Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hur mycket skulle du betala för rent vatten vid stugan? Så här beräknas restaurerad finländsk natur vara värd 10 miljarder per år

Uppdaterad 30.11.2022 08:42.
En röd stuga med vita hörn vid havet.
Bildtext Vilket värde har frisk luft, rent vatten och idylliska landskapsvyer? Alla naturens tjänster finns inte på marknaden, men det går ändå att värdera det välbefinnande som naturen ger oss människor i euro.
Bild: Alamy / All Over Press

Den biologiska mångfaldens nytta beräknas vara tio gånger större än vad det kostar att återställa den. Janne Artell vid Naturresursinstitutet förklarar hur man kan beräkna naturens värde i euro.

EU-kommissionen lade i juni fram ett lagförslag om att förbättra naturens mångfald genom att återställa den till sitt naturliga tillstånd. Det handlar om att restaurera olika typer av ekosystem som till exempel torvmarker, jordbruksmark, skogar, hav och insjöar.

EU-kommissionen har beräknat att återställningsåtgärdernas nytta skulle vara 10 miljarder euro per år. Därmed skulle nyttan vara tio gånger större än kostnaderna.

Janne Artell som är specialforskare vid Luke har forskat i värdering av naturresurser i sjutton år. Han har försökt luska fram vad kommissionens beräkningar baserar sig på.

En man står utomhus.
Bildtext Kommissionens beräkningar av återställningsåtgärdernas nytta ligger i överkant, säger Janne Artell, specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke).
Bild: Sofia Kajander

Nyttan blir 1 752 euro per finländare och kostnaderna 168 euro per person, per år, räknar Artell.

Artell tycker att nyttokalkylen känns ganska stor, men samtidigt omfattar förordningen återställande av så gott som alla naturtyper. Även om kommissionens beräkningar må vara i överkant, är Artell övertygad om att den ekonomiska nyttan i slutändan är större än kostnaderna.

Det betyder att man är villig att ge upp någonting för att förbättra miljöns tillstånd.

― Janne Artell

Enligt Artell är EU-kommissionens nyttoberäkningar inte gynnsamma för Finland eftersom de är grovt generaliserande.

– Studierna som används i kommissionens beräkningar berättar inte varifrån siffrorna härstammar. Men våra egna studier visar att finländare i medeltal är villiga att betala 30 euro i året för naturens tjänster.

Nyttan kan värderas i termer av så kallade ekosystemtjänster.

Fyra typer av ekosystemtjänster

Produktionstjänster

Råvaror som naturen producerar som mat, mediciner, bränsle och virke.

Reglerande tjänster

Reglering av biologiska processer som till exempel kolbindning, klimatreglering, luftrengöring, vattenrening, pollinering, skydd mot naturkatastrofer och översvämningar.

Kulturtjänster

Nyttor för människan, som friluftsliv, ekoturism och hälsoeffekter: avslappning och mental stimuli.

Stödjande tjänster

Grundläggande processer som behövs för att andra ekosystemtjänster ska fungera i naturen, bland annat fotosyntesen och näringsämnenas kretslopp.

Ekosystemtjänster är ett mänskligt konstruerat ramverk för den nytta vi får av naturen, säger Artell.

Det handlar om ”tjänster” vars värde inte definieras på någon marknad. Men det betyder inte att människor inte skulle vara villiga att betala för dem.

Ett sätt att värdera ekosystemets värde är att fråga människor vad de skulle vara villiga att betala för saker som rent badvatten, bär i skogen och fisk i sjön.

Exempel: En resa till natursköna Kuusamo

Du reser till Kuusamo och du betalar tid och pengar för det. Du har tagit ledigt från jobbet för att komma dit. Du betalar en tåg- eller flygbiljett eller åker dit med bil och betalar för bensinkostnader. När du är framme har du hyrt en stuga som du betalar för innan du åker hem.

De här kostnaderna är det minimivärde som du anser att resan till Kuusamo är värd. Den nytta du får av resan är större än summan du betalat för resan, annars skulle du aldrig ha åkt.

Det här är alltså din betalningsvilja – i vilket skede är du inte längre villig att betala för resan? Om resan vore billigare skulle din ekonomiska nytta av resan stiga.

Artell har till exempel undersökt marknaden för sommarstugor och kommit till att människor betalar mer för stugor som ligger vid sjöar med bättre vattenkvalitet.

Skogsägarens nytta en annan än bärplockarens

Det bästa sättet att uppskatta naturens värde är att jämföra hur en förändring, som till exempel restaurering, påverkar människors upplevda nytta av naturen. Värderar människor naturen högre om en torvåker återställs till skog?

När det gäller skogen har det betydelse var i Finland skogen är belägen och hurudan den är. Om vi talar om skog som ligger nära intill städer handlar deras värde till stor del om rekreation.

Pitkospuut jotka johtavat reitille Tiilikkajärven kansallispuistossa.
Bildtext Naturresursinstitutets forskning visar att skogen har betydelse för vårt immunförsvar och vår mentala hälsa.
Bild: Lucas Holm / Yle

– Ju längre bort vi kommer från bosättningen, desto mer varierande blir värdet. Om det är svårt att komma till en skog kan människors upplevda nytta vara mindre, säger Artell.

Motsättningen som oftast uppstår handlar enligt Artell om att nyttan för människor överlag handlar om andra saker än skogsägarens nytta.

Har finländarna en hög betalningsvilja?

– Finländarna är i princip villiga att betala. Det här betyder att man är villig att ge upp någonting för att förbättra miljöns tillstånd. Viljan begränsar sig inte till exempel till att få mera fisk eller bär, utan man anser att naturen har ett värde i sig, även om man inte skulle ha möjlighet att själv uppleva naturen när dess tillstånd har förbättrats, säger Artell.

Finländare är i medeltal villiga att betala 30 euro i året för naturens tjänster.

― Janne Artell

Poängen med att kartlägga människors betalningsvilja för ekosystemtjänster är att kunna ge konkreta kostnadskalkyler i beslutsfattandet.

I Finland har värderingsenkäter använts i samband med Östersjöarbetet, säger Artell, som för närvarande jobbar med en så kallad holistisk utvärdering för aktionsplanen för Östersjön.

– I regel har man kommit till att redan när det gäller rekreationsanvändning så överskrider nyttan kostnaderna.

Kostnaderna ett ”värstascenario”

Kostnaderna för återställningsåtgärderna har för Finlands del beräknats vara 931 miljoner euro per år fram till 2030, efter vilket de kommer att stiga i takt med att arealmålsättningarna växer: 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050.

Finlands andel av kostnaderna är störst i EU sett till invånartal och tredje störst i totala belopp, efter Frankrike och Spanien.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade på sitt Finlandsbesök att siffran på 930 miljoner är ett ”värstascenario” och att det behövs mera information om skogarnas naturtillstånd.

Sanna Marin och Ursula von der Leyen står nära varandra och pratar.
Bildtext Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte Esbo förra veckan under evenemanget ”Into the Woods”.
Bild: Tiina Jutila / Yle

I kommissionens kalkyler har man även inkluderat områden vars naturtillstånd är okänt (condition not known), medan Naturresursinstitutet (Luke) i sin bedömning har räknat med hälften av de här okända områdena.

Kommissionens siffror kan alltså basera sig på en betydande överskattning av hur stort restaureringsbehovet är, bekräftar Santtu Kareksela vid Forststyrelsen som är en av författarna till Lukes förhandsbedömning.

Alla regeringspartier har förbundit sig till att försöka minimera naturvårdsåtgärdernas slutliga prislapp.

Enligt specialforskare Antti Mutanen vid Luke finns det en del svängrum i att optimera kostnaderna nu i början, men i takt med att arealmålsättningen stiger upp till 90 procent år 2050 försvinner handlingsutrymmet.

– Det politiska svängrummet gällande återställningsarealerna i slutändan ytterst litet, säger Mutanen.

Så här behandlas EU-förslaget

EU-förslaget har behandlats i riksdagen under hösten. I Finland och Sverige har skogen blivit en knäckfråga och länderna har börjat samarbeta för att påverka EU i skogsfrågor.

Återställningskraven är arealmässigt stora och det står klart att även privata skogsägare måste delta i talkot.

Oppositionen gjorde en interpellation om att regeringen misslyckats med att påverka lagförslaget och föra fram Finlands intressen när ärendet beretts inom EU. Regeringen fick fortsatt förtroende.

Alla utskott har hittills varit mer kritiska än regeringen och sagt att Finland inte ska godkänna förslaget i nuvarande form. Endast Vänsterförbundet och De Gröna har hållit fast vid regeringens ursprungliga linje, medan SFP:s, SDP:s och Centerns ledamöter enats i oppositionens kritik.

Finlands officiella linje om EU-kommissionens förslag om återställning av natur väntas klarna den här veckan.

Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeklubban i Europeiska unionens råd. Sverige har hittills varit ytterst kritiskt till förslaget och forskare befarar att Sverige kan försöka förhala och urvattna förslaget.

Diskussion om artikeln