Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Ekonomin är den största utmaningen när räddningsväsendet stöps om: ”För kunderna syns inte den här reformen”

Man i uniform står i ett garage.
Bildtext Vikarierande räddningsdirektör Jouni Leppälä är med och förbereder övergången till välfärdsområdet.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Finansieringen från staten är för liten – det är det största orosmomentet när räddningsverken blir en del av välfärdsområdena. I Österbotten innebär reformen även att kartan ritas om.

Från och med årsskiftet blir räddningsväsendet en del av välfärdsområdena. Det här innebär stora förändringar för räddningsverken, framför allt på förvaltningsnivå.

Vikarierande räddningsdirektör Jouni Leppälä på Räddningsverket i Mellersta Österbotten och Jakobstadsregionen berättar att det har varit fullt upp med förberedelserna.

– Det har varit bråda dagar i flera månader och det ser ut som att det kommer att fortsätta under slutet av året och början av nästa år, säger Leppälä.

Räddningsverksamheten i Finland har ordnats regionalt sedan 2004 och Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite har verkat sedan 2017. Det här gör enligt Leppälä att man har en god grund att stå på när räddningsverksamheten nu blir en del av en större organisation.

– För kunderna syns inte egentligen den här reformen, men ur förvaltningssynvinkel blir det en del förändringar.

En av de tydligaste förändringarna är att tre kommuner – Jakobstad, Kronoby och Larsmo – överförs till Österbottens välfärdsområde. Det gör att befolkningsunderlaget för Mellersta Österbottens räddningsverk sjunker med ungefär en tredjedel, från 100 000 till 68 000.

Samtidigt försvinner också en av områdets två ordinarie brandstationer. Hittills har man haft möjligheten att vara flexibel med resurserna, berättar Leppälä.

– Vi har kunnat flytta personal mellan stationerna enligt behov. När brandstationen i Jakobstad överförs till ett annat välfärdsområde har vi bara en ordinarie brandkår, så det medför lite utmaningar.

Fasaden av en brandstation.
Bildtext Från och med årsskiftet är Karleby brandstation den enda på Mellersta Österbottens räddningsverks område med bemanning dygnet runt.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Servicenivån behålls

Den största utmaningen är ändå ekonomin. Välfärdsområdena har redan länge påpekat att finansieringen som är utlovad från statligt håll inte kommer att räcka till.

Mellersta Österbottens välfärdsområde – som även i fortsättningen kommer att gå under namnet Soite – kommer som det ser ut nu att ha ett budgetunderskott på omkring 8 miljoner euro.

Räddningsväsendet utgör en förhållandevis liten andel av välfärdsområdets budget, i Soites fall cirka tre procent.

Enligt Leppälä ska finansieringen ändå räcka till för att man ska kunna behålla den nuvarande servicenivån, åtminstone till en början.

– Med tanke på framtiden måste vi vara noggranna med användningen av pengar, men vi kommer också att bli tvungna att fundera över hur vi gör med servicenivån.

En ytterligare utmaning är personalsituationen. För tillfället saknar Mellersta Österbottens och Jakobstadsregionens räddningsverk både en ordinarie räddningsdirektör och en brandmästare. Räddningsdirektörstjänsten lockade nio sökande och kommer att tillsättas från och med årsskiftet.

Nya arbetssätt

En av de stationer som överförs till Österbottens välfärdsområde vid årsskiftet är Kronoby brandstation. Stationsmästare Malin Åminne berättar att det kommer att medföra nya sätt att arbeta.

– Släckandet fungerar på samma sätt var man än är, men det finns lite olika sätt att lägga upp arbetet, så vi måste sätta oss in i de nya reglerna som kommer.

De förändringar som syns utåt är ändå väldigt små. Stationerna och bilarna kommer att ha samma nummer som nu; den enda skillnaden är att Mellersta Österbottens beteckning KP byts ut mot Österbottens, RP.

Kvinna med glasögon står framför en brandbil.
Bildtext Stationsmästare Malin Åminne säger att diskussionerna med välfärdsområdet har varit bra.
Bild: Jakob Lillas / Yle

I Kronoby har vårdreformen väckt mycket känslor i och med att kommunen överförs från vårdsamkommunen Soite till Österbottens välfärdsområde. Enligt det samarbetsavtal som styrelsen för Österbottens välfärdsområde godkände tidigare i veckan ser de praktiska förändringarna ändå ut att bli ganska små.

Åminne berättar att liknande diskussioner har förts också inom räddningsväsendet.

– Alla mina stationer har varit väldigt nöjda med det räddningsverk vi hör till nu. Men alla har sagt att de byter område och ingen har sagt att de hoppar av, så på det sättet låter det bra.

Viktigt med dialog

Enligt Åminne är det största orosmomentet att pengarna inte ska räcka till när räddningsväsendet klumpas ihop med social- och hälsovården.

De mest kritiska utgiftsposterna för räddningsväsendets del är personalens löner och förnyelse av material, bland annat fordon. Åminne säger att diskussionerna med Österbottens välfärdsområde har varit lovande.

– Det ser nog ut som att det ska gå runt. Inte ser det direkt ljust ut, men det gör det inte någonstans i landet.

I de tre kommuner som överförs finns både tankbilar som behöver bytas ut och stationer som behöver renoveras. Kostnaden för en ny tankbil uppgår till åtminstone 250 000 euro.

Av välfärdsområdet önskar Åminne bra med information och dialog.

– Det tycker jag också har funnits redan.

Stort underskott

Också i Österbottens välfärdsområde är ekonomin ett orosmoment. I budgetförslaget för 2023 finns ett underskott på 23,4 miljoner euro.

Räddningsväsendets verksamhetskostnader uppgår till 18 miljoner euro, vilket är omkring två procent av välfärdsområdets totala verksamhetskostnader på 839 miljoner euro.

– Vi sitter i samma båt. Vi måste fundera på hur vi klarar oss med den summa vi får från staten, säger räddningsdirektör Tero Mäki på Österbottens räddningsverk.

Liksom kollegan Jouni Leppälä hoppas Mäki att reformen ska kunna genomföras utan att det märks bland invånarna.

För Österbottens räddningsverks del ökar invånarantalet med cirka 22 procent när Jakobstad, Kronoby och Larsmo läggs till de nuvarande elva kommunerna. I och med reformen överförs sju brandstationer och depåer, ett trettiotal fast anställda räddningsmän och drygt 160 avtalsbrandkårister till Österbottens välfärdsområde.

Man i uniform och glasögon pratar i telefon.
Bildtext Räddningsdirektör Tero Mäkis område växer vid årsskiftet.
Bild: Antti Haavisto / Yle

Kriget i Ukraina påverkar

Mäki berättar att reformen kommer att kräva en harmonisering av rutinerna i hela området.

– Fast vi utför samma räddningsarbete finns det en kultur som är lite annorlunda.

Enligt Mäki kommer brandstationen i Jakobstad även i fortsättningen att vara bemannad dygnet runt. I nuläget är det bara Vasa brandstation som har bemanning dygnet runt av stationerna på Österbottens räddningsverks område.

En sak som bidrar till de ekonomiska utmaningarna är investeringsbehovet. Mäki säger att två brandstationer i Vasa måste förnyas; en av dem är huvudbrandstationen på Smedsbyvägen i Vasa.

– Vi måste också ta hänsyn till kriget i Ukraina som påverkar på många sätt. Det räcker länge att få vissa saker man beställer, till exempel fordon.

Enligt Mäki ska österbottningarna ändå inte behöva vara oroliga över reformen. Brandkåren fortsätter komma när man ringer också i fortsättningen.

– Jag önskar att samarbetet vi har nu ska fortsätta på samma sätt och att vi ska få servicen att fungera för invånarna.