Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

”Eskalationsrisken är på gränsen till mycket osannolik” – Ryssland har inget att vinna på en utvidgad konflikt, enligt forskare

En minröjningsgrupp röjer minor vid en åkerkant.
Bildtext Ukrainska minröjare nära Mykolajiv. Det är osannolikt att kriget i Ukraina sprids till andra länder i området.
Bild: Narciso Contreras / ​AOP

Risken för att Ukrainakriget eskalerar är liten, enligt Albin Aronsson vid FOI i Sverige. För att en konflikt ska eskalera måste en part ha en orsak att göra det.

Efter att en luftvärnsrobot slog ner och dödade två personer på polsk mark på tisdagskvällen steg oron snabbt för att Ukrainakriget skulle eskalera och på allvar dra in Natoländer i konflikten. Incidenten visade sig vara ett misstag men oron finns kvar.

Albin Aronsson, biträdande forskare vid enheten för säkerhetspolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, anser ändå att det inte finns en reell risk för att kriget sprider sig.

– Som jag ser det nu så är risken för eskalation osannolik, på gränsen till mycket osannolik, säger Aronsson.

– Jag ser inte något politiskt eller militärt syfte, om Ryssland skulle vara den som skjutit på Polen. Om det skulle ha varit det skulle det vara osannolikt att det skulle ha varit medvetet.

Enligt amerikanska uppgifter var det en ukrainsk luftvärnsmissil som råkade slå ner i Polen.

Man skulle bomba Finland men flög över Östersjön och förlorade navigationen

― Albin Aronsson om när Sovjet bombade Stockholm

Misstag händer i krig trots att det är beklagligt, påpekar Aronsson. Det behöver inte leda till att kriget automatiskt utvidgas.

– Det är viktigt med perspektiv. Ett exempel är att Sovjetunionen bombade Stockholm 1944 av misstag. Man skulle bomba Finland men flög över Östersjön och förlorade navigationen.

Trots det drogs Sverige inte in i kriget. Sovjetunionen å sin sida dementerade hela händelsen.

Förhandlingar brukar leda till resultat

När konflikter närmar sig en eskalationsfas är kommunikation A och O, enligt Aronsson. De olika involverade parterna försöker i ett sådant läge reda ut olika lösningar för att förhindra eskalationen.

– Under kalla kriget fanns det en hotline, ”den röda linjen”, som var en direkt kommunikationskanal mellan Washington och Moskva, som man stort sett kunde plocka upp och försöka trappa ner en konflikt, säger Aronsson.

– I en situation där båda parter kanske uppfattar en hög risk för att ”nu går det åt pipan”, skulle man sannolikt försöka kommunicera till den andra parten – ”vad håller på att hända, om du gör det här så gör jag det här” och så vice versa, för att avskräcka varandra från att en sådan situation faktiskt eskalerar.

– Kubakrisen är ett klassiskt exempel på det här, när man talade med varandra, försökte utröna vad varandras mål var och så lyckades man komma fram till en förhandlingslösning, helt enkelt.

Att amerikanska CIA-chefen Bill Burns besöker Kiev som han gjorde senast på tisdag är ett led i den här kommunikationen. Natoländerna har också utlovat att skydda varenda tum av medlemmarnas territorium.

Rysk kommunikation är samtidigt orsaken till att Nato inte ingriper i kriget genom att till exempel skicka stridsflygplan för att skydda ukrainskt luftrum. Risken för eskalering anses för stor.

Aronsson säger att en av parterna i en konflikt måste ha ett motiv om de vill eskalera.

– Man får tänka: vad vore det politiska syftet från endera parten att försöka eskalera, vad skulle man försöka uppnå i så fall? Man skjuter ju inte på någon annan utan ett syfte.

Men även om Ryssland sannolikt inte vill att kriget i Ukraina ska eskalera till den grad att Nato ingriper betyder det inte att konflikter inte längre eskalerar. Själva invasionen är en eskalation i sig, påpekar Aronsson, och andra exempel finns.

– Det finns aktörer som vill eskalera situationer, men då måste det finnas ett politiskt syfte.