Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Utmaning nummer ett för Egentliga Finlands välfärdsområde: Brist på yrkeskunnig personal

Mikko Pietilä, Eeva-Sirkku Pöyhönen och Mikko Pakarinen i Åbo den 17.11.2022. Foto: Mikael Piippo/Yle
Bildtext Mikko Pietilä (till vänster), Eeva-Sirkku Pöyhönen och Mikko Pakarinen är direktörer för varsitt resultatområde inom Egentliga Finlands välfärdsområde.
Bild: Mikael Piippo / Yle

Det saknas redan nu personal både vid sjukhusen och inom äldreomsorgen. När det gäller äldreomsorg spökar dessutom regeringens vårdardimensionering i bakgrunden.

Det finns en utmaning framför alla andra när Egentliga Finlands välfärdsområde tar över ansvaret för social- och hälsovården vid årsskiftet - bristen på personal.

Både sjukhusverksamheten och äldreomsorgen får lov att leta efter personal med ljus och lykta, förutspår ledande tjänstemän vid välfärdsområdet.

– Grundproblemet är att vi inte har tillgång till yrkeskunnig personal. Det är det mest kritiska problemet som behöver lösas, säger Mikko Pietilä som är resultatområdesdirektör för Åbo universitetscentralsjukhus sjukhustjänster.

Mikko Pietilä i Åbo den 17.11.2022. Foto: Mikael Piippo/Yle
Bildtext Mikko Pietilä är tidigare chefsöverläkare vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Vid det nya välfärdsområdet är han resultatområdesdirektör för Åbo universitetscentralsjukhus sjukhustjänster.
Bild: Mikael Piippo / Yle

En delorsak till personalbristen är att personal sökt sig bort från Åbo universitetscentralsjukhus, medger Pietilä.

– Visst rekryteras personal från oss till privata företag i vårdbranschen, det ska inte förnekas.

Eeva-Sirkku Pöyhönen, resultatområdesdirektör för tjänster för äldre, är inne på samma linje.

– Tillgången till arbetskraft är vårt största problem redan nu. Dessutom kommer regeringens dimensionering av vårdpersonal att påverka oss när den väl kommer, säger Pöyhönen.

Vården stockas då man inte kan skicka vidare patienter

Den så kallade personaldimensioneringen inom vården innebär att minimiantalet anställda per klient i äldrevården ska fastställas till 0,7. Dimensioneringen har ännu inte trätt i kraft.

Personalbristen inom äldrevården får följder också för andra områden inom social- och hälsovården.

– När tjänsterna för äldre har personalbrist kan de inte ta emot klienter som vi egentligen skulle vilja skicka vidare från våra vårdavdelningar. Då stockas också våra tjänster, säger Pietilä som ansvarar för sjukhustjänsterna.

Eeva-Sirkku Pöyhönen i Åbo den 17.11.2022: Foto: Mikael Piippo/Yle
Bildtext Eeva-Sirkku Pöyhönen leder resultatområdet för tjänster för äldre vid Egentliga Finlands välfärdsområde.
Bild: Mikael Piippo / Yle

Resultatområdesdirektörerna hoppas kunna locka nya anställda och hålla kvar gammal personal genom att göra Egentliga Finlands välfärdsområde till en attraktiv arbetsgivare. Det finns ännu inga färdiga lösningar, men till exempel resultatpremier kunde vara ett sätt att öka välfärdsområdets attraktionskraft.

Inom äldrevården är det också viktigt att personalen får fokusera på sina egentliga arbetsuppgifter i stället för att ha en alltför splittrad arbetsbild, säger Eeva-Sirkku Pöyhönen.

– Tidigare var trenden att alla gjorde lite av varje. En sjukskötare kanske gjorde köksarbete och så vidare. Vi har redan kommit lite ifrån det, men det gäller att satsa på stödfunktionerna och på ett bra ledarskap för att personalen ska trivas.

Diskussion om artikeln