Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Älgstammen i Västnyland är den minsta på 50 år: ”Det är nog vi människor som reglerar det här”

Älgtjur på en blommande åker.
Bildtext När såg du senast en älg? Landsbygdsreportern Tiina Grönroos har inte lyckats fånga en älg på bild på många år och fick ty sig till en gammal arkivbild, tagen av finsk ylekollega för rätt många år sedan.
Bild: Yle, Kimmo Ohtonen

Älgarna har minskat i antal så pass mycket att jägare och experter inom viltvård har börjat fundera och reagera. Det finns jaktlag som till och med slutat jaga älg.

På Ekerö gårds marker i Pojo har det alltid funnits gott om älg, men så är det inte längre.

– För fem-sex år sedan upplevde jag att älgstammen här på Ekerö började minska. Det märkte man också i vinterräkningen, att något var på gång.

Det säger Tomas Gripenberg som driver Ekerö gård i Pojo och som är jaktchef för Ekerö-Baggby jaktlag som hör till Västra Nylands jaktvårdsförening.

– För ganska exakt tre år sedan jagade vi älg och vi kämpade genom flera veckoslut. Jag upplevde att vi jagade och jagade, fortsätter Tomas Gripenberg.

Efter drygt en månad beslöt Tomas Gripenberg att det får vara nog.

– Jag sa att vi slutar jaga älg för det året och övergår till hjortjakt.

En man står vid en byggnad i rödtegel och en gråblå trädörr med en skylt som föreställer en älg. Ett slakteri på en gård.
Bildtext Den enda älgen i slakteriet på Ekerö gård finns i form av en skylt på dörren. Inne i slakteriet hade Tomas Gripenberg fullt upp med att stycka vitsvanshjort eftersom jaktlaget koncentrerar sig på hjortjakt i stället för älgjakt.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Det blev ingen större diskussion och alla inblandade markägare och jägare verkade ganska eniga. De hade kommit fram till samma slutsats som jaktchefen. Det visade sig också att närliggande jaktlag i stort sett också var av samma åsikt, älgarna hade minskat rejält, berättar Gripenberg.

– Vi fattade beslut att vi tar paus åtminstone ett år och så blev det ett år till. Nu är vi inne på tredje året när vi inte jagar älg.

Jaktdagarna har däremot inte blivit färre, Ekerö-Baggby jaktlag koncentrerar sig i stället på hjortjakt.

Älgstammen har minskat med hälften

Senast älgstammen var så här liten i Västnyland var i början av 1970-talet, säger specialplanerare Mikael Wikström vid Finlands viltcentral.

– Det är en ganska ny situation för oss. Vi har varit vana vid att man ser älgar, men nu är det nästan ett samtalsämne om någon ser en älg och man kommer också länge ihåg var man såg den, säger Mikael Wikström.

Han har i många år följt hur viltstammen ser ut i regionen; länge som jägare och numera också å yrkets vägnar.

– Det är nog att inse att det är vi människor som väldigt långt reglerar hur många älgar det finns och det gör vi genom jakt, säger Wikström.

Jägarna har ett klart mål hur många älgar som ska fällas varje år för att komma fram till de målsättningar som det regionala viltrådet har ställt.

En karta som visar hur många älgar man skjutit i Västnyland och Åboland fram till 15.11.2022. Visar 0-1 älg i Västnyland, 1-4 i Åboland
Bildtext Kartan visar hur många älgar som fällts per 1 000 hektar till och med mitten av november. I nästan hela det område som omfattas av Västra Nylands jaktvårdsförening har det skjutits en eller max två älgar. Det finns också vita fläckar på områden där det finns jaktlag. Det betyder att man inte skjutit älg överhuvudtaget. I Åboland/Egentliga Finland har jaktlagen fällt en till fyra älgar per 1 000 hektar.
Bild: Naturresursinstitutet Luke


– Det är de här täthetsmålen som reglerar hur många älgar det ska finnas, förklarar Mikael Wikström.

I Västnyland är målet att det ska finnas fem eller strax under fem älgar per tusen hektar. (4,5-5 älgar/1 000 ha) I Åbolands skärgård är siffrorna ganska lika medan man norrut har beslutat att det räcker med cirka tre älgar per tusen hektar.

Västnyland hade länge mellan åtta och tio älgar per tusen hektar, men på relativt få år har antalet gått ner med hälften.

– Trenden är väldigt tydligt nedåtgående. Älgstammens storlek har halverats i hela landet och samma sak kan man se lokalt, säger Mikael Wikström.

Vargen tar älgkalvar

Egentligen borde allt ännu vara okej, det finns ju precis så många älgar per tusen hektar som det regionala viltrådet har slagit fast, men jägare och markägare börjar anse att den här siffran är för låg. Det finns för lite älg i våra skogar helt enkelt.

Risken finns att älgarna blir ännu färre, säger Mikael Wikström vid Finlands viltcentral.

En man i gröna kläder står vid ett lutande jakttorn. Han ser mot kameran och ler.
Bildtext Mikael Wikström står vid ett lätt lutande jakttorn i Tenala.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Tidigare behövde man inte fundera på vargar som man idag måste beakta på ett helt annat sätt.

Före 2015 fanns det inte ett enda vargrevir i Västnyland.

– Nu har vi två vargrevir med stora flockar som helt klart decimerar älgstammen och som gör att det är svårt att uppskatta älgstammens jaktbara nettoavkastning.

Älgkalvar är betydligt lättare byte för vargarna än hjortar och deras ungar, berättar Mikael Wikström och nämner att det är sällan man ser älgkor med två kalvar längre. De har en kalv eller ingen alls.

Tidigare var det lättare att räkna ut älgstammens ungefärliga storlek och avkastning. Man visste ganska bra hur många älgar det fanns kvar efter avslutad höstjakt och man hade prognoser på hur många kalvar som skulle födas. Och så anpassade man följande års jakt enligt de beräkningarna.

Varma somrar och brist på mat påverkar också älgstammen

Det är inte bara vargen som gör att förvaltningen av älg inte är lika enkel längre.

– Klimatet ändrar och älgarna klarar inte av för mycket värme och torka. Det kan påverka produktiviteten negativt, säger Mikael Wikström vid Finlands viltcentral.

Det kan också vara konkurrens om maten med andra arter, som vitsvanshjorten.

Trafikmärke som varnar för hjortar vid Tenalavägen i Österby
Bildtext Du har kanske märkt att trafikmärken som varnar för vitsvanshjort har blivit vanligare på bekostnad av skyltar som varnar för älg. Det här är i Österby i Ekenäs.
Bild: Helena von Alfthan / Yle

– Vitsvanshjortstammen har ökat, nu har den minskat helt klart igen. Vi får se hurdan inverkan det har på älgstammen.

Wikström nämner också skogsbruksmetoder som kan inverka på älgstammens välmående.

– Sen kan det finnas faktorer som man inte har forskat i och som vi ännu inte känner till.

Statistik som visar hur älgavskjutningen har gjort att älstammen i sydvästra Nyland har minskat sedan 1980-talet.
Bildtext Diagrammet visar fällda älgar per 1 000 hektar under de senaste 40 åren. Den visar också trenden på 40, 20, respektive 5-årsperspektiv. Om trenden fortsätter som de senaste fem åren (grå linjen) är det slut med älgjakten inom några år.
Bild: Mikael Wikström, Finlands viltcentral

Jägarkåren har insett allvaret, säger Mikael Wikström och säger att jägarna i Västra Nylands jaktvårdsförening har visat gott omdöme i och med att flera jaktlag helt och hållet håller upp med att jaga älg.

Viltstängsel hindrar älgvandring

Tillbaka till Ekerö i Pojo, där det lokala jaktlaget inte har skjutit en enda älg på två år och gör det inte den här hösten heller.

Jaktchef Tomas Gripenberg på Ekerö gård räknar upp i stort sett samma troliga orsaker till att älgarna har blivit färre som Mikael Wikström vid Finlands viltcentral, men han har ytterligare en teori.

– Jag tror också att motorvägsbygget har inverkat, säger Tomas Gripenberg.

När motorvägen mellan Helsingfors och Åbo blev klar byggdes viltstängsel som hindrar djuren att springa över vägen, men också att komma söderut.

– Den nord-sydliga vandringen försvårades. I många tiotals år har vi egentligen skjutit mer älgar i västra Nyland än vad reproduktionen varit. Det har berott på att avskjutningen har kompenserats av invandring norrifrån.

Vi funderade och det var bekymmer, men vi var lite tröga med att inse att älgstammen är på väg neråt.

― Jägare och jaktchef Tomas Gripenberg

När viltstängslet var klart avstannade eller minskade älgvandringen.

– Vi borde redan då börjat tänka om. Vi funderade och det var bekymmer, men vi var lite tröga med att inse att älgstammen är på väg neråt. Sedan är vi lite tröga också när älgstammen håller på att gå uppåt, säger Tomas Gripenberg.

En man står vid en byggnad i rödtegel och öppnar en blågrå trädörr med en skylt som föreställer en älg. Slakteri på en gård.
Bildtext Med facit på hand tänker Tomas Gripenberg att jägarna borde reagerat lite tidigare och lite snabbare när de insåg att älgarna blivit färre.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Thomas Gripenberg fortsätter rannsaka sig själv som jägare.

– Vi var med i Klöv 2020-projektet och jag vet att det skedde misstag. Man sköt kanske lite väl mycket kor när man så att säga skulle spara tjurar. När tillräckligt många gör det så har det sin inverkan på helheten. Det är ändå korna som är med i reproduktionen.

Skjuta varg eller tänka om vad gäller älgstammens storlek

Om trenden med sjunkande älgstam fortsätter måste jägarna sluta skjuta älg inom några år. Det här för med sig en hel del katastrofala konsekvenser säger Mikael Wikström vid Finlands viltcentral.

Älgen har varit Finlands viktigaste vilt. Wikström misstänker att många jägare slutar om de inte får jaga älg. Älgkött är också något som många uppskattar och som används som betalning eller arrende till markägare för att jägarna får jaga i deras skogar.

Vi är väldigt vana vid att förvalta älgstammen och hjortstammen, men vi kan inte förvalta vargstammen.

― Mikael Wikström om att man också borde kunna skjuta av varg när stammen blir för stor

Det blir också svårt att samla in information om älgar och till exempel antalet kalvar i stammen om ingen jagar älg.

– Då omöjliggörs uppföljningen av älgstammen. På längre sikt faller hela traditionen med jakt bort.

Förutom att man fokuserar på älg och lägger upp mål för hur många älgar det ska finnas per tusen hektar så borde man enligt Mikael Wikström också beakta vargens utbredning.

– Vi är väldigt vana vid att förvalta älgstammen och hjortstammen, men vi kan inte förvalta vargstammen. Det är ett problem eftersom vi har ganska mycket varg här och de äter älg. Har vi ett lågt täthetsmål för älgstammen så kan det hända att vargarna äter hela produktionen av årets älg och det återstår inget för jägarna.

Mikael Wikström anser att det borde vara möjligt att skjuta varg och förvalta vargstammen.

– Om inte det lyckas borde man anpassa älgstammen så att både varg och jägare får sitt byte. Det betyder att man borde justera älgstammens täthetsmål uppåt.

”Så länge det finns kalvar finns det hopp”

Avslutningsvis en liten solskenshistoria från Ekerö-Baggby jaktlag när man jagade hjort ett veckoslut tidigare i november; här berättad av jaktchef Tomas Gripenberg.

– Vi var ett lite större gäng som jagade och vid två tillfällen stötte vi på en älgko med kalv och trots att jag försöker anamma radiodisciplin under jakten så kom det nog hurrarop från mig när vi stötte på dem. Det är kanske ett bevis på att vi lyckats med någonting. Så länge det finns kalvar finns det hopp!

Artikeln kompletterad måndag 21.11.2022 kl 7.14 med två arenaklipp där Tomas Gripenberg och Mikael Wikström intervjuas.