Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Åbos borgmästare Minna Arve är inte nöjd med resultaten från klimatmötet i Egypten: ”Städerna kan inte göra allt ensamma, vi behöver också staternas hjälp i klimatarbetet”

Uppdaterad 23.11.2022 10:24.
Minna Arve ler mot kameran.
Bildtext Minna Arve deltog i klimatmötet COP27 som ordnades i Sharm el-Sheikh i Egypten.
Bild: Turun kaupunki

Åbos borgmästare Minna Arve hade hoppats på att klimatmötet i Egypten skulle resultera i att staterna binder sig till att göra mera för klimatet. För ett fungerande klimatarbete behövs både städernas och staternas insats, menar Arve.

– Staterna svek oss alla på många sätt, och jag tror att de kunde ha gjort mera. Städerna gör så mycket de kan för klimatet, men vi kan inte gör allt ensamma. Vi behöver också staternas hjälp i klimatarbetet, så därför var jag nog besviken över resultatet, säger Minna Arve.

Minna Arve deltog i mötet för att berätta om hur Åbo som stad jobbar för att minska sina utsläpp och bidra till klimatarbetet.

Arve deltog i flera diskussioner om städernas roll i klimatarbetet, och fick kommentera Förenta nationernas klimatpanel IPCC:s första sammanfattande rapport som är riktad till städer.

– Det var mycket imponerande. Många städer jobbar för klimatet, men samtidigt har alla städer ännu inte haft så mycket möjligheter att påverka sina utsläpp, säger Arve.

Arve tror att det senaste klimatmötets resultat kommer att leda till ökat samarbete mellan städerna i Finland och internationellt, men också på EU-nivå.

– EU har ett nätverk av hundra så kallade Mission-städer som har målet att bli klimatneutrala till 2030. Sex finländska städer hör till nätverket, vilket berättar om hur ambitiösa finländska städer är i klimatarbetet, säger Arve.

Demonstranter håller upp plakat med krav om att väst ska betala ersättningar för klimatskador.

Vad bestämdes i Sharm el-Sheikh? Vi förklarar klimatmötet i fem punkter

Vi räknar upp löften och besvikelser från Sharm el-Sheikh.

Åbo ska bli klimatneutralt 2029

I Åbo är målet att staden ska vara klimatneutral år 2029. Hittills har Åbo redan minskat sina utsläpp med 55 procent jämfört med nivån år 1990 – men ännu är det en bit kvar att gå.

– Vårt mål är ambitiöst, men jag tror nog att vi kommer att nå det som vi har lovat, säger Arve.

Åbo har minskat utsläppen genom att förändra stadens energisystem så att man övergått fullständigt till fjärrvärme och således minskat användningen av fossila bränslen.

– Men man måste komma ihåg att klimatarbetet inte enbart handlar om att minska utsläppen, utan också om att stärka biodiversiteten och stödja den cirkulära ekonomin, säger Arve.

Arve lyfter fram Kakolabackens avloppsreningsverk som ett konkret exempel, där alla dessa tre aspekter av klimatarbetet kombineras.

– Reningen av avloppsvattnet skyddar Skärgårdshavet, och vi får värme från vattnet som täcker ungefär 10 procent av Åbos fjärrvärme. Slammet som blir kvar efter vattenreningen kan sedan användas till att producera biogas, säger Arve.

I Åbo har man alltså redan gjort mycket, men klimatarbetet fortsätter.

– Största utmaningen för Åbos klimatarbete i framtiden kommer att vara hur vi kan påverka utsläppen från logistiken och trafiken och hur vi ska uppmuntra människor till att välja cykel, buss eller att gå i stället för att ta bilen.

Enligt Arve kommer det att kräva arbete inom beslutsfattandet för att komma till resultat.

– Vi (beslutsfattare) är kanske inte riktigt lika eniga om det här som vi varit när det gällt förnyandet av energisystemet och andra större investeringar, så vi måste nog jobba hårdare med det här, säger Arve.

”Det finns en gräns för vad städerna kan göra”

Sam Grönholm är forskardoktor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, och han forskar om städers klimatarbete.

– Visst är det en besvikelse, men det var en förväntad besvikelse åtminstone för mig. Jag hade hoppats på mer bindande avtal, men samtidigt förstår jag att det är svårt att uppnå.

I en nordisk kontext har det inte någon större betydelse att klimatmötet slutade som det gjorde, säger Grönholm. Städerna har redan gjort en hel del för klimatet på frivillig basis. Utanför Norden och utanför Europa kan det vara ett större problem, eftersom städerna där kanske behöver mera hjälp på nationell nivå.

– Städerna gör otroligt mycket idag, speciellt i Norden, och nu förväntas de göra ännu mer. Det finns ju också en gräns för vad de kan göra. Nu krävs det ännu mer samarbete på olika förvaltningsnivåer och mellan städerna, säger Grönholm.

Sam Grönholm.
Bildtext Sam Grönholm. Arkivbild.
Bild: Yle/ David Fagerudd

Åbo har redan gjort mycket för klimatet, och i framtiden kommer det därför bli allt svårare att hitta områden där man kan förbättras, säger Grönholm. Han säger också att Åbos mål att vara en klimatneutral stad 2029 är realistiskt, även om det finns utmaningar när det gäller klimatsmart trafik till exempel.

– Transport blir lätt en personlig fråga, eftersom alla inte kan lämna bilen hemma. Åbo kan till exempel satsa på att bygga ut cykelnätverket i staden för att göra cykeln till ett realistiskt alternativ.

Artikeln uppdaterades klockan 8.50 med kommentarer från forskare Sam Grönholm.

Diskussion om artikeln