Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

”We have a dream” – stor fotoutställning i Vasa visar människor som kämpar för sina drömmar

Den rikssvenska fotografen Albert Wiking framför hans porträtt av den kvinnliga pakistanska människorättsaktivisten Malala Yousafzai.
Bildtext Fotografen Albert Wiking framför porträttet av den pakistanska människorättsativisten Malala Yousafzai, mottagaren av Nobels fredspris 2013
Bild: Peter Lüttge / Yle

We have a dream är namnet på en fotoutställning som visas under hela vintern på Österbottens museum i Vasa och också på torget.

I have a dream heter en av historiens mest kända tal. Talaren hette Martin Luther King och året var 1963. 60 år senare började den svenska fotografen Albert Wiking med sitt fotoprojekt.

Det var just Martin Luther Kings tal som var Wikings inspirationskälla och därav också titeln till utställningen och hela projektet som är pågående.

– Vad innebär I have a dream? Det kan vara Jag har en dröm. Men i min värld kan I have a dream lika mycket innebära en vision. I have a dream var Martin Luther Kings vision, men tänk om vi kallar det här We have a dream, eftersom det är ett vi-projekt.

– Vi samlade dessa röster och alla de som finns här har gett oss förtroende att förvalta det de säger och det de står för. Flertalet av de som är med i projektet viker inte ner sig. Och många av dem lever under dödshot. De är beredda att dö för sina och andra människors rättigheter.

Martin Luther King när han håller sitt berömda tal I have a dream vid Lincoln Memorial i Washington 1963
Bildtext Martin Luther King när han håller sitt berömda tal I have a dream vid Lincoln Memorial i Washington.
Bild: Yle

Det är inte Albert Wiking allena som jobbar med projektet. Med är också producenten Oscar Edlund och Daniel Rydén som har sammanställt berättelserna.

Utställningen lyfter fram kämpare för mänskliga rättigheter, de som har gått utanför sin bekvämlighetszon för att göra en förändring.

Över hundra aktivister, fredspristagare, artister, författare och politiker har velat vara med om We Have A Dream för att inspirera andra till att förverkliga drömmar och visioner.

Okända ungdomar, så som Ida Engblom och Abbas Ahmadi uppträder i verket sida vid sida med bland annat Dalai-lama, Malala Yousafzai, Ai Weiwei, Pussy Riot, Greta Thunberg, Patti Smith och Martti Ahtisaari. Allas röst är lika viktig.

Fotoutställning av svensken Albert Wiking på torget i Vasa. På bilden syns den kinesiska konstnären Ai Wei Wei.
Bildtext Ai Weiweis porträtt är utställt på torget i Vasa.
Bild: Peter Lüttge / Yle

Utställningen är diger, pedagogisk och informativ. Och den visas för publiken ända fram till början av april. Med utställningen firas Fotogalleri Ibis 25-års jubileum.

Normalt håller galleriet till i ett litet bakrum i Vasa konsthall som finns i rådhusets källare. Det känns fint att galleriet för en gångs skull får breda ut sig ordentligt.

Malala Yousafzai

Jag strosar med Albert Wiking genom utställningen och gång på gång fastnar vi inför fina porträtt och gripande berättelser. Som den om mötet med den pakistanska människorättsaktivisten Malala Yousafzai som sköts i huvudet och i nacken i ett mordförsök utfört av talibanregimen.

Attentatet skedde efter att hon vägrat hörsamma gruppens förbud mot skolgång för flickor. Under dagarna efter attacken var hennes tillstånd kritiskt. 2014 tilldelades Yousafzai Nobels fredspris.

Hon fick priset för sitt arbete mot förtryck av barn och unga människor och för rätten till utbildning för alla barn. Hon var vid tillfället 17 år och blev därmed den överlägset yngsta någonsin att motta priset.

Wiking porträtterade henne i den kända så kallade We can do it!-posen.

– Min yngsta dotter Selma är en tuff tjej som inte låter sig trampas på. Hon hade den här affischen: We can do it! Hon har den på väggen. När jag ska åka till England till en hemlig plats för att plåta Malala ser jag den här affischen och tänker: kanske jag ska plåta Malala så.

We can do it!-planschen
Bildtext J. Howard Millers affisch som framställdes 1943 för industriföretaget Westinghouse Electric. Den var avsedd att stärka arbetsmoralen hos kvinnliga anställda.

Väl framme i England visade det sig dock att det inte var så enkelt som han hade tänkt sig.

– Jag tog en bild av Selmas Affisch och när Malala dök upp visar jag bilden för henne och hon tycker att det är en jättekul idé. Tydligen hade hon sett affischen förut. Och ja, så blev den till.

– Medan jag plåtar henne tar hennes personliga assistent bilder som jag tar av henne och skickar dem till hennes pappa. Pappan ringer upp assistenten och har synpunkter på att hon visar för mycket hud på armen och för mycket hår under duken.

– Jag är otroligt frustrerad och tror att de aldrig kommer att godkänna bilden. Men ett par veckor efter att vi lagt henne in i en grafisk form, som vi ofta gör för att visa är detta okej, hör de av sig: De godkänner bilden. Det var ju fantastiskt.

Fotoutställning av svensken Albert Wiking på Österbottens museum. På bilden syns den kvinnliga pakistanska människorättskämpen Malala Yousafzai
Bildtext Albert Wikings porträtt av Malala Yousafzai.
Bild: Albert Wiking

Nadia Murad

Vi fortsätter vår promenad genom utställningen och dras till ett annat porträtt: Nadia Murad. Hon är av yazidisk börd och växte upp i Norra Irak. I augusti 2014 omringades hennes hemby av Islamiska statens krigare som dödade 600 personer och tog yngre kvinnor som slavar.

Hon hölls som slav i staden Mosul, blev slagen, bränd med cigaretter och våldtagen när hon försökte fly. I november 2014 lyckades hon undkomma efter att hennes ”ägare” lämnat huset olåst. Hon togs om hand av en grannfamilj som kunde smuggla ut henne ur det av Islamiska staten kontrollerade området.

Fredspristagaren Nadia Murad under en presskonferens i Washington
Bildtext Fredspristagaren Nadia Murad på FN-församlingen i Washington 2018 när Albert Wiking tog bilden av henne.
Bild: EPA / Shawn Thew

– Det var väldigt traumatiskt när jag skulle porträttera henne. Det var inte så långt efter att hon hade lyckats fly och hon skulle tala för hela FN-församlingen. När hon kom in, staplande, ser jag att hon mår väldigt dåligt.

– Jag känner att jag inte kan porträttera en människa som mår så här dåligt. Jag säger till tolken: det här inte känns bra. Vi ställer in det. Vi lägger ner det. Men Nadia vill inte det.

Många av de här människorna lyckas på nåt sätt att kämpa, kämpa, kämpa. Jag vet inte om man får kalla dem för vinnare, men de viker inte ner sig i första taget.

― Albert Wiking

– Det hela blev så svårt så när jag börjar fotografera henne känner jag att jag inte kan. Och återigen säger hon att hon vill. Det hela slutar med att hon gråter. Det är så starkt.

– Så när jag tar bilden på henne håller jag hennes hand med min vänster hand och ställer in kameran med min höger hand och tar bilder. Du ser här på bilden att hennes läppar skakar och hon har tårar i ögon. Det är ofta svåra situationer i det här projektet, de här mötena.

Fotoutställning av svensken Albert Wiking på torget i Vasa.
Bildtext Utställningen på torget i Vasa drar blickarna till sig.
Bild: Peter Lüttge / Yle