Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Unga ser bra och dåliga sidor med sociala medier, men hoppas dra ner på användningen i framtiden: ”Det känns som att jag inte själv har kontroll”

Tre ungdomar bredvid varandra, inomhus i en skolkorridor.
Bildtext Niondeklassarna Linnea Svens, Bruno Sundén och William Roman hoppas lägga ner mindre tid på sociala medier i framtiden. De tror ändå inte att sociala medier försvinner helt.
Bild: Eva Lamppu

Barn och unga använder sociala medier som Tiktok dagligen, ofta i timmar i sträck. Hur påverkar användningen deras hälsa? Och hur kan vuxna hjälpa dem som vill logga ut?

För niondeklassaren William Roman i Hoplaxskolan i Helsingfors kan skärmtiden ofta visa på sju timmar om dagen.

Roman tycker om att titta på pysselrelaterat och annat roligt innehåll på Tiktok, men lyssnar också mycket på musik just via mobilen.

– Jag brukar kolla (på sociala medier) många gånger om dagen: på raster, på morgonen när jag äter morgonmål, hemma när jag borstar tänderna. Det är ju inte alltid Tiktok, men den (skärmtiden) är nästan alltid sju timmar eller nära det, säger Roman.

Roman säger sig ha balans mellan skola, hobbyer och media, men också att han borde minska skärmtiden för att det inte är bra att ”stirra så mycket på ruta”.

– Det känns ibland att jag behöver lite mera stimulation och det är definitivt på grund av Tiktok, det att man hela tiden får något nytt content där, säger Roman.

Content är engelska för innehåll. Det finns det oändligt av på sociala medier.

När Svenska Yle intervjuar Roman och två skolkamrater i klass nio nämner de utöver Tiktok också Whatsapp och Instagram, men unga är givetvis aktiva på många andra sociala medier.

Även om man följer en influencer som lever ett helt annorlunda liv än man själv kan man ändå lätt jämföra och tycka att det egna livet inte är lika värdefullt. Om det väcker sådana känslor är det ganska självklart att det inte ökar ens välmående.

― Anna Henning, universitetslektor

Barn börjar använda sociala medier i tidig ålder och ungdomar kan använda dem i timmar i sträck varje dag.

Men vad vet forskarna om hur bruket av sociala medier påverkar ungas hälsa?

– Frågan är väldigt mångfacetterad och inte alls enkel att besvara. Om vi tänker på vad forskningen säger om samband mellan bruk av sociala medier och välmående hos unga så beror det så mycket på, säger Anna Henning, universitetslektor i socialpsykologi på Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors.

Variabler som påverkar är till exempel vad man avser med sociala medier, hur unga använder dem och hurdana användarna är som individer med olika personlighet.

Men det går ändå att säga en hel del.

– Om man använder mycket sociala medier, som vi vet enligt nyare studier att unga gör, så finns det ganska många studier som hittar samband mellan mindre välmående, till exempel med ökad depression, mera ensamhet eller mindre upplevd lycka, säger Henning.

Aspekter som social jämförelse och rädsla för att gå miste om roliga händelser kan påverka ungas upplevelser.

– Om man är en person som lätt känner avundsjuka så får man kanske lätt en sådan bild att andra har mer spännande liv än jag, att de reser mer, har mer pengar eller är snyggare, säger Henning.

Att följa med en influencers glansiga tillvaro kan få det egna livet att kännas betydelselöst.

– Om det väcker sådana känslor så är det ganska självklart att det inte ökar ens välmående att hålla på och mata den sortens tankar och känslor, säger Henning.

En telefon där man på skärmen ser Faceboo, Instagram och Whatsapp.
Bildtext Det finns och görs mycket vetenskaplig forskning kring unga och sociala medier, men många aspekter av helheten är komplicerade.
Bild: Mehmet Ali Ozcan / AOP

Forskare betonar ofta att sociala medier har många positiva aspekter. Det gör också Anna Henning.

Henning säger att hon just nu ser många studenter som försöker komma på strategier för att lägga mobilen åt sidan. De behöver fokusera bättre på studierna och kan till exempel låsa in mobilen i en låda.

Jag blev mindre produktiv när jag hade den (Tiktok) på och tittade på den för den tog så mycket av min tid.

― Bruno Sundén, högstadieelev

I Hoplaxskolan tampas niondeklassaren Bruno Sundén med samma dilemma. All tid på Tiktok gör att till exempel läxläsningen lider.

– Jag avinstallerade just Tiktok som har varit en stor tidsbov i min fritid och har försökt hålla mig borta från sociala medier så mycket som möjligt, bortsett från Whatsapp där man håller kontakt med sina vänner. Jag insåg att min produktivitet försvann, jag blev mindre produktiv när jag hade den (Tiktok) på och tittade på den för den tog så mycket av min tid.

Sundén säger att han installerar och avinstallerar appen om vartannat. Men när den inte finns i telefonen lyckas han koncentrera sig bättre på annat, till exempel skola och hobbyer.

Hurdana känslor väcker det?

– Det känns som jag inte själv har kontroll, att jag inte kan kontrollera det att jag är nästan halvt beroende av sociala medier. Det är inte direkt ett negativt beroende och den (Tiktok) gör inte mig ledsen. Den är bara oproduktiv, säger Sundén.

ung kvinna sitter i sin säng och kollar på sin dator
Bildtext Att hänga på internet eller sociala medier nattetid kan påverka både det fysiska och psykiska orket.
Bild: Photo by Victoria Heath on Unsplash

På forskarspråk kallas det för en indirekt, eller bortträngande, effekt. Den uppstår när tiden som den unga lägger ner på sociala medier börjar påverka till exempel just förmågan att läsa läxorna.

– Vi ser att vissa ungdomar lägger ner så mycket tid (på sociala medier) att de inte har tid att göra sina läxor, så det går dåligt i skolan. De har inte tid att motionera så det kan leda till dålig fysisk hälsa, till exempel övervikt. Men framförallt sömnen påverkas. Man har sin mobil på och läser notiser mitt i natten. Vi vet att sömnen påverkar utvecklingen av bland annat depression och ångest, säger docent Lisa Thorell vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet i Stockholm.

Direkta effekter uppstår däremot av innehållet.

– Framförallt flickor exponeras för skeva skönhetsideal. Det kan påverka deras självbild, risken att få ätstörningar och självkänslan, och man kan bli deprimerad, säger Thorell.

Henkilökuva
Bildtext Enligt docent Lisa Thorell är det bra att vuxna engagerar sig i vad barn och unga gör på sociala medier.
Bild: Mikko Koski / YLE

Också Thorell betonar de positiva aspekterna med sociala medier.

Hur många unga som lider av negativa effekter av sociala medier kan Thorell inte säga, men uppskattar att några procent kan ha så allvarliga problem med användningen att man kan tala om en diagnos.

Skärmtiden är inte någon bra mätare, säger Thorell, eftersom vissa kan använda sociala medier mycket, men ändå ha ett bra liv och tvärtom: andra kan använda sociala medier ganska lite men ändå ha problem.

Forskarna har också märkt att unga som använder sociala medier aktivt, det vill säga delar material och har kontakt med vänner, påverkas i större grad positivt av bruket. Passiv användning, som att scrolla flöden men inte själv delta, kan däremot ha mera negativa effekter.

Mycket beror på hur den ungas liv ser ut i övrigt.

– Om man har det bra i livet, man motionerar och det går bra i skolan och man har bra kamratrelationer, då kan man använda sociala medier ganska mycket och det får ändå inte så dåliga effekter, säger Thorell.

Puhelin Emma Lehtovaaran kädessä, Tiktok videoita ruudulla.
Bildtext Linnea Svens betonar att sociala medier har bra och dåliga sidor. Till de positiva hör möjligheterna att umgås med och träffa människor.
Bild: Marjut Suomi / Yle

Niondeklassaren Linnea Svens brukar titta på roliga videor på Tiktok och följa med Instagram.

– Sociala medier har negativa följder som William och Bruno talade om, men också positiva följder. Man har chansen att träffa nya personer och så får man ju veta saker väldigt snabbt, säger Svens.

– Det kan lätta på stressen för att man kan gå till en annan värld, men så kan man ta det för långt och det blir svårt att komma tillbaka till realiteten när du har varit där i många timmar. Klockan är mycket och du borde sova, säger Svens.

Både Svens och skolkamraterna Roman och Sundén hoppas kunna minska användningen av sociala medier i framtiden.

– Jag tror det blir bättre och jag kommer att tillbringa mindre tid på sociala medier för jag blir äldre och vi kommer att ha studier och säkert jobb och mera ansvar som också William sa. Men det kommer inte att försvinna, säger Svens.

Närbild av en vit telefon som en ung flicka håller i.
Bild: Yle / Henrietta Hassinen

Hur kan man då bäst hjälpa barn och unga att dra ner på användningen av sociala medier?

Enligt docent Lisa Thorell är det viktigt att vuxna föregår med exempel, och själva låter bli att bläddra i sociala medier hela tiden. Det hjälper att engagera sig i vad den unga verkligen gör på mobilen.

– Det är väldigt viktigt att som förälder till en ungdom vara engagerad i och titta på hur barnet använder sociala medier. Inte bara hur mycket utan vad de exponeras för. På samma sätt som man frågar ”Hur var det i skolan?” så frågar man ”Vad håller du på med nu?” och ”Hur funkar det här?” och börjar med det redan när barnet är ganska litet, säger Thorell.

Universitetslektor Anna Henning uppmuntrar unga att reflektera över vad som får dem att må bra.

– Unga mår inte alltid så bra i dag. Jag skulle vilja att de lärde sig vad som får dem att må bra och vad som kanske inte får dem att må så bra.