IMF: Finland måste minska på skuldsättningen för att klara av sin åldrande befolkning

Den internationella valutafonden ger Finland gott betyg för hanteringen av coronakrisen, men oroar sig för framtiden. Den åldrande befolkningen gör enligt IMF att Finland borde spara inom vården och stävja löneökningar.

Den internationella valutafonden IMF granskar med jämna mellanrum medlemsländernas ekonomi. En delegation från IMF har nu granskat läget i Finland och tycker att det är dags att regeringen bromsar upp sin stödpolitik.

Delegationens ledare Wojciech Maliszewski rekommenderar att staten redan nästa år minskar sina stöd med en fjärdedels procent jämfört med det som är planerat.

– På kort sikt borde finanspolitiken stödja eller åtminstone inte motarbeta penningpolitiken. Inflationen är ännu ett stort problem, och vi hoppas den fiskala politiken stödjer kampen mot den.

Här hänvisar Maliszewski till Europeiska centralbankens kamp mot inflationen med räntehöjningar. Räntorna förväntas åtminstone till en del bromsa upp inflationen. Statsstöd ökar den.

I övrigt oroar sig IMF för Finlands skuldsättning. Då handlar det främst om de underskott som väntas i framtiden. När det gäller Finlands stödpolitik under coronapandemin kunde betygen knappast vara bättre.

IMF tycker att Finlands regering framgångsrikt har lotsat landet genom pandemin och lyckats med att genomföra strukturella reformer för att öka sysselsättningen och produktiviteten och därigenom stärka välfärdsstatens hållbarhet.

– Den finländska ekonomin har återhämtat sig kraftigt i slutet av fjolåret och i början av det här året. Den här återhämtningen skedde till stor del tack vare regeringens effektiva stödpolitik under pandemin. Finlands framgång under pandemin vittnar också om lyckade strukturella förändringar redan innan pandemin bröt ut, säger Maliszewski.

Också Finlands ambitiösa klimatpolitik får beröm av Maliszewski

– IMF uppskattar Finlands ambitiösa klimatpolitik och noterar att energikrisen understryker vikten av att trappa ner användningen av fossila bränslen. Trots att Finland redan gjort mycket kommer den här utvecklingen att kräva ytterligare åtgärder.

Rysslands krig i Ukraina leder till sparkrav i Finland

Dessvärre har Rysslands krig i Ukraina bromsat upp återhämtningen och försämrat framtidsutsikterna. De stigande energipriserna har lett till högre inflation, vilket urholkar hushållens köpkraft och minskar framtidshopp och efterfrågan.

Wojciech Maliszewski noterar ändå att den direkta effekten av kriget på Finland varit relativt begränsad.

– Finland är mindre utsatt för höga energipriser än många andra europeiska länder. Ändå leder stigande energipriser till inflation också här. Europeiska centralbanken skärper sin monetära politik. Tillsammans minskar de hushållens köpkraft och framtidstro. Slutligen kommer det också minska på efterfrågan.

Den omgivande ekonomiska miljön har också försämrats.

– Det kommer att minska på den finländska exporten och företagens investeringar, säger Maliszewski.

De högre riskerna som kriget ger upphov till kommer bromsa den ekonomiska utvecklingen nästa år.

– Jämfört med läget innan pandemin väntar vi oss att den finansiella positionen nästa år kommer att försämras med en halv procent. På medellång sikt accelererar den här försämringen till en procent. Det är en betydande försämring som tillkommer utöver den relativt höga nivå av överflödiga utgifter som tidigare förverkligats i enlighet med regeringsprogrammet, säger Maliszewski.

Han betonar att det här avsevärt försämrar skuldläget.

– Vi väntar oss att skulden kommer öka från nuvarande cirka 72 procent av bruttonationalprodukten till ungefär 80 procent av bnp år 2027.

På medellång sikt tycker IMF att finanspolitiken måste stärkas betydligt så att skuldsättningen börjar minska.

– Vi rekommenderar att skuldsättningen gradvis minskas med ungefär en halv procent per år på medellång sikt. Det skulle minska de finanspolitiska riskerna och skapa utrymme för kostnader för den åldrande befolkningen i framtiden, säger Maliszewski.

Här ger IMF starkt stöd till Finansministeriets önskemål om en återgång till klara budgetramar.

Besparingar inom vården

IMF hoppas att de nya vårdområdena ska leda till betydande besparingar. Wojciech Maliszewski säger att social- och hälsovården kräver extra uppmärksamhet.

– De nya vårdområdena kan leda till betydande utgiftsminskningar om ny teknik gör det möjligt att slå samman olika servicefunktioner, men de finansiella incentiven för att uppnå dessa besparingar är inte så starka.

Det är uppenbart att vårdsektorns framgångsrika löneförhandlingar oroar Wojciech Maliszewski.

– De nuvarande löneförhandlingarna speciellt inom den offentliga sektorn har försvagat koordinationsmekanismen i systemet. Systemet har redan tidigare varit mindre formellt än i andra nordiska länder.

– IMF rekommenderar mera beslutsamma åtgärder från alla parter att enas om ett system som garanterar tillräcklig flexibilitet men också garanterar tillräcklig koordination för att behålla konkurrenskraften.

IMF rekommenderar också att staten noggrant följer med vårdreformen och reagerar om besparingarna uteblir.

När det gäller sysselsättningen rekommenderar IMF bland annat att arbetslöshetssystemet förändras så att det alltid lönar sig att ta emot också kortvarigt arbete.

IMF granskade också finanssektorn och gläder sig åt att bankerna i Finland har mycket kapital och är solventa och lönsamma. IMF ser ändå att de är utsatta för risker inom bostadsmarknaden.