Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Energiexpert: Vindkraften har gett förutsättningar för stora industrietableringar i Österbotten – högskolorna måste vara på alerten

Uppdaterad 21.11.2022 11:06.
En man med glasögon och mörk kavaj står i en trädgård.
Bildtext Enligt Peter Lund ser framtiden ljus ut för Österbotten tack vare vindkraften.
Bild: Jyrki Ojala / Yle

Energiklustret i Österbotten växer och kan i framtiden också utöver batteriindustri omfatta vätgasindustri. Enligt professor Peter Lund kompletterar de här två segmenten varandra bra.

Österbotten drar nu nytta av det att flera kommuner velat satsa kraftigt på vindkraft under de senaste åren. Utan vindkraften skulle inte planerna på stora vätgasanläggningar i Kristinestad och Karleby vara möjliga. Det hävdar Peter Lund, professor i teknisk fysik på Aalto-universitetet och forskare i framtidens energifrågor.

– Då man tänker på vätgas- eller ammoniakproduktion så måste det vara billig elektricitet. Kärnkraften är allt för dyr, men vindkraften, som är den billigaste energiformen vi har, det är den som befrämjar och drar sådana här investeringar till Finland.

Det krävs stora mängder energi för att producera vätgas, men Lund är ändå inte orolig för att det skulle bli någon form av energibrist i Finland även om man skulle bygga ett flertal vätgasanläggningar här.

– Det blir inte brist på elektricitet, utan det kan bli ett överflöd av det. Därför är sådana här investeringar i vätgas, som behöver mycket elektricitet för att spjälka vatten till väte, välkomna. De utjämnar variationen av vindkraftproduktionen som går upp och ner och också stabiliserar energisystemet indirekt.

Ingen konkurrent till batteriindustrin

Vasaregionen har redan länge varit känd som ett energikluster som intresserat flera aktörer inom batteriindustrin. Nu kan även vätgasindustrin få ett fotfäste i Österbotten och enligt Lund konkurrerar inte de här industrierna med varandra.

– Egentligen kompletterar vätgasindustrin batteriindustrin. Batterierna, om vi tänker ur en energilagringssynpunkt, tillfredställer närmast mycket kortsiktig lagring i till exempel bilar eller små stationära batterilager. Då det gäller vätgas så talar vi om långtidslagring för det är ett bränsle som kan lagras längre tider.

Valkoisen sähköauton perä. Latausluukku on auki ja autossa on kiinni latauspistooli.
Bildtext Elbilar blir allt vanligare i Finland, men att elektrifiera den tunga trafiken är inte så enkelt.
Bild: Mika Moksu / Yle

För tillfället är det i princip endast lättare fordon som effektivt kan utnyttja batterier, medan man för tunga fordon måste tänka på andra lösningar för att minska på koldioxidutsläppen. Det är där som vätgas producerat med grön energi kommer in i bilden.

– Väte är kanske lite svårt att hantera, men det går lätt att konvertera väte till syntetiska bränslen, metanol och även naturgas, konstaterar Lund.

– Industrin och transporten är svåra områden och det är där som väte och väteteknologin kommer att spela en väldigt stor roll nu och i framtiden.

Behövs kunnigt folk

Kapaciteten för att ha både batteriindustri och vätgasindustri i Österbotten finns, men utmaningen är enligt Lund att hitta tillräckligt med kunnigt folk.

– Det här är något för Vasaregionen att tänka på. De måste omställa sina utbildningssystem, från yrkesskolor och yrkeshögskolor till universitet, så att vi får kunnig och kompetent arbetskraft till det här segmentet.

Då det gäller batteriindustrin har man redan tagit de första stegen för att åtgärda det här. Från och med i höst utbildas batteriingenjörer vid yrkeshögkolan Centria i Karleby.

Samma måste ske inom vätgasindustrin, påpekar Lund. Han tror starkt på vätgasens frammarsch i Finland.

– I Tyskland som är ett stort land tänker de ha en miljon nya jobb inom det här området fram till 2030, då kan vi tänka oss att 50 000 - 60 000 jobb borde vara möjliga här i Finland.

Diskussion om artikeln