Hoppa till huvudinnehåll

Sport

”Visste inte om vi skulle sitta fängslade i fyra timmar eller fyra dygn” – efter skräcktimmarna i fjol vägrar Halvor Ekeland åka tillbaka till Qatar

Halvor Ekeland, sportjournalist på NRK.
Bildtext Halvor Ekeland jobbar med VM, men den här gången från Oslo.
Bild: Sebastian Backman / Yle

Ena sekunden rapporterade Halvor Ekeland om migrantarbetare i Qatar. Nästa satt han inburad i en cell, utan rättigheter, advokat eller översättare. ”Vi hade ingen kontroll”, säger NRK-journalisten till Yle Sporten.

Yle Sporten skulle gärna ha intervjuat Halvor Ekeland på plats i Doha. Tyvärr är han inte här.

Intervjun gjordes i stället i ett soligt Oslo den sista dagen i oktober, ganska exakt ett år efter de dramatiska stunderna i Qatar i slutet av 2021.

Då gick allt väldigt fort.

Ekeland och en fotografen Lokman Ghorbani befann sig i Qatar för att rapportera om migrantarbetare och för att tala med personer i arrangörskommittén för VM.

De hade också varit i kontakt med Abdullah Ibhais, tidigare högt uppsatt i Qatars VM-hierarki, numera dömd till fem år i fängelse efter att han slog larm om hur migrantarbetare behandlas.

Vi fick inte använda våra telefoner, hade ingen advokat eller översättare

― Halvor Ekeland

De hade planerat att mötas, men ett par timmar innan intervjun greps Ibhais. Och då Ekeland såg en polis på det egna hotellet började han ana oråd. Han och Ghorbani fick snällt följa med till stationen.

De visste inte varför de blev gripna, och fick inte heller någon förklaring.

– Vi hade absolut ingen kontroll över situationen. Vi fick inte använda våra telefoner, hade ingen advokat eller översättare. Vi var helt ensamma, säger Ekeland och fortsätter:

– Vi visste inte heller hur länge vi skulle sitta där, i fyra timmar eller fyra år till?

Svaret på den frågan blev 36 timmar.

Skrattar åt officiella förklaringen

Ekeland släpptes efter att han skrivit på ett papper. Var det ett erkännande? Ett löfte om att aldrig återvända? Någonting helt annat? Ekeland har ingen aning och det är ett problem.

Inför VM var Ekeland i kontakt med Fifa för att få garantier om att kunna jobba ostört i Qatar och för att få tag på pappret han skrivit under. Den senare delen lyckades inte och därför jobbar han med mästerskapet hemma från Oslo.

Först efter hemkomsten till Norge meddelade Qatar att Ekeland gripits för att han olovligt gått in på ett privat område för att filma. NRK-journalisten säger att det inte stämmer.

Enligt Ekeland frågade de om lov på förhand och fick det. Så de filmade i tron att det var okej.

– I pressmeddelandet står det att ägaren till bostadsområdet ringt polisen och önskat att vi skulle bli gripna.

Tror du på den förklaringen?

Ekeland skrattar uppgivet.

– Det är den officiella förklaringen, så vi måste förhålla oss till att det är deras motivering.

Halvor Ekeland och Lokman Ghorbani intervjuas.
Bildtext Halvor Ekeland (i mitten) och Lokman Ghorbani (till vänster) tog sig hem efter stora bekymmer.
Bild: EPA-EFE / All Over Press

Ekeland är uppgiven på Fifa. Det internationella fotbollsförbundet har lovat journalister pressfrihet i Qatar, men i fallet Ekeland stöttar Fifa värdnationen Qatar. De tog inte ens kontakt med Ekeland för att höra hans version av det skedda.

– Oavsett så står inte konsekvenserna i linje med det vi gjort. Qatariska myndigheter kollade igenom allt material vi hade filmat och raderade det. Det är inte pressfrihet.

”Tranquilo motherfucker”

Ekeland har rätt: Qatar saknar pressfrihet.

Det är olagligt att kritisera emiren, att häda och att sprida ”fejknyheter”, vilket staten kan tolka liberalt. Lagen har bland annat använts för att censurera flera kolumner i Qatars bilaga av New York Times.

Fotbollsmagsinet Josimars journalist Håvard Melnæs har tillbringat mycket tid i landet då han intervjuat gästarbetare. Han blev också gripen i Qatar i fjol.

Melnæs förklarar att han såg en qatarier snäsa åt en migrantarbetare som bar väskor på hotellet och gick emellan med några väl valda ord på spanska och engelska.

– Jag sa tranquilo och då började han skälla ut mig i stället. Så jag svarade tranquilo motherfucker och två minuter senare satt jag i en polisbil, säger Melnæs lakoniskt till Yle Sporten.

Håvard Melnæs, journalist för det norska fotbollsmagasinet Josimar, fotograferad framför en fotbollströja.
Bildtext Håvard Melnæs har ingenting gott att säga om Qatar eller Fifa.
Bild: Sebastian Backman / Yle

Han beskriver Qatar som ett dystopiskt samhälle där nästan alla är rädda. Att bedriva granskande journalistik och närma sig gästarbetare är utmanande.

– Vi ber aldrig om tillåtelse för någonting, för vi vet att vi nekas det om vi försöker. Man måste vara på tå hela tiden och det svåraste är att man utsätta andra för fara om man talar med dem.

”Bökigt och trögt”

Hur har det sett ut under VM?

För Yles utsända har det mesta gått smidigt i Qatar. Jobbet har gått att göra som planerat och vi har bara en gång blivit tillsagda inte filma på privat område. En säkerhetsvakt vid öppningsmatchen bad oss också radera klipp på bedjande kvinnor.

Den inför VM omtalade appen som kantas av säkerhetsrisker slopades kort inför mästerskapet. Vi har kunnat röra oss fritt och talat med dem vi velat. Har vi övervakats? Vem vet. Rapporteringen har i varje fall inte påverkats.

Andra har haft det värre. Två exempel:

Ett danskt tv-team stoppades då de sände live innan VM – de fick en ursäkt av arrangörskommittén – och den amerikanska journalisten Grant Wahls telefon konfiskerades på grund av en tröja med regnbågsmönster. Han fick också en brysk tillsägning.

Enligt The Guardian är Fifa inte nöjt över säkerhetsvakternas agerande angående regnbågsmönstrade kläder.

Den svenska fotbollsjournalisten Olof Lundh är på plats i Qatar för att jobba med VM. Han beskriver situationen kring mästerskapet som bökig.

– Min känsla är att alla är på helspänn då det är VM och att vakter är osäkra, de säger hellre nej än ja. Jag har inte råkat ut för tråkigheter, men det är svårjobbat och trögt, säger han till Yle Sporten.

– De lokala myndigheterna kan ha åsikter om att man filmar. De har det tutat i sig att här ska man inte filma, de är inte vana vid det helt enkelt.

Olof Lundh poserar iklädd en jacka och kragskjorta.
Bildtext Olof Lundh försöker utkräva svar, men det är svårt.
Bild: Sebastian Backman / Yle

Fifa omgärdas också av problem.

Varken Lundh, Ekeland eller Melnæs har goda ord att säga om organisationens öppenhet. Konsensus är att Fifa inte bryr sig om att svara på journalisters frågor. Fifas ordförande Gianni Infantino är ökänd för att nästan aldrig ställa upp på intervjuer.

Ekeland ler då han får frågan om det är svårt att få kontakt med Fifa.

– Vi har tänkt att vi ska skriva en nyhet om hur ofta vi ställt frågor åt Fifa och Qatars arrangörskommitté utan att få svar. De vill inte ens svara på ofarliga frågor.

– Men vi måste fortsätta med vår journalistik. Om inte Fifa vill svara stoppar det inte oss. Det är mer deras problem än vårt.

Diskussion om artikeln