Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Kampanj för mer tillgänglighet: Också synskadade vill se bilder i sociala medier och du kan hjälpa till

ett kollage av svartvita bilder av sex olika personer som ser glada ut, i vänstra högra hörnet syns kampanjlogon Min Bild.
Bildtext Den tvåspråkiga kampanjen Min bild uppmuntrar oss att använda alt-textning när vi delar bilder i sociala medier.
Bild: Pia Inberg / Keksi

Kampanjen Min bild uppmanar oss att börja beskriva våra bilder med ord så att alla ta del av dem. Det enda du behöver göra är att klicka fram funktionen alt-text när du publicerar en bild.

Samhället blir alltmer visuellt och allt fler personer med synnedsättning surfar på nätet. Tyvärr uteblir merparten av informationen för den som inte ser bilder. Lösningen är att vi alla börjar skriva in bildbeskrivningar, så kallade alt-texter.

Den tvåspråkiga kampanjen Min Bild uppmärksammar oss om att vi ska beskriva bilder med ord på sociala medier. Det är viktigt att också personer med synnedsättning ska kunna ta del av innehållet. Bakom kampanjen står Näkövammaisten liitto och Förbundet Finlands Svenska Synskadade.

Blond kvinna tittar på dig med en skarp blick och ett litet leende
Bildtext Alma Pöysti väljer att beskriva sin bild utgående från sin hårfärg och sin ögonfärg och de kläder hon har på sig.
Bild: Pia Inberg / Keksi

Samtidigt sprider kampanjen kunskap om hur man ska gå tillväga för att beskriva sina bilder för dem som inte kan se dem. Du kanske redan har sett kampanjens exempel på bildbeskrivningar på Facebook, twitter och Instagram, eller kampanjvideon med Christoffer Strandberg och Nina Wendelin mellan programmen på Yle under veckan.

svartvit bild av medelålders man med glasögon. Han tittar lite åt sidan och skrattar.
Bildtext Pekka Sauri beskriver sig som en person med runt ansikte, glasögon och rockarstil.
Bild: Pia Inberg / Keksi

Henrika Mercadante som är kommunikationschef för Förbundet Finlandssvenska Synskadade är både är glad och lite överrumplad över all uppmärksamhet som kampanjen redan fått. En orsak till uppmärksamheten är att man lyckats få med så intressanta profiler för kampanjen.

Medelålders kvinna ler glatt med en kaffekopp i handen
Bildtext Hur skulle du beskriva den här bilden för en som inte kan se den? Kommunikationschefen Henrika Mercadante skålar med en kaffekopp.
Bild: Johanna Meriläinen/ Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Men det är inte alltid lätt att veta vad allt man ska beskriva och när det blir för mycket information i den alternativa bildtextningen.

Henrika Mercadante uppmanar oss att pröva oss fram.

– Det viktiga är att du skriver en text, ungefär hundra tecken är idealet. Men folk är olika. En del vill ha mer information och för andra räcker det med mindre.

Som det är nu fungerar bilder i sociala medier inte särskilt bra för synskadade. Artificiell intelligens är bra på att läsa upp texter, men vad bilder beträffar kan det blir märkliga pauser eller andra obegripligheter.

Vad är en alt-text?

En alt-text eller en alternativ text är inte en bildtext, utan en text som neutralt beskriver bildens innehåll för den som använder en skärmläsare och alltså får texten på en webbsida uppläst via en talsyntes eller omvandlad till punktskrift.

Alt-texten skrivs in på ett annat ställe än bildtexten och är inte synlig för en seende som surfar på sidan.

En ung kvinna med glasögon och basker på huvudet ler och tittar snett bakåt.
Bildtext Influeraren Mona Bling beskriver sina glasögon med skira bågar och ljusröd ögon-make up.
Bild: Pia Inberg / Keksi

På Yle har vi en längre tid använt alt-text funktionen när vi sparar bilder i vår bildbank. Kampanjen är viktig också för oss journalister för att vi ska förstå hur viktiga alt-texter är för synskadade och hur vi kan skriva dem så bra som möjligt.

Synskadeförbundet visar under kampanjen hur ett urval influerare och kändisar beskriver sitt utseende och vill samtidigt inspirera alla att lägga upp selfies i sociala medier och porträttera sig själva med ord i form av alt-texter och utmana andra att göra det samma.

Synskadeförbundet hoppas också att allt fler skriver alt-texter till sina profilbilder i sociala medier.

Kampanjen har fem ambassadörer av vilka fyra är finskspråkiga och en svenskspråkig. Under kampanjen är de alla aktiva på sociala medier och sprider info om kampanjen till sina följare.

Blockad av some-jättar

Ambassadörerna är musikern Seksikäs-Suklaa, författaren Rosa Meriläinen, skådespelaren Alma Pöysti, rullstolsåkaren och Paralympics-medaljören Henry Manni och influeraren Mona Bling.

Trots att uppmärksamheten till största del varit positiv, har kampanjen också haft utmaningar på sociala medier.

En skäggig man med piercing i öronen och snaggat hår. Han ler glatt och stryker sig om sin panna.
Bildtext Artisten Seksikäs-Suklaa blev blockad av Facebook och Instagram.
Bild: Pia Inberg / Keksi

Henrika Mercadante har ännu inte fått någon förklaring till varför marknadsföringen av Seksikäs-Suklaa blockerades av Facebook och Instagram, men hon antar att det handlar om någon form av automatik i verktygen som gör att man hellre blockar än kollar upp om det finns minsta risk för att något kan vara olämpligt.

– För de här some-jättarna har tydligen artistnamnet varit ett problem. Det är oklart om det är sexigheten eller chokladen som har tolkats som olämpliga, suckar Mercadante.

Tyvärr har artisten Seksikäs-Suklaas video fått rasistiska kommentarer i sociala medier, men det här har bara skett på finskt håll.

– Bland finlandssvenska some-användare har det inte förekommit några som helst påhopp, säger Henrika Mercadante som hoppas att så många som möjligt ska delta i kampanjen.