Anna-Maja Henriksson: Brottmål ska behandlas på fyra månader
Rättegångarna ska bli kortare och det ska bli lättare att använda domstolsverkets digitala tjänster. Men det fattas fortfarande 90 miljoner euro för att få det att gå ihop.
En rättsprocess kan ibland dröja flera år. Den centrala orsaken är otillräckliga resurser inom de olika myndigheter som utgör rättsvården. Dit hör bland annat domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Utmätningsverket, fångvården och Brottspåföljdsmyndigheten.
Bristen på resurser gör att det för tillfället kan vara omöjligt att iaktta lagen vid handläggningsprocesser. Justitieministeriet med minister Anna-Maja Henriksson (SFP) i spetsen har lagt fram ett åtgärdspaket för att få ordning på soppan.
Regeringen har redan riktat ett tillägg på 80 miljoner euro per år till rättsvården, men ännu fattas det 90 miljoner för att resurserna ska bli tillräckliga.
Varifrån ska de här pengarna tas, Anna-Maja Henriksson?
– Det är en politisk fråga. Men det är klart att det i en demokrati är oerhört viktigt att medborgare kan lita på rättsvården. När vi ser att rättegångstiderna är för långa och att människor inte vågar söka sig till domstolen för att det kostar för mycket, så har vi ett problem. Då är det politikernas sak att lösa det problemet, säger justitieminister Henriksson.
Personalstyrkan måste stärkas
Ett centralt mål för framtidens rättsvård är att förkorta tiderna för rättegångar. För tillfället ligger medeltalet för ett brottmål på sex månader; det ska sänkas till fyra. Det handlar i stort om en effektivering av arbetet.
Samtidigt konstaterar man i redogörelsen att personalresurserna inom rättsvården är underdimensionerade. Det behövs 1 200 årsverken till för att lösa det akuta problemet.
Rapporten innehåller över trettio åtgärder för att effektivera och förbättra rättsvården i Finland.
Justitieministeriets förslag på åtgärder
Mer pengar
- på medellång sikt behövs 90 miljoner i euro per år i tilläggsfinansiering
- utrymmen och verksamheten ska utvecklas samtidigt
- produktiviteten ska förbättras
Effektivare metoder
- handläggningen av brottmål och tvistemål behöver moderniseras
- handläggningen ska göras effektiv genom att bedöma vilka ärenden som avgörs vid vilken myndighet
- rättegångskostnaderna ska minskas och förebyggas
- medlingen i tvistemål och brottmål överförs från Social- och hälsovårdsministeriet till Justitieministeriet
- en riksomfattande rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet samt en myndighet för specialmyndigheter bildas
- ett system för att identifiera krediter undersöks, en id-kod för krediter kan göra hanteringen av dem smidigare
- samarbetet mellan de olika digitala systemen ska effektiviseras
- personalens kompetens och välmående ska utvecklas och stödas genom målinriktat ledarskap
Bättre service
- handläggningstiderna ska förkortas
- digital service för privatpersoner och sammanslutningar ska utvecklas för att kundbetjäningen och rättegångsförfarandet ska bli smidigare
- en utredning ska göras för att se vilka faktorer som inverkar på valet av handläggningsspråk
- medlingen ska utvecklas i syfte att sänka tröskeln att delta utan biträde
- inkomstgränserna för att få allmän rättshjälp ska höjas och privata rättsbiträdens arvoden höjas
- de sociala förmånerna för personer som avtjänar straff ska bedömas i samband med reformen av den sociala tryggheten
- tjänster för fångar som lider av drogmissbruk eller psykisk ohälsa ska utvecklas
Bristen på personal beror bland annat på att man inte har lyckats minska sjukfrånvaron. I stället har sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa på de olika ämbetsverken ökat. Också de långvariga sjukskrivningarna som beror på psykisk ohälsa har ökat.
Hur ska man effektivera arbetet samtidigt som pressen och den mentala ohälsan ökar inom rättsvården?
– Det handlar om att också få fungerande datasystem, vi kan inte säga att vi är nöjda med hur det fungerar idag. Och det är klart att när du har flera människor som jobbar så underlättar det, säger Henriksson.
Justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen konstaterar att dataproblemen inte är ”apottiklassen” men att det finns stora problem.
Apotti är det nya digitala systemet som införts inom social- och hälsovården i huvudstadsregionen. Systemet har orsakat mycket huvudbry, blivit försenat och och kostat stora summor.
– Vi har inte heller lyckats så som man har förväntat sig av oss. Vi måste kunna bättre, säger Timonen.
Han säger att systemen måste utvecklas så att de stödjer arbetet. För tillfället måste personalen utföra mycket mekaniskt jobb, även sådant som kunde göras digitalt - för att olika system inte är kompatibla med varandra.