Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Fortum trotsade småägarnas protester och godkände det dyra lånet från staten, storägaren Ilmarinen röstade emot

Markus Rauramo, man med glasögon
Bildtext Fortums VD Markus Rauramo på onsdagens bolagsstämma
Bild: Lehtikuva

Småägarnas protester klingade för döva öron. Staten godkände sitt eget lån till Fortum för att trygga elförsörjningen i Finland.

Fortum har på en extra bolagsstämma godkänt bolagets lån på 2,35 miljarder euro från staten. Det är statens ägarbolag Solidium som beviljar krislånet till Fortum.

Lånets ränta på 14,2 procent har av många ansetts som mycket hög.

Ett villkor för lånet är dessutom att staten får en procent till av bolagets aktiestock. Det förverkligas genom en aktieemission som späder ut de andra aktieägarnas andel av bolaget.

En sådan emission kan inte godkännas utan aktieägarnas godkännande. Därför arrangerade Fortum på onsdagen en extra bolagsstämma i Helsingfors.

Ledningens val att lyfta lånet har emellertid väckt mycket kritik bland ägarna. Många frågar sig om det inte fanns något annat sätt för Fortum att säkra sin finansiering än att lyfta ett lån med så dåliga villkor att det var uppenbart att staten försökte få Fortum att tänka om.

Också statens enhet för ägarstyrning har kritiserat ledningen för att inte ha sökt andra former av finansiering tillräckligt aktivt.

På grund av detta samlades busslaster av småägare till bolagsstämman i Helsingfors för att vädra sitt missnöje.

Näst största ägaren Ilmarinen stödde småplacerarna

Rösterna på bolagsstämman föll 92,09 procent mot 7,85 procent, alltså en stor majoritet röstade för att godkänna lånet. Ju större ägaren är, desto fler röster har man. Mötets ordförande räknade ut att om även staten inte hade röstat så skulle förslaget ändå ha fått 76,1 procent av de lagda rösterna.

Pensionsbolaget Ilmarinens representant Rami Vehmas rev ner vilda applåder när han ställde sig upp och förklarade att bolaget röstar emot. Orsaken är att det inte fanns tillräckligt vägande ekonomiska orsaker för bolaget att ty sig till statens nödlån, menade Vehmas. Ilmarinen äger 1,75 procent av Fortums aktier.

Fortums ledning ville trygga bolagets framtid

Orsaken till Fortums finansiella problem var de stigande elpriserna i Norden. Fortum har också förlorat stora summor på det tyska bolaget Uniper som Fortum nu håller på att sälja.

Orsaken till att Fortum behövde mera pengar då elpriset steg under sommaren beror på det komplicerade system med vilken framtida elleveranser köps och säljs.

Egentligen köps och säljs all el i realtid på den Nordiska elbörsen. Den som säljer el i förväg måste garantera att köparen inte behöver betala mer än det överenskomna priset även om priset skulle råka vara högre den dag då elen levereras.

Om det förväntade framtida priset stiger betalar säljarna därför in skillnaden mellan det överenskomna priset och det förväntade priset till handelssystemet som handlar med framtida elavtal.

Då det förväntade framtida priset under sommaren steg långt över priset i de avtal om framtida elleveranser som Fortum redan avtalat om tvingades Fortum betala in enorma garantisummor till handelssystemet.

Eftersom man fruktade att priserna skulle fortsätta stiga under hösten beslöt Forums ledning att för säkerhets skull snabbförhandla med staten om ett lån.

Om Fortum inte skulle ha lyft minst 350 miljoner euro av lånet i slutet av september skulle lånet ha förfallit.

Den risken vågade Fortums ledning inte ta utan lyfte den första delen av lånet för att garantera rätten att vid behov kunna lyfta också resten av lånet.

Fortum uppger ändå att bolaget tills vidare inte har tvingats använda pengarna.