Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Finländska politiker duckar för frågor om turkiska bombningar i norra Syrien och Irak

Utrikesministrarna Mevlüt Çavuşoğlu och Pekka Haavisto
Bildtext Utrikesutskottets ordförande vill inte kommentera, medan viceordföranden helst vill att frågan ställs till utrikesministern. På bilden Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu med sin finländska kollega Pekka Haavisto.
Bild: Petteri Sopanen / Yle

Utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho (Sannf) vill inte kommentera, medan viceordförande Erkki Tuomioja (SDP) helst vill att frågan om ett finländskt fördömande av bombningarna ställs till utrikesministern.

Det turkiska anfallet inleddes tidigt i söndags då turkiska krigsflyg anföll baser för kurdiska terrorstämplade PKK och den syrisk-kurdiska milisen YPG.

Flygoffensiven är enligt Turkiets regering ett svar på det bombdåd som utfördes i Istanbul den 13 november. Turkiet anklagar de kurdiska organisationerna för attentatet.

Turkiets president Erdogan har signalerat att en större markoffensiv nu väntar mot kurderna i norra Syrien och Irak.

Både USA och Ryssland har manat till lugn.

Erkki Tuomioja
Bildtext ”Frågan borde ställas till regeringen, men om man frågar mig så anser jag att bombningarna måste fördömas”, säger tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP).
Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press

”Frågar man mig så tycker jag att Turkiet använder våld utan tillräckliga grunder”

Utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho (Sannf) vill inte kommentera, medan viceordförande Erkki Tuomioja (SDP) helst vill att frågan ställs till utrikesministern.

– Men frågar man mig så tycker jag att Turkiet inte följer internationella regler och att Turkiet använder våld utan tillräckliga grunder. Det måste fördömas, säger Tuomioja.

Borde Finland officiellt ta avstånd från bombningarna?

– Finland har tagit avstånd från oberättigad användning av våld i andra sammanhang och vi borde vara konsekventa här, svarar Tuomioja.

Utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) träffade i går Frankrikes utrikesminister i Paris och har inte gått att nå.

tobias billström
Bildtext Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) får kritik för att han anser att Turkiet är en demokrati.
Bild: Kimmo Brandt / EPA

EU:s rapportör kritisk till svenska uttalanden om att Turkiet är en demokrati

Bland annat EU-parlamentets Turkietrapportör Nacho Sanchez Amor kritiserar nu svenska politikers uttalanden om att Turkiet är en demokrati.

– Varje rapport från EU och andra internationella organisationer understryker att Turkiet håller på att förlora sin demokrati. Turkiet saknar ett självständigt rättssystem. Jag vet inte hur den nya svenska regeringen ser på demokrati, sade Sanchez Amor till Sveriges Radio.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) sa nyligen i Ekots lördagsintervju att Turkiet är att betrakta som en demokrati.

– Turkiet har fria val och en legitim regering. Men det finns flera rapporter som visar att det finns problem med mänskliga rättigheter, sa Billström då.

Ulkoasiainvaliokunnan puheenjohtaja Jussi Halla-aho eduskunnan valtiosalissa.
Bildtext Sannfinländarnas tidigare ordförande Jussi Halla-aho är ordförande för utrikesutskottet och vill inte kommentera ett finländskt fördömande av bombningarna i norra Syrien och Irak.
Bild: Jani Saikko / Yle

”Demokrati i den betydelsen att makthavarna kan bytas ut via val”

Utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho gör samma bedömning som den svenska utrikesministern.

– Turkiet är en demokrati i den betydelsen att makthavarna kan bytas ut via val, säger Jussi Halla-aho.

Erkki Tuomioja gör ungefär samma bedömning.

– Turkiet har demokratiska former, men det finns stora problem med respekten för mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen, konstaterar Erkki Tuomioja.

Bland annat har parlamentariker fängslats, fortsätter Tuomioja. Turkiet uppfyller alltså inte alla krav på en fungerande demokrati, enligt Tuomioja.

Amnesty: Finland fegar ur i frågan om rättsstatsprincipen

Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson har varit hård i sin kritik av Finlands hållning till Turkiet.

Han sa tidigare i november till Svenska Yle att han anser att Finland fegar ur då det gäller att stå för rättsstatsprincipen och påtala människorättskränkningar i Turkiet.

– Under det senaste halvåret har Finland inte velat reta upp den turkiska regeringen därför att det kan påverka hur Turkiet förhåller sig till ett finländskt Natomedlemskap, kommenterade Johansson.

Amnesty Finlands verksamhetsledare Frank Johansson står och talar i en megafon.
Bildtext Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson har varit hård i sin kritik av Finlands hållning till Turkiet. Han anser att Finland fegar ur då det gäller att stå för rättsstatsprincipen och påtala människorättskränkningar i Turkiet.
Bild: Sini Järnström / Yle

Finländska politiker har uttryckt oro

Finländska politiker har redan tidigare uttryckt oro för den svenska hållningen till de två kurdiska grupperna i norra Syrien.

Det är en stor fråga eftersom det handlar både om värderingar och strategiskt samarbete inom Nato, konstaterade bland andra riksdagsledamöterna Eva Biaudet (SFP) och Kimmo Kiljunen (SDP) för Svenska Yle.

– Vi följer mycket noggrant med vad den nya svenska borgerliga regeringen gör. Vi kommer hur som helst att samarbeta med den svenska regeringen. Det kan handla mera om intressepolitik än förändring av värderingar. Men det är värt att notera, sa Kiljunen.