Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Lappträsk gör nytt försök med Husulabackens bostadsområde – granne: ”Jag tror området drar bättre när man gör tomter, inte en kolchos”

Uppdaterad 23.11.2022 09:11.
Tre personer i snötäckt landskap med ett rött uthus i bakgrunden. Två personer tittar och pekar, en tredje person står längre bort med en hund.
Bildtext Kommunens tekniska direktör Kristiina Tikkala (till vänster) visar upp Husulabacken för en av konsulterna som ska planlägga.
Bild: Mira Bäck / Yle

Lappträsk börjar planera Husulabackens område på nytt eftersom det förra konceptet med kollektivt boende inte lockade invånare. Nu ska det istället bli tomter för småhus och lite färre regler för byggarna.

Snön har lagt sig över Husulabackens höga träd. En liten grupp människor och en hund pulsar genom skogen strax intill ett rött uthus och några pekar söderut: Där någonstans kanske vägen går hit i framtiden, för den ska flyttas.

– Vägen är förstås en detalj. Man kommer att gå igenom hela området, tomternas karaktär och storlek och så vidare, säger Kim Jordas (SFP) som är ordförande i kommunstyrelsen.

På måndagskvällen bjöd Lappträsk in till en träff om detaljplaneändringen för området. Gruppen gick först en liten sväng på planområdet, sedan fortsatte kvällen på kommungården.

På plats var kommunala beslutsfattare och tjänstemän, konsulterna som ska utarbeta detaljplaneändringen och några enstaka invånare.

Två personer i snön intill ett rött uthus. Båda har en hand uppe i luften och visar mot något.
Bildtext Göran Wallén och Kristiina Tikkala funderar på varifrån man borde komma körande till området.
Bild: Mira Bäck / Yle

Den tidigare detaljplanen som gjorde kollektivt byggande möjligt blev klar 2019.

Kommunen hade planerat in tolv nya hus på Husulabackens område, omkring och intill de röda träbyggnaderna som tidigare tillhörde Skogsforskningsinstitutet. Tanken var att skapa en gemenskap där invånarna deltar i planeringen av området och en del av byggnaderna skulle vara i gemensamt bruk.

– Visst var här folk och bekantade sig med området tidigare, men de kom aldrig till skott. Det finns säkert ett visst intresse, men kanske då mera för småhustomter och enskilt boende, säger Jordas.

Nu ska detaljplanen för området göras om så att det blir just vanliga småhustomter, kanske av lite olika storlekar.

– Den gamla planen var ju sådan att det skulle vara gruppboende och alla tomter skulle ju vara sålda per grupp innan du fick börja bygga, berättar Göran Wallén (SFP) som är ordförande i tekniska nämnden.

Han påpekar att man inte vet hur coronatiden och de höga priserna på byggmaterial inverkat på intresset. Samtidigt gjorde det gamla konceptet processen mer komplicerad för byggare.

Två medelålders män står
Bildtext Göran Wallén och Kim Jordas står framför ett uthus som sannolikt rivs för att ge rum för ny väg. Den gamla vägen blir kanske kvar som gång- och cykelväg.
Bild: Mira Bäck / Yle

Byggsättsanvisningarna var rätt strikta med hur de nya husen skulle ha fått se ut. På området finns fortfarande skyltar med illustrationer av hur man tänkte sig det kunde ha blivit: röda trähus av lite olika storlek med skog omkring.

Eftersom arbetet med detaljplaneändringen just kommit i gång finns varken förslag eller beslut på hurdana hus man ska få bygga på området i fortsättningen.

– Nog tror jag det blir ganska fria händer för den som bygger. Sedan är det lite oklart vad det blir för värmesätt här. Det har varit lite planer på att flisvärmen kanske kunde utvidgas hit, men det är sådant som framtiden får utvisa, säger Wallén.

Om allt går som man hoppas räknar Jordas med att planen ska kunna godkännas nästa sommar eller höst.

Ett rött trähus med snöig gårdsplan. Till vänster i förgrunden en skylt med röda hus och en karta på.
Bildtext Skyltar visar hur man hade tänkt sig att det kunde byggas på området enligt den gamla planen. I bakgrunden syns Skogsforskningsinstitutets gamla huvudbyggnad som är uthyrd.
Bild: Mira Bäck / Yle

Hur tror ni här ser ut om tio år?

– Förhoppningsvis finns här 10–15 småhus och nya skattebetalare till Lappträsk, säger Wallén.

Husulabacken ligger i de nordöstra delarna av Ingermansby, cirka två kilometer västerut från Lappträsk kyrkby. Skolan, affärer och annat man kan behöva finns nära och Wallén hoppas kommunen lyckas locka barnfamiljer.

Värdefull natur

– Det här är ju Lappträsks finaste område då man tänker på alla träd och buskar. Skogsforskningsinstitutet har planterat olika exotiska träd på området, säger Wallén.

Granar och tallar finns förstås, men också många andra höga och ståtliga träd.

– Här är ju ek och lind och ask, och lärkträd. Vad jag förstod så är här över 10 olika träarter. Skogsforskningsinstitutet har haft sina försök med vilka trädarter som klarar sig i Finland, säger Wallén.

Enligt Jordas strävar man efter att kunna skydda så mycket som möjligt av området. I den gamla detaljplanen har tomterna placerats intill varandra i mitten av området, så en stor del av skogen omkring hålls intakt.

– Det är ett otroligt fint område och vi är riktigt vid Lappträsket. Själva strandlinjen kommer att vara sådan att alla Lappträskbor kan besöka och använda sig av den för friluftsverksamhet, säger Jordas.

Ett rött litet trähus, en bastustuga vid en sjö. Det är snö på backen.
Bildtext Bastustugan invid Lappträsket har varit uthyrd men står nu tom. Till vänster sträcker sig den trädbevuxna, blåsiga udden ut i Lappträsket.
Bild: Mira Bäck / Yle

Under träffen föreslår någon att man kanske kunde bygga en kåta för allmänt bruk på udden vid Lappträsket, och det funderas lite kring vad man kunde göra med bastustugan.

Kari Kauvo är granne med Husulabacken. Han är en av de sammanlagt fyra invånarna som dyker upp under kvällen.

– Jag är helt positiv till projektet, jag sätter mig inte emot, säger Kauvo.

Han tycker det är svårt att föreställa sig hur området kan se ut när allt är klart. Egentligen kom han för att få svar på en fråga om byggrätten på den egna tomten i samband med planändringen.

En man i gul arbetsjacka står i en korridor. Han tittar in i kameran.
Bildtext Kari Kauvo bor granne med det nya bostadsområdet.
Bild: Mira Bäck / Yle

– Jag tror området drar bättre när man gör tomter, inte en kolchos. Det hoppas jag. Men vi är ändå så pass långt från huvudstadsregionen att det finns kommuner med större dragningskraft där emellan. Det är fortfarande lite av problemet här, men man vet aldrig, om man inte försöker så blir det inget, säger Kauvo.

Kauvo berättar att han brukar röra sig mycket i skogen kring Husulabacken. Udden som sticker ut i Lappträsket är ett bra ställe för den som gillar att titta på fåglar.

– Jag brukar se trädkrypare och gråspett. Det jag funderar mest på är hur många träd de blir tvungna att fälla. Man måste ju fälla träd om man bygger, säger Kauvo.

Påverka nu

Katri Peltoniemi är arkitekt och ledande konsult vid A-Insinöörit som ska börja jobba på ett utkast till detaljplaneändring. Hon tycker den gamla detaljplanen har mycket bra i sig, och påpekar att den ju baserar sig på ett prisbelönt diplomarbete av arkitekt Hanna Jahkonen.

Hon vill att platsens anda, med sina vackra vyer, ska hållas kvar.

- Vi ska respektera den lovvärda detaljplanen som finns som botten, ta de bästa bitarna som vi kan föra framåt och göra ett sådant område med sådana tomter att det intresserar och blir bebyggt, säger Peltoniemi.

Peltoniemi och kommunens tekniska direktör Kristiina Tikkala påminner om att den bästa tiden att påverka detaljplanen är nu.

Inledningsanmälan och detaljplanändringens program för deltagande- och bedömning, PDB, finns att beskåda på kommungården och kommunens webbplats.

Fram till den 4 december kan man lämna synpunkter och åsikter om detaljplanändringen till tekniska nämnden antingen via e-postaddressen kunta@lapinjarvi.fi eller per post på adressen: Lappträsk kommun, tekniska nämnden, Lappträskvägen 20 A, 07800 Lappträsk.

Processen fortsätter med att konsulterna utarbetar ett planutkast, ett förslag till detaljplan. När det blir klart ges invånarna åter möjlighet att framföra sina åsikter.

23.11 kl.9.10: Citaten av arkitekt Katri Peltoniemi i slutet av artikeln var tidigare felaktigt attribuerade till arkitekt Hanna Jahkonen.

Diskussion om artikeln