Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

De digitala läromedlen ersätter böcker i Raseborgs gymnasier – på gott och ont menar lärare och studerande

Tre gymnasieelever framför datorer.
Bildtext Första årets studerande Ella Lindström, Matilda Silver och Emelia Orre föredrar tryckta läromedel.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Naturvetenskapliga ämnen drar nytta av att vara i digitalt format, men långa texter gör sig bättre som tryckta. Det anser de lärare och studerande vi talat med gällande övergången till digitala läromedel i Raseborgs gymnasier.

I augusti fjol sjönk försäljningen av tryckta läromedel till gymnasierna drastiskt. I bakgrunden fanns den nya lagen kring utvidgad läroplikt och därmed avgiftsfria gymnasiestudier.

Det berättar läromedelschef Nils Saramo vid förlaget Schildts och Söderströms som valt att inte längre ge ut tryckta läromedel.

– Försäljningen sjönk så pass drastiskt att den ekonomiska bottnen gick ut helt och hållet ur hela den modellen. Beslutet är alltså ekonomiskt, förklarar Saramo.

De tryckta läromedlen utgjorde tidigare drygt hälften av beställningarna medan de numera är kring fem procent hos förlaget.

Läromedelschef på Schildts & Söderströms: Det lönar sig inte ekonomiskt att ge ut tryckta läroböcker för gymnasiet

9:01

Inget nytt under solen

Saramo poängterar ändå att utvecklingen pågått i många år och på så sätt innebar övergången till det digitala ingen överraskning.

Saramo ser fördelar med båda alternativen. Han räknar upp flera möjligheter som de digitala läromedlen för med sig:

– Innehållsmässigt är de betydligt bredare eftersom formatet möjliggör det. Det finns ljuduppläsning, möjlighet till video, olika typer av uppgifter, möjligheten att styra stöd- och hjälpfunktioner för studier.

Vad gäller tryckta läromedel säger han att fördelen är att allt finns inom en och samma pärm.

– Det är alltid snabbare att bläddra eller hoppa till ett visst ställe i en bok. Så länge vi tänker ganska analogt är överskådligheten bättre i en bok.

Tryckt och digitalt i Ekenäs – samarbetar med biblioteket

Vid Ekenäs gymnasium råder en viss ambivalens inför övergången till det digitala. Där har studerandena fortfarande möjligheten att välja mellan digitala eller tryckta läromedel. Skolan har tillsammans med biblioteket i Ekenäs byggt upp ett kursboksbibliotek där studerandena kommer åt det tryckta materialet.

Kvinna lutar sig mot ett räcke.
Bildtext Rektor Petra Blomqvist säger att vissa ämnen drar nytta av digitala läromedel.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Rektor Petra Blomqvist undervisar i samhällslära där de i år valt att använda sig av tryckta läromedel.

– I fjol hade vi ett dubbelt system där de kunde välja båda, men då ville majoriteten ha en tryckt bok, berättar hon.

Tryckta läroböcker kämpar i motvind - Ekenäs gymnasium vill hålla kvar dem

14:47

Sture Lindholm är historielärare vid gymnasiet och läromedelsförfattare. Han är inte förtjust över Schildts och Söderströms val att enbart ge ut digitala läromedel.

– Böckerna i Finlands historia tog slut redan i våras. När våra elever skulle skaffa läromedel fanns det bara digitalt. Det är inte att undra på att ingen köper tryckta böcker längre då det inte finns något att erbjuda.

Det är lättare att förstå då man läser ur en fysisk bok

― Ella Lindström, gymnasiestuderande

Emelia Orre går första året i gymnasiet. Hon föredrar fortfarande tryckta läromedel.

– Jag tycker att jag lär mig bättre med dem och det är enklare att leta upp saker. Det är väldigt svårt att läsa till prov via digitala läromedel. Fördelen är att allt finns på samma ställe men det blir ofta rörigt, konstaterar hon.

Två elever tittar på en datorskärm. Fotat bakifrån så man inte ser elevernas ansikten.
Bildtext Det gäller att försöka hitta lösningar inom det digitala och påverka, visa vad det är för produkt vi vill ha. Det säger rektorn för Karis-Billnäs gymnasium Esbjörn Hägerstedt som tidigare varit med och utvecklat en plattform för digitala läromedel.
Bild: Ville Välimäki / Yle

Ella Lindström och Matilda Silver som båda också börjat gymnasiet i år håller med.

– Det är lättare att förstå då man läser ur en fysisk bok, säger Lindström.

Det digitala gynnar en del ämnen

Petra Blomqvist berättar att hennes upplevelse är att vissa ämnen gynnas av de digitala läromedlen medan andra mår bättre av tryckta böcker.

– Det är därför vi har en kombination. Vi har tryckta läromedel huvudsakligen i läsämnen där man ska ta till sig stora helheter och mycket text. I naturvetenskaper är det nästan helt och hållet digitalt för där är den digitala plattformen så utvecklad att det finns ett mervärde.

Man visar upp en lärobok.
Bildtext Sture Lindholm tycker att det var avigt av förlaget att sluta med de tryckta läromedlen så hastigt.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Sture Lindholm säger att han i egenskap av läromedelsförfattare inte har någon skillnad i om läromedlen ges ut i tryckt format eller digitalt.

– Royaltyn rullar på oberoende. Den biten har ingen skillnad. Jag är snarare orolig över vad det innebär för lärandet och för de studerande som vill fördjupa sig i ämnet och tillgodogör sig material bättre från böcker, förklarar han.

Lärare och elever kan kommunicera via de digitala läromedlen

Rektor Esbjörn Hägerstedt vid Karis-Billnäs gymnasium säger att han är avvaktande positiv till övergången till digitala läromedel.

De har en hybridform för tillfället, precis som Ekenäs gymnasium, men Hägerstedt menar att det gäller att följa med tiden och inse att samhället blir alltmer digitalt.

Dessutom är budet från förlagen att det inte längre finns tryckta läromedel att tillgå i framtiden. Då gäller det också att se möjligheterna det kan medföra.

Du kan till exempel få en uppfattning av hur något fungerar med hjälp av en rörlig bild

― Esbjörn Hägerstedt, rektor vid Karis-Billnäs gymnasium

– I de digitala läromedlen kan du till exempel ha självrättande uppgifter eller få direkt feedback på uppgifter du har gjort. Det finns även belöningssystem i form av till exempel pokaler när du slutfört en uppgift, förklarar han.

Lärarna kan också dra nytta av de digitala läromedlen vad gäller till exempel feedbacken från studerandena. Det finns inbyggda mätinstrument som sammanställer svaren till exempelvis en graf så att läraren snabbt kan bilda sig en uppfattning kring hur uppgiften uppfattades att klassen.

Hägerstedt undervisar i matematik och fysik och säger precis som Petra Blomqvist att han upplever att naturvetenskapliga ämnen passar bra för digitala läromedel.

– Du kan till exempel få en uppfattning av hur något fungerar med hjälp av en rörlig bild.

Han poängterar också att det är lätt att uppdatera och anpassa digitala läromedel. Sådant som man nu delar ut som komplement kan istället sättas direkt in i läromedlet.

– Om vi tar samhällslära som exempel kan du bifoga länkar till aktuella artiklar eller något som riksdagen ska behandla, säger han.

”Bäst att satsa fullt ut på en produkt”

Det finns ändå skillnader i kvaliteten på de digitala läromedlen, anser Hägerstedt.

Han jämför förlagen med biltillverkare som helt och hållet gått in för att tillverka elbilar i förhållande till dem som gör det parallellt med bensindrivna bilar.

– Det är aldrig lika effektivt om du gör båda två samtidigt. Den bästa plattformen är den som går in för en produkt och satsar fullt ut.

Hägerstedt är även noggrann med att understryka att det sist och slutligen väldigt långt kommer an på läraren. Många gymnasiekurser är skolspecifika och saknar därmed färdiga läromedel.

Då är det oberoende upp till läraren att sammanställa kursmaterialet på egen hand.

Dessutom är produktionen av finlandssvenskt läromaterial ofta långsam vilket leder till att många lärare saknar relevant material då de ska bygga upp kursen.

Ska kännas relevant för de unga

Hägerstedts förhoppning är att finlandssvenska läromedel kunde uppdateras enklare och produceras i snabbare takt i och med digitaliseringen. Hägerstedt ser även en bättre möjlighet till att skapa flerspråkigt material när läromedlen digitaliseras.

Han är också av den åsikten att de digitala plattformarna i dag inte lämpar sig så bra för långa texter. Det är svårt att få en överblick och göra anteckningar då texten är digital, anser han.

Samtidigt påminner han om att dagens unga är vana vid att ta till sig information digitalt.

– Jag talade med en studerande i fjol som frågade om jag tror att dagens studerande väljer att läsa en bok på 200 sidor eller googla om de vill ta reda på något. Jag tror att det är viktigt att lärmiljön känns relevant, konstaterar han.

Hägerstedt har tidigare arbetat vid Åbo Akademi med att utveckla en plattform för digitala läromedel med fokus på matematik. Han säger att det är en bra referensram nu då han leder utvecklingen på ”verkstadsgolvet”.

Han konstaterar att övergången till digitala lärmiljöer kan jämföras med när studentskrivningen blev digital. Det är en naturlig utveckling och onödigt att streta emot, menar han.

– För oss gäller det att försöka hitta lösningar inom det digitala och påverka, visa vad det är för produkt vi vill ha.