finland verkar effekterna ha gynnat den, även om den också är den händelse som delar de tillfrågade på många punkter.

Polariseringen syns bland annat i sådant som attityden till vacciner. Andelen av dem som anser att alla har rätt att välja om de vill vaccinera sig eller sitt barn har ökat tydligast.

Förtroendet för myndigheternas information om vaccin är starkt överlag, men det finns skillnader beroende på vilken politisk tillhörighet den tillfrågade har. Anhängare till Sannfinländarna uttryckte i undersökningen i högre grad skepsis mot vaccinationer och framhävde behovet av valfrihet när det gällde att ta dem.

Även intresset för sådant som homeopati och naturläkemedel har ökat bland folk jämfört med föregående undersökning.

Många av dem som hade litat på vetenskapen tidigare, ansåg att detta förtroende stärktes ytterligare i och med pandemin. Precis som andra offentliga institutioner upplever också hälsovårdsmyndigheterna ett ökat förtroende, enligt undersökningen. Å andra sidan fick de som redan var misstänksamma mot vetenskap och experter sina åsikter stärkta från coronakrisen.