Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Berättelse 31: Mobbningen har knäckt mig

Från 2015
Uppdaterad 27.11.2015 12:32.
anaonym kvinna
Bild: YLE/Petter Sandelin

Jag har blivit utsatt för mobbning i lågstadiet och det tog väldigt hårt på mej.

Några sa att min mamma var fet, att jag luktade koskit pga mina föräldrar hade kor, och så vidare. Jag trodde verkligen jag var äcklig och jag kände mej värdelös, ingen ville vara med mej.

När jag kom till högstadiet blev det bättre. Jag slapp de elaka kommentarerna och människorna. Pojkarna i klassen tyckte det var häftigt att vi hade kor... det blev en sorts räddning för mej annars skulle nog livet varit hemskt. Jag började gå till psykolog när jag var 18 och det hjälpte. Har gått hos henne i fem år men nu
är jag för gammal för att få ersatt min terapi, så jag kommer snart att sluta gå hos henne.

Än i dag mår jag så dåligt av tanken på mina mobbare. Mitt liv har gått upp och ner. Just nu är jag i 20-års åldern, och jag har fortsatt ångest för sociala sammanhang. Jag vågar inte göra så mycket för jag är rädd för att få skit för det och att alla tittar på mig och tycker jag är ful, fet, dum i huvudet...

Jag har två utbildningar idag vilket jag är stolt över, och jag har arbete inom min bransch. Jag lever i en parrelation. Jag har många dåliga dagar och funderar på vad kunde jag ha gjort annorlunda och är väldigt deprimerad i perjoder.

Jag tror ibland att jag inte är värd min partner pga jag har så dåligt självförtroende. Är väldigt rädd att bli ensam och lämnad av alla.

Formuläret är inte längre tillgängligt.

#hurmårdu

Taggar:
Till sidans topp

A-Ö: Mer från Svenska Yle