Svenska Yle i Warszawa: Var ska de ukrainska flyktingarna bo i vinter?

– Förklaringen till att flyktingmottagandet gick så galant i våras är de polska - men också ukrainska familjernas - hjälp med inkvarteringen, säger migrationsexperten Paweł Kaczmarczyk.

Under våren kunde få missa att miljontals flyktingar flydde undan Rysslands angrepp mot Ukraina just via Polen.

Från det styrande regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) sades då att ”de inte byggt några flyktingboenden eftersom flyktingarna redan har någonstans där de kan bo.”

På våren bodde över en halv miljon ukrainare i polska hem.

Men den polska statens ekonomiska bidrag till hjälpande privatpersoner upphör efter 4 månader.

Många ukrainare flyttade vidare till andra länder och en del har återvänt till Ukraina. Men fortfarande i dagsläget bor över 1 miljon ukrainska krigsflyktingar i Polen.

– Alla som var med om att ta emot flyktingar kan vittna om att det var helt enastående att så många privatpersoner och föreningar hjälpte till. Men samma människor kan intyga att allting var väldigt kaotiskt och det saknades koordination, säger Paweł Kaczmarczyk direktör för Migrationsforskningscentret vid universitetet i Warszawa till Svenska Yle.

Saknas: strategi för migration

Att mottagandet var kaotiskt beror förstås på att mängden ukrainska flyktingar var så stor. Men på Migrationsforskningscentret bedömer forskarna att det inte är den enda förklaringen.

I motsats till många andra europeiska länder saknar Polen en ordentlig strategi för migration och flyktingmottagande.

Många element inom flyktingmottagandet och integration finns inte på plats, säger Paweł Kaczmarczyk.

– Många institutioner är underutvecklade - till exempel saknas ett ordentligt stöd för språkinlärningen i polska, stöd att få tillgång till bostäder och stöd för att komma in på den polska arbetsmarknaden.

Har den polska regeringen i för hög grad räknat med civilsamhällets stöd för att hjälpa att fixa flyktingmottagandet?

– Egentligen har den polska regeringen inte haft något annat alternativ än att lita på att aktivister, välgörenhetsföreningar och vanliga medborgare tog tag i saken. Och det var precis det som hände i våras, säger Kaczmarczyk.

Föreningar förmedlar bostäder

Trots att Polen axlat ett stort ansvar då landet tog emot så många ukrainska flyktingar, skulle bragden inte ha varit möjlig utan lokala och internationella organisationers, kyrkors och fackföreningars insatser.

Det här arbetet pågår fortfarande.

En viktig organisation i den här helheten är Ukraiński Dom (Ukrainska huset).

Föreningen hjälper till med allt från allmän information om socialbidrag, hjälp med att verifiera ukrainska yrkesintyg till kanske den mest brännande frågan av alla: tak över huvudet för de nyanlända ukrainarna.

– De ukrainska flyktingarna kan fylla i en ansökan på vår webbplats eller så kan de ringa vårt infonummer så försöker vi hjälpa dem, säger Valeriia Sjachunova, som jobbar med PR och kommunikation på Ukraiński Dom.

Ukrainski dom har tyvärr inte möjlighet att hjälpa alla, understryker Sjachunova.

På våren blev de kontaktade av både polska och ukrainska familjer som hade möjlighet att inkvartera flyktingar, föreningens uppdrag är att koppla ihop värdfamilj med flyktingar.

Den polska regeringen har gjort bedömningen att över en halv miljon ukrainska flyktingar fick bo i privata hem.

De polacker som inkvarterar en flykting kan ansöka om ett bidrag på motsvarande 8 euro per dag av den polska regeringen för att täcka en del av kostnaderna. Efter fyra månader upphör bidraget.

– Ukrainski dom kontaktas fortfarande av många polska familjer, men antalet är inte lika stort som på våren, säger Valeriia Sjachunova.

Ukrainska migrantarbetare i nyckelroll

Migrationsforskaren Paweł Kaczmarczyk säger för egen del att han tror att folk i allmänhet, särskilt inte utanför Polens gränser, förstår hur viktigt det varit för krigsflyktingarna att det finns en ukrainsk diaspora på 1,5 miljoner personer bosatta i Polen.

– Det här förklarar varför mottagandet gick så galant: de polska familjerna som öppnade sina hem. Men minst lika mycket berodde det på de ukrainska arbetarna som hjälpte till med information och tak över huvudet.

Paweł Kaczmarczyk har bekantat sig med färsk statistik från de största polska städerna.

– Omkring hälften av de ukrainska flyktingarna uppger att de fått hjälp antingen med boende eller med information om Polen - av ukrainare som bott här sedan förr.

Under 2010-talet var efterfrågan av arbetare till exempel inom den polska transportbranschen, byggbranschen och servicebranschen stor. Polska arbetare hade migrerat till väst efter bättre löner - ukrainska män kom i stället till Polen.

Integration via arbete

Paweł Kaczmarczyk är ekonom till utbildningen och har särskilt inriktat sig på arbetsmarknaden i Polen.

Han säger rakt ut att den polska regeringen tycks lita på att de ukrainska flyktingarna klarar sig i Polen via arbete.

Och åtminstone statistiken säger att det hittills gått väldigt bra för ukrainarna på arbetsmarknaden. Omkring 60 % av de nyanlända ukrainska krigsflyktingarna har hittat ett jobb - många till och med ett heltidsjobb.

– Många av flyktingarna lyckas försörja sig själva och sina familjer, vissa kan till om med skicka pengar hem till Ukraina.

– Men: många av flyktingarna är väldigt svårt traumatiserade, så frågan är om man kan förvänta sig att de snabbt ska ha ha råd att tjäna pengar och betala hyran.

På lång sikt är det riskabelt att tänka att den polska staten inte ”behöver” ändra sina strukturer eftersom så många flyktingar ändå klarar sig på arbetsmarknaden, säger Paweł Kaczmarczyk.

Ny flyktvåg på vintern?

De flyktingar som bodde hos polska familjer på våren kan inte längre räkna med att få bo kvar - eftersom staten slutar betala ut bidraget till familjerna efter fyra månader.

Men enligt statistik som Kaczmarczyk bekantat sig med bor omkring hälften av de ukrainska flyktingarna fortfarande gratis i polska familjer eller hos andra ukrainare.

– Det talas ofta om att folk inte längre orkar hjälpa, support fatigue, men det verkar inte ha slagit in ännu i Polen.

Situationen är tyngst för det av kriget traumatiserade ukrainska flyktingarna, men livet är tungt också för dem som hjälper, påpekar forskaren.

– Arbetarna från Ukraina jobbar långa dagar och de delar ofta också lägenhet med andra arbetare. Så plötsligt är de i en situation där de också välkomnat landsmän från de krigsdrabbade områdena.

Både frivilligorganisationer och forskare bedömer att det finns en överhängande risk för nya flyktingrörelser från Ukraina under vinterns kalla månader.

Paweł Kaczmarczyk riktar en vädjan till regeringen att på ett mer målinriktat sätt förbereda boende för flyktingar från Ukraina.

– Jag förväntar mig mer strategiskt tänkande. Så att de åtminstone förbereder boende för ett möjligt ökat antal flyktingar från krigets Ukraina.

Artikeln har uppdaterats 19.11 klockan 11.10. Rubriken ändrades.