Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

För hjärnan är falska och riktiga minnen samma sak – fem fakta om hur minnet förvrängs

Silhuetten av en kvinna, på den en bild av en flourscerande hjärna.
Bildtext För hjärnan är falska minnen och riktiga minnen samma sak.
Bild: Annukka Palmén-Väisänen / Yle

Varför kan vi inte lita på vårt minne och varför är våra minnesbilder ofta felaktiga? Och vad är det som man definitivt borde ta i beaktande i en brottsutredning med tanke på hur minnet fungerar?

Rättspsykolog Julia Korkman och hjärnforskare Satu Palva berättar vad falska minnen innebär och vad som händer i våra hjärnor då minnet förvrängs.

1. För hjärnan är falska minnen och riktiga minnen samma sak

I det skedet då ett minnesavtryck lagras i minnet så förknippar man det ofta med någon viss kontext, alltså med en viss situation eller ett visst tillfälle. Om det sker något misstag i samband med själva lagringen kommer minnesavtrycket att förbli felaktigt.

Man kan ändå ändra på minnesavtrycket genom att minnas i efterhand, men då vet inte hjärnan mer vad som är sant och vad som är påhittat.

Trots att det är frågan om ett falskt minne kan det ändå vara förknippat med både starka känslor och ha starka kopplingar till våra sinnen. Falska minnen kan också kännas mycket levande. Bearbetningen av minnen verkar vara väldigt liknande oberoende av om det är frågan om ett falskt minne eller ett riktigt sådant.

En 3D-illustration av neuroner i hjärnan.
Bildtext Om det sker ett misstag i samband med lagringen av ett minne kommer minnesavtrycket att förbli felaktigt.
Bild: Mostphotos

2. Du kan tro att någon annans minne är ditt eget

Det mänskliga sinnet är väldigt bra på att inbilla sig och på att leva sig in i situationer. Känsloreaktionerna kan också vara starka även om man pratar om något som hänt en annan.

Det att vi kan leva oss in i andra människors situation är en viktig egenskap på många sätt, men avigsidan blir trots allt den, att man kan minnas något som hänt ens syskon eller någon annan närstående person, som om det hänt en själv.

3. Då ett minnesavtryck en gång är bildat, ser hjärnan inte mer skillnad på om det härstammar från information vi fått via våra sinnen eller från våra egna tankar

Hjärnans verksamhet är alltid beroende av vårt eget tankesätt och vad vi väljer att fokusera på. Hjärnan är också prediktiv, vilket betyder att vi hela tiden försöker förutspå vad som kommer att hända härnäst.

Det att hjärnan konstant försöker förutspå vad som kommer att hända, försnabbar hanteringen av sensorisk information, beslutsfattande och bearbetning. En stor del av våra handlingar är baserade på att kombinera det vi förutspått och sensorisk information, alltså information vi fått via våra sinnen.

Falska minnen grundar sig på samma fenomen, alltså att vi förutspår vad som kommer att hända och så matchar vi vår sensoriska information med det vi förutspått.

En konstnärlig vision av en hjärna svävande i rymden.
Bildtext Hjärnan är prediktiv, den försöker hela tiden förutspå vad som kommer att hända härnäst.

4. Förvrängning av minnet sker på grund av att det inte är lönsamt för hjärnan att komma ihåg alla detaljer

Att vi minns någonting baserar sig på det att vi skiljer på mer abstrakta sensoriska minnen och sensoriska minnen som är lättare gestalta större helheter av. Detta kan leda till förvrängning av minnet.

5. Förvrängning av minnet sker också på grund av att vi gillar berättelser som är hela och logiska när det gäller vår identitet

Minnet är ingen videokamera, utan vårt sinne försöker förstå världen och göra den begriplig.

Utan att vi märker det bygger vårt sinne upp de bitar som fattas, så att det som hänt ska bli en logisk helhet.

Rättspsykolog Julia Korkman har redan länge undersökt teman som handlar om minnets roll i rättsprocessen, och har också skrivit en bok om ämnet: Minnets makt – berättelser från rättssalen. I boken går Korkman igenom ett stort antal rättsfall, från 1600-talets häxprocesser till kända fall från senare år och pekar på den roll minnet spelat i dessa och vad vi skulle behöva känna till för att förstå vittnesmål bättre.

Rättspsykologen Julia Korkman
Bildtext Julia Korkman har skrivit en bok om minnets roll i rättsprocessen.
Bild: Dan Gustafsson / Yle / Parad Media

Korkman jobbar som specialplanerare vid Europeiska institutet för kriminalpolitik, alltså HEUNI, som fungerar i samband med FN. Tidigare jobbade hon inom barnbrottsutredningar vid rättspsykologiska enheten för barn och ungdomar inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Hon har också länge forskat vid Åbo Akademi.

Hjärnforskare Satu Palva fungerar som forskningsledare på centrum för neurovetenskap vid Helsingfors universitet och är utöver detta också forskningsprofessor för Glasgows universitet i Skottland.

Artikeln är en översättning av den finska artikeln “Valemuistot ovat aivoille sama asia kuin oikeat muistot ja 4 muuta faktaa muistivääristymistä” skriven av Riikka Suikkari och Jenni Stammeier. Översättningen gjordes av Fredrika Lindholm.

Veckans avsnitt av Sällskapet handlar också om minnet

Svenska yles podd Sällskapet, ledd av Kia Svaetichin, handlar också denna vecka om minnet och dess roll i rättsamhället.

Podden består av tre delar: Den första handlar om bojkottandet av fotbolls-VM i Quatar, den andra om minnets roll i rättssamhället och den tredje om det vansinniga byggprojektet The Line.

I delen om minnet har Kia Svaetichin gjort en djupdykning i Elizabeth Loftus och Julias Korkmans forskning kring minnet.