Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Klimatmötets sista stunder: EU stöder fond för fattigare länders klimatskador, USA och Kina säger hittills nej – så här ser det första försöket till avtal ut

Uppdaterad 18.11.2022 12:18.
Klimatmötets ordförande, Egyptens utrikesminister Sameh Shoukry håller tal på mötet.
Bildtext FN:s klimatmöte COP27 leds i år av Egypten, ordförande är egyptiska utrikesministern Sameh Shoukry. Förhandlingarna förväntas dra ut, länderna fortsätter nu förhandla om det avtalsutkast Egypten har presenterat.
Bild: Dominika Zarzycka/NurPhoto/Shutterstock/All Over Press

De sista striderna på klimatmötet COP27 i Egypten kan handla om ordval och exakta formuleringar kring fossila bränslen. EU verkar gå med på att stöda en fond för förlust och skada, men inget är klart ännu.

Sent under torsdag kväll steg EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans upp på klimatmötet i Egypten och meddelade att EU trots allt är redo att stödja en fond för förlust och skada, alltså en fond för att ersätta utvecklingsländerna för den skada klimatuppvärmningen redan orsakar.

Redan tidigare i veckan kom signaler om att EU är villigt att stödja frågan, så länge också Kina betalar sin andel.

Hur det verkligen går verkar vi ändå få vänta ett tag för att se. Värdlandet Egypten har ännu inte presenterat något officiellt avtalsutkast, men ett 20 sidor långt dokument med vad avtalet kan tänkas innehålla publicerades på torsdag. Utkastet från Egypten är 20 sidor långt i jämförelse med de sju sidor Storbritannien presenterade i Glasgow.

Det blir allt klarare att fredag 18.11 inte kommer vara klimatmötets sista dag, utan att det drar ut ordentligt. Klart är också att det även i år verkar kivas in i det sista om de exakta formuleringarna kring stenkol, olja och naturgas.

Indien ville fasa ut alla fossila bränslen, men G20 sa nej

På klimatmötet COP26 i Glasgow i fjol upplevdes något revolutionerande gällande sluttexten, när F-ordet fossila bränslen äntligen lades med i formuleringarna.

Under fjolårets möte vattnades utkastets ursprungliga formuleringar om stenkol ut alldeles i sista stund: formuleringen om att alla länder ska ”fasa ut” användningen av stenkol så fort som möjligt ändrades till att de ska ”fasa ner”.

På mötet i år föreslog Indien att formuleringen ändras så länderna ska fasa ner användningen av alla fossila bränslen. Det här gjorde G20-länderna på sitt möte i Bali under veckan klart att de inte accepterar.

För många industrialiserade länder är frågan om att fasa ut olja och naturgas svårare än att fasa ut stenkolen. Till exempel är oljan klart svårare för USA, medan EU är starkt beroende av naturgas.

Texten i utkastversionen konstaterar alltså nu samma sak som i Glasgow i fjol, att användningen av kol ska fasas ner och att ineffektiva subventioner till fossila bränslen ska avslutas.

Högre ambitioner för i-länder krävs

Avtalsutkastet konstaterar att det akut behövs åtgärder för att hålla målet om 1,5 grader inom räckhåll och att alla länder behöver uppdatera sina klimatplaner så de är i linje med det målet.

Utkastet säger också att det är synd att de utvecklade länderna fortsätter att misslyckas med att leda världens utsläppsminskningar, trots att de har både ekonomisk kapacitet och teknisk möjlighet att göra det och dessutom använder upp majoriteten av världens kolbudget:

  • ”Developed countries who have the most capabilities financially and technologically to lead in reducing their emissions continue to fall short in doing so, and are taking inadequate and unambitious goals to achieve net zero emissions by 2050, while they continue to emit and disproportionately consume the global carbon budget.”

Avtalsutkastet innehåller också en formulering om att industrialiserade länder borde nå nettonoll eller negativa utsläpp till 2030.

Stora oklarheter kring bistånd och klimaträttvisa

Kring flera stora frågor i förhandlingarna har avtalsutkastet en formulering om att texten uppdateras när förhandlingarna framskrider, med formuleringen: ”{Placeholder for relevant outcomes from the ongoing negotiations}”.

Det här gäller bland annat frågan om hur de rika länderna i väst ska nå upp till den klimatfond på 100 miljarder dollar per år de lovat utvecklingsländerna, men aldrig levererat fullt ut.

I avsnittet om förlust och skada konstaterar utkastet att mötet erkänner det behövs åtgärder för att minimera den förlust och skada klimatuppvärmningen orsakar, och att de mest utsatta länderna kommer att påverkas avsevärt:

  • Recognizes that implementation of the Paris Agreement must include action related to averting, minimizing and addressing loss and damage associated with the adverse impacts of climate change and that the most vulnerable countries will be significantly affected by loss and damage

Men i avsnittets underrubrik om finansieringsbehovet finns samma formulering om att texten väntar på att förhandlingarna framskrider.

  • Need for funding arrangements to address L&D: {Placeholder for relevant outcomes from the ongoing negotiations}

Att EU sent under torsdag kväll meddelat sitt stöd för en klimatfond för förlust och skada är en stark signal, men inget kring den frågan är ännu klappat och klart.

Unga demonstranter håller upp plakat och banderoller om klimaträttvisa och om att väst måste betala för förlust och skada.

Unga från utsatta länder höjer rösten på klimatmötet: ”Inte rättvist att vi måste ta lån för att betala för skador de rika orsakar”

Greta Thunberg deltar inte i klimatmötet i år men desto mer uppmärksamhet får andra unga klimataktivister. Eftersom klimatmötet ordnas i Afrika i år är andelen ungdomar från afrikanska länder stor. Deras budskap fokuserar på klimaträttvisa.