Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nytt säkerhetsläge i Norden har tvingat länderna att agera – försvarsexpert: ”Mycket har förändrats sedan december”

Ruotsin merivoimien sotalaiva HMS Karlstad ajaa kovaa vauhtia, pärskeet lentäen.
Bildtext Svenska fartyget HMS Karlstad på gemensam Natoövning.
Bild: Alexander Gustavsson / Försvarsmakten

Drönare, saboterade gasledningar, krig i närområdet och ett hotfullt grannland. Norden står i dag inför nya säkerhetshot och länderna storsatsar på försvaret. Men medlemskapet i Nato kan förändra samarbetet i Norden, enligt en expert.

– Efter den 24 februari har ju ganska många saker hänt, säger Sveriges statsminister Ulf Kristersson och rättar till mikrofonen på en pressträff på onsdagsmorgonen.

Sverige och Norden har sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina agerat och tagit avstånd från de ryska aggressionerna. Inte bara genom att skicka humanitära och militära stödpaket till Ukraina, utan också genom att själva rusta upp.

– Den enskilt största konsekvensen är att vi nu i mycket bred enighet har ansökt om Natomedlemskap tillsammans med Finland. Den andra är att vi nu i mycket snabb takt upprustar det svenska försvaret, säger Kristersson.

Ruotsin pääministeri Ulf Kristersson.
Bildtext Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson från Moderaterna.
Bild: Silja Viitala / Yle

Och det är inte bara Sverige som rustar upp.

Det nordiska försvaret har lovats miljarder under det senaste året. Löften om höjda försvarsanslag hörs från Oslo till Helsingfors.

Utöver det satsas det på det nordiska samarbetet.

Norska soldater övar inför en Natoövning.

Det går inte många veckor utan att försvarsministrar från de olika länderna träffas och skakar hand om att utveckla det nordiska försvarssamarbetet. Om Finlands och Sveriges Natoansökningar godkänns är alla nordiska länder medlemmar i försvarsalliansen.

Norden står enat i en svår tid är budskapet som trummas ut.

Försvarsexpert: ”Mycket har förändrats”

Samtidigt ökar oron i Norden. När gasledningen Nord Stream sprängdes i Östersjön fungerade det som ett bevis på att krigets tentakler kan nå hela vägen hit.

Norges gasledningar ses nu som potentiella sårbara och viktiga mål.

Under hösten har den norska polisen fått in närmare hundra anmälningar om drönarobservationer i landet. Flera av dem vid landets olje- och gasanläggningar.

För första gången har man beväpnade vakter vid Norges anläggningar och säkerheten till havs har skärpts, bland annat med hjälp av franska, tyska och brittiska fartyg.

Samtidigt som Norge jagar drönare och griper misstänkta ryska spioner finns det ett brett stöd i Finland att bygga ett stängsel mot Ryssland. I Sverige rustar man än en gång upp sitt militära och civila försvar medan man i Danmark, som sista nordiskt land, gått med i EU:s gemensamma försvarssamarbete.

Karta över Norden
Bildtext Ett enat Norden reagerar på yttre säkerhetshot.
Bild: Mostphotos

Säkerhetsläget i Norden har förändrats, och Norden med det.

– Mycket har förändrats. Början på förändringen kom redan i december förra året i och med de ryska kraven om Natos samarbete och USA:s närvaro i Europa. Det här kastade i grunden om både finsk och svensk försvarspolitik, säger Jacob Westberg vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Nato för länderna närmare

Jacob Westberg, som bland annat gett ut böcker om nordiskt försvarssamarbete, säger att den finska och svenska säkerhetspolitiken har byggt på samarbete med andra länder, exempelvis de nordiska.

– När det stod klart att Finland söker om Natomedlemskap ser vi en omsvängning i svensk politik som bryter med en över 200-årig tradition om att hålla sig utanför stormaktskonflikter.

Jacob Westberg tittar in i kameran. Utomhus.
Bildtext Jacob Westberg är universitetslektor vid Försvarshögskolan i Stockolm.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

I och med att Finland och Sverige nu närmar sig ett Natomedlemskap kan det nordiska försvarssamarbetet gå ett steg längre än tidigare, säger Westberg.

– Vi har nu möjligheten till ett ytterligare fördjupat försvarssamarbete som även handlar om gemensam försvarsplanering.

Före kriget i Ukraina närmade sig Finland och Sverige sig Norge om gemensam operativ planläggning. Men det norska och det danska svaret har alltid varit att man driver den kollektiva försvarsplaneringen primärt inom Natos ramar.

– Som Natomedlemmar kunde man inte lova bort sig och komma till Sveriges och Finlands hjälp i konflikter där Nato inte redan var inblandat självt.

Nordefco får en annan roll

Detta kommer att förändras då Finland och Sverige blir Natomedlemmar. Samtidigt kan det nordiska försvarssamarbetet Nordefco tappa en del av sin betydelse.

– Nordefco blir kanske inte en primär källa för kollektiv försvarsplanering, utan den kommer att ske inom Nato, säger Westberg.

Inom Nato kommer länderna inte heller att endast fokusera på försvaret av Norden, utan av ett betydligt större geografiskt område.

Norge och Danmark planerar kollektivt försvar tillsammans med Nato. När Finland och Sverige släpps in i Nato blir man en del av den planeringen.

Men i praktiken kommer man ändå att dra nytta av arbetet i Nordefco.

– När det gäller saker som övningssamarbete men kanske också olika former av materielsamarbeten så är det en stor fördel att man delar en gemensam geografi, så på så sätt har det nordiska samarbetet en fortsättning också.

Jacob Westberg tycker att det nordiska svaret mot den ryska aggressionen har varit adekvat. Han menar att den enade fronten som Norden visat upp har varit i linje med EU:s och Natos reaktion på den ryska invasionen av Ukraina.

– Det har varit en enad front. Man har intensifierat olika former utav övningsverksamhet och man har inte haft några separata bedömningar av säkerhetshotens karaktär eller hur de ska hanteras, säger Westberg.