Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Kolumn: Det ska väl sägas högt – man mådde inte så illa när Qatar förliste i VM-premiären

Qatars spelare ser besvikna ut.
Bild: All Over Press

En nation uppumpad av stora drömmar. En match där allt förliste. Qatar såg så svagt ut i premiären att de inte har något att göra i sin egen fotbollsturnering.

Det var onekligen pompöst och präktigt, en imponerade uppvisning i finess och flärd. Qatar ville visa världen vad man får för obegränsade resurser.

Fifabossen Gianni Infantino hade bänkat sig mellan Qatars emir och Saudiarabiens kronprins i en ny ögonblicksbild som ramar in vem världsfotbollen har gift sig med och exakt hur illa ställt det är.

Låt föreställningen börja, konstaterade Infantino sen från sin VIP-position.

Och sen gick Qatar under.

När alla parametrar räknas ihop måste det här ha varit en av de plattaste och svagaste VM-prestationerna som genomförts. Det finns verkligen konkurrens, men kontexten spelar roll och när fotbolls-VM sjösattes i arabvärlden var insatserna uppvridna till max.

Tystnaden på jättearenan talade, premiären i öknen bevisade att det här är en fotbollsmässigt underlägsen värdnation. Och det ska väl sägas högt att man inte mådde så illa av att se skeppet sjunka.

Landslaget i praktiken klubblag

Hur bra är Qatar på fotboll? Det var grundfrågan att studsa mot inför avsparken.

Många undrade och när Morgan Freeman hade gjort sitt under invigningen (ironiskt i sig, han var ju ett ansikte för Qatars motståndare USA runt omröstningen 2010) och fyrverkerierna hade bränts av kom alla svar.

Den första halvleken mot ett ramstarkt, taktiskt skolat Ecuador var en förlisning av drömmar.

VM-starten blev ett monumentalt magplask. De regerande asiatiska mästarna kollapsade. Psykologisk premiärpress?

Det är svårt att tro att de är så här dåliga, men känslan blev ofrånkomligen att Qatar har ett så svagt fotbollslandslag att de inte har någonting att hämta i sitt eget mästerskap.

Enner Valencia gjorde två mål i VM-premiären - Spela upp på Arenan

Och då har de ändå försökt.

De hade byggt för den här stunden i femton år. De öppnade och plöjde ner miljarder i sin Aspire Academy-satsning i Doha, spände ut nätet över världen, skapade samarbeten med en belgisk klubb, köpte in fotbollskompetens från Barcelona och spelade kontinentmästerskap i Syd- och Nordamerika med hyfsade framgångar.

De har VM-laddat fullt ut i månader, deras landslag är i praktiken ett klubblag.

På vägen har de alltså också blivit mästare i Asien – en prestation som enligt Qatarstyrda tv-kanalen beIN Sports är en av de mest osannolika segrarna i idrottshistorien. Och efter att ha tittat på Qatar i VM framstår titeln i Asien verkligen som ett underverk.

Ecuador skonade dem

Det var känt att de stora bekymren finns där bak. Men så här enorma hål, så där taktiskt tamt?

Qatar var bräckliga och sköra i det defensiva arbetet, naiva och temposvaga i alla riktningar i nittio minuter.

Det tog tre minuter för Ecuador att hitta ett bortdömt 1–0, några minuter till för att få en straff då Qatars målvakt Saad Al-Sheeb var ute på en av flera cykelturer i eget straffområde och en halvtimme för att stänga matchen.

Ecuador valde att spara krafter – ett beslut som skonade Qatar från de rödaste förlustsiffrorna – och fick en drömstart utan att vi ens har ett konkret svar på exakt hur bra de är.

Det kommer senare i gruppspelet mot ordentligt motstånd. Det här var knappt på riktigt.

Den kräsna hemmapubliken lämnade tidigt, arenan var tömd och man undrar vad den enväldige emiren tänker. På sätt och vis var det lite synd om spelarna, men de ska spela VM-match två kvällar till och kanske kan komma närmare normal nivå då.

Alldeles oavsett lär vi inte behöva se dem fler gånger än så.