Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

”Finländarna behöver anpassa sig till utländsk arbetskraft – inte tvärtom”

Kvinna i halvbild framför en tegelvägg.
Bildtext Harriet Okumu-Nisula säger att finländarnas attityder kan förändras genom att de lär känna sina utländska kollegor.
Bild: Catariina Salo / Yle

Den strukturella rasismen i vårt samhälle är en bromskloss när vi behöver mera arbetskraftsinvandring till Finland, visar en ny Agenda-rapport.

Harriet Okumu-Nisula kom till Finland 2015 och jobbar nu som projektassistent vid Vaasa international talents. Hon säger att det finns flera problem för utländska personer på den finländska arbetsmarknaden.

– Många utlänningar har höga förväntningar på jobb i Finland, men kan vi möta dem? Det finns en språkmur och en ojämlikhet mellan arbetssökande och antalet arbetsplatser.

Okumu-Nisula hänvisar till ett attitydklimat som inte främjar arbetskraftsinvandring. Här har hon även en möjlig lösning eftersom hon ser att attityderna handlar om tillit mellan människor.

– Du kan inte lita på någon som du inte känner.

”Vi är alla rasister”

Sanna Marins (SDP) regering vill fördubbla arbetskraftinvandringen till Finland fram till 2030. Det betyder att 50 000 personer ska flytta till Finland för att jobba. Men framför allt ska de vilja stanna kvar i Finland.

Tankesmedjan Agendas rapport Varför förväntas bara vi anpassa oss? lyfter fram problem som utländska personer råkar ut för på den finländska arbetsmarknaden. Det största problemet är den strukturella rasismen.

– Vi är alla rasister, utan att alltid veta om det. Vårt samhälle bygger på rasistiska grundpelare och även om vi menar väl så inser vi inte alltid strukturerna, säger Ingrid Biese.

Biese är forskare vid Social- och kommunalhögskolan och har utarbetat rapporten tillsammans med journalisten Jeanette Björkqvist. Det är inget nytt som har att göra med rasism och invandring de lyfter fram, utan stället är det en sammanställning av internationell och finländsk forskning.

Två kvinnor i halvbild lutande hakorna i sina händer.
Bildtext Ingrid Biese och Jeanette Björkqvist har ordnat workshoppar med utländska personer som jobbar i Finland och kommit fram till att en attitydförändring hos finländarna behövs om vi ska fylla glappen i det framtida arbetslivet.
Bild: Catariina Salo / Yle

Utöver forskning och statistik har Biese och Björkqvist intervjuat både utländska arbetstagare som jobbar i Finland och arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft. Utgående från dessa workshoppar finns det en sammanställning på konkreta åtgärder för för arbetsgivare att skapa en mer inkluderande arbetsgemenskap.

– Det finns ett glapp mellan retoriken och vad vi egentligen gör, vi agerar inte alltid som vi säger att vi ska. Det finns många människor som stöter på fördomar, oförståelse och diskriminering. Vi ser dem som annorlunda och förväntar oss att de ska anpassa sig till Finland, säger Biese.

Omvänt resonemang

Enligt rapporten måste vi vända om tanken om anpassning. I stället för att prata om hur utländska personer ska integreras i hos oss behöver vi prata om hur vi kan anpassa oss för att de ska trivas hos oss.

Den centrala tanken är att Finland behöver utvecklas och förändras för att kunna locka personer från andra länder.

– Vi måste helt enkelt jobba med oss själva om dessa personer ska vilja vara här, säger Ingrid Biese.

Harriet Okumu-Nisula anser också att en attitydförändring måste ske, och gärna snabbare än den gjort hittills. Hon förstår att det kan vara svårt för personer som levt på ett visst sätt hela sina liv.

– Finsk kultur är byggd på ärlighet och tillit, hur ska vi få finländarna att öppna upp och lita på utlänningar? Jag tror att man måste börja ha interkulturell utbildning på arbetsplatserna.

Hon säger också att enkla saker som att gå på afterwork eller naturpromenader med sina nya kollegor bidrar till att lära känna varandra och därigenom till tillit, som i slutändan leder till attitydförändringar.

– Vi behöver utländsk arbetskraft så något måste göras. VI behöver få alla överens om att vi behöver utländsk arbetskraft, kanske det kan skapa medvetenhet hos finländarna, säger Okumu-Nisula.