Hoppa till huvudinnehåll

Vad bestämdes i Sharm el-Sheikh?

Vi förklarar klimatmötet i fem punkter.

1. Fond för förlust och skada grundades

En av de största frågorna inför mötet var de fattigare ländernas krav på ersättning för de skador klimatuppvärmningen orsakar hos dem redan nu. Bara det här året har vi sett förödande naturkatastrofer i flera länder, med översvämningar i Pakistan och Bangladesh och extrem torka i flera länder i Afrika. Det är de rika och mer industrialiserade länderna som orsakar utsläppen som leder till klimatförändring. G20-länderna står för 80 procent av utsläppen.

Både EU och USA var ändå till en början emot att grunda en ny klimatfond och ville i stället stärka etablerade finansieringsformer. Under de sista stunderna av klimatmötet fattades ändå beslutet att grunda en fond. Den ska börja förberedas genast och målet är att den är i bruk om två år.

En besvikelse för EU är att stora utsläppare som Kina och Indien inte finns med bland finansiärerna för fonden. Målet är ändå att hitta också nya finansieringsflöden. Pengar kunde tas från den internationella fossilindustrin, genom avgifter till exempelvis energibolag och företag inom flyg- och havstransport som alla använder mycket fossila bränslen och på det sättet bidrar till klimatuppvärmningen.

2. Egypten anklagas ha varit en oförberedd värd

Värdlandet Egypten målar själv upp mötet som historiskt.

– Miljontals människor runt om i världen kan nu se en glimt av hopp om att man äntligen kommer att göra något åt deras lidande, säger Egyptens utrikesminister och klimatmötets ordförande Sameh Shoukry om besluten i Sharm el-Sheikh.

Men många andra deltagare skyller åtminstone en del av mötets misslyckanden på värdlandet. Egypten kritiseras för att inte ha förberett mötet tillräckligt bra, jämfört med till exempel mötet i Glasgow i fjol.

De tekniska förhandlingarna under första veckan kom igång långsamt så när ministrarna inledde förhandlingarna vecka två hade de halvfärdiga handlingar på bordet.

Egypten anklagas också för brist på transparens i förhandlingarna och för att ha drivit sina egna intressen. Landet ska till exempel ha fört bilaterala förhandlingar utan att att ha delgett resultaten av dem till andra parter.

Finlands huvudförhandlare Marjo Nummelin hör till dem som kritiserar värdlandet för både förberedelserna och förhandlingssättet.

– Tyvärr var arbetet här inte transparent och parternas synpunkter beaktades väldigt selektivt, säger Nummelin i ett pressmeddelande från Miljöministeriet.

3. Brist på åtgärder för att minska utsläpp ses som enormt misslyckande

Finlands och EU:s mål med mötet var att skärpa åtgärderna för att minska världens utsläpp och säkra att klimatuppvärmningen begränsas till 1,5 grader, i enlighet med vetenskapens rekommendationer.

På den här punkten kan mötet inte anses vara något annat än ett misslyckande.

Det fanns ett förslag om att Glasgowavtalets formulering om att fasa ner stenkol skulle ändras så den omfattar också olja och naturgas. Men det förslaget sade G20-länderna nej till på sitt möte på Bali tidigare i veckan och under mötet motarbetades det förslaget framför allt av olje- och naturgasländer som Saudiarabien och Ryssland.

Mötet har fattat beslut om ett arbetsprogram för utsläppsminskningar i olika sektorer och också fattat kompromissbeslut om marknadsmekanismer för handel med kolkrediter. Men när det gäller målet på 1,5 grader har åtgärderna inte skärpts, formuleringarna om utsläppsminskningar och fossila bränslen ligger kvar på samma nivå som i Glasgow i fjol.

4. Världsledare höll tal om stora löften

Förutom de officiella förhandlingarna präglas klimatmötena också av att många världsledare är på plats och visar riktning genom de tal de håller.

En av dem som fick mest uppmärksamhet i år är Brasiliens nyvalda president Lula da Silva som lovade återuppta kampen för både klimat och rättvisa genom att skydda Amazonas regnskog.

Också USA:s president Joe Biden höll tal på mötet och berättade stolt om det nya klimatpaketet Inflation Reduction Act som ska halvera USA:s utsläpp till 2030.

EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans berättade i sin tur att EU:s stora klimatpaket ser ut att gå igenom med en utsläppsminskning på 57 procent fram till 2030.

Dessutom meddelade USA och Kina under G20-mötet på Bali att de återupptar sitt klimatsamarbete.

Talen de här världsledarna höll under veckan säger inget om mötesresultatet, men visar ändå att klimatarbetet är igång i flera avgörande ekonomier i världen.

5. Höga krav på nästa års möte i Dubai

Parisavtalet som nästan alla länder i världen skrivit under kräver en grundlig genomgång av ländernas utsläpp och klimatåtgärder vart femte år. Nästa år är första gången som den här lägeskollen görs. Det kalllas för global stocktake, en global inventering.

Nästa klimatmöte COP28 hålls i Dubai i Förenade Arabemiraten. Det väntas samla ännu flera deltagare än i år och förväntningarna på mötet är höga: dels måste arbetet med fonden för klimatskador ha något konkret att visa upp, dels ställer Parisavtalets femårsplan stora krav.

Dubai hade en delegation på över 1 000 personer på plats på mötet i Sharm el-Sheikh för att följa med hur förhandlingarna gick. Mötesplatsen är redan vald och förberedelserna igång.