Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

De höga köttpriserna påverkar våra köpvanor – shoppingvagnarna fylls allt oftare av griskött och billigare alternativ

"Det gäller att göra val i butiken" – stigande köttpriser påverkar finländarnas köpvanor - Spela upp på Arenan

Allt fler finländare köper griskött eftersom det är billigare. Svinuppfödare överväger öka produktionen för att möta efterfrågan, men samtidigt kantas deras verksamhet av högre energipriser och dyrare foderspannmål.

Grisköttet har varit det populäraste köttet bland finländarna i många års tid, men i år räknade Naturresursinstitutet Luke med att broilern skulle ta över förstaplatsen. Så har det ändå inte gått.

Efter en tid då finländare ätit allt mindre griskött har dess popularitet ökat igen under de senaste månaderna. Det beror på att grisköttet i regel är det billigaste köttet.

Det här betyder ändå inte att det går bra för svinuppfödarna. Enligt Svinfarmarnas förbund (Suomen Sikayrittäjät) kommer var tionde svingård att avsluta sin verksamhet i år.

Billigare pålägg och köttstycken går åt

De stigande matpriserna har fått finländarna att välja billigare alternativ i mataffärerna. Under höstens lopp har efterfrågan på griskött ökat.

– Konsumtionen av griskött har sjunkit något under de senaste dagarna, men sedan sommaren har konsumtionen ökat, säger Ari Berg som är verksamhetschef för Svinfarmarnas förbund.

De dyrare priserna syns också i konsumtionen av andra typer av kött.

– Konsumtionsvanorna förändras hela tiden. Den totala konsumtionen av kött verkar inte minska nämnvärt, men det sker en övergång från dyrare kött till köttfärs, till billigare pålägg och till billigare köttstycken, säger specialforskare Csaba Jansik.

Pålägg i köttdisken.
Bildtext Finländare väljer nu att köpa billigare pålägg och köttstycken än tidigare.
Bild: Lucas Dahlström/Yle

Många svinuppfödare överväger att sluta

Många svinuppfödare överväger nu att göra investeringar och utöka sin produktion för att möta efterfrågan. Världsläget gör ändå att de ekonomiska riskerna är stora.

Men om produktionen i Finland inte motsvarar efterfrågan, betyder det att Finland kan tvingas köpa in mer kött från utlandet.

– Genom att effektivera och utöka produktionen kan man hålla den inhemska andelen av köttet på en bra nivå och samtidigt trygga vår försörjningsberedskap av griskött, säger Ari Berg.

Många svinuppfödare överväger att avsluta sin verksamhet eftersom verksamheten blivit dyrare. Svinen behöver mat, ljus och värme och här ställer de stigande energipriserna och det dyrare foderspannmålet till det.

Gris
Bildtext Det kostar att ta hand om svinen. De behöver mat, värme och ljus.
Bild: Jari Kovalainen / Yle

Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT har de ökade kostnaderna minskat produktionen av griskött också i Europas störa grisproducentsländer Tyskland, Polen och Italien.

Också exporten av griskött har tagit stryk på en del håll, exempelvis exporten till Kina. Vid köttkoncernen Atria uppger man att exporten till Kina minskat eftersom Kinas egna produktion ökat.

– Vi har hittat andra försäljningskanaler: Japan, Sydkorea och Hongkong. I Asien finns det speciellt en efterfrågan på antibiotikafritt griskött, säger Atrias kommunikationsdirektör Hanne Kortesoja som också är styrelseordförande för branschföreningen Lihatiedotus.

Efterfrågan på julskinka väntas ligga på samma nivå

Julskinka är en tradition på många finländska julbord. Efterfrågan på julskinka väntas ligga på samma nivå i år som tidigare. Atria uppskattar att de kommer sälja drygt 2,5 miljoner kilogram julskinka i år.

Också vid Svinfarmarnas förbund räknar man med att julskinkan hålls kvar på allas julbord även i år trots de stigande priserna. Enligt beräkningar har priset på griskött stigit med 23,3 procent i år.

– Konsumentpriset på griskött har stigit med måtta. Skinka är en traditionsenlig julrätt, säger Ari Berg.

Artikeln är en förkortad översättning av Yle Uutisets artikel Lihan hinta vaikuttaa jo suomalaisten ostokäyttäytymiseen – sianliha ja edullisemmat ruhon osat päätyvät ostoskärryyn yhä useammin skriven av Anne-Pauliina Rytkönen. Översättning till svenska: Märta Nummenmaa.