Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sverige kan försöka förhala förslaget om återställande av natur – forskare: “Det är sannolikt att lagen fylls med kryphål”

Uppdaterad 27.11.2022 08:42.
Kaivinkone ennallistaa suota eli purkaa vanhaa metsätietä ja tukkii suo-ojia Martimoaavalla Simossa.
Bildtext Här återställs torvmark genom att gräva igen diken och skogsbilvägar.
Bild: Antti Mikkola / Yle

Finlands officiella linje om EU-kommissionens förslag om återställning av natur väntas klarna på onsdag. Efter årsskiftet är det EU-ordförandelandet Sverige som ska driva – eller inte driva – frågan framåt.

En av höstens hetaste poltiska frågor, EU-kommissionens förslag om återställning eller restaurering av natur, kulminerade i en interpellation mot regeringen på Samlingspartiets initiativ.

Regeringen överlevde och på onsdag kommer stora utskottet med sitt utlåtande som blir Finlands slutliga linje i frågan, bekräftar utskottsordförande Satu Hassi (De Gröna).

Alla utskott har hittills varit mer kritiska än regeringen och sagt att Finland inte ska godkänna förslaget i nuvarande form. Endast Vänsterförbundet och De Gröna har hållit fast vid regeringens ursprungliga linje, medan SFP:s, SDP:s och Centerns ledamöter enats i oppositionens kritik.

Men det här är bara början. EU-manglingen är en lång process. Det kan ta upp till ett år att hitta en kompromiss, eventuellt längre. EU-länderna håller på att formulera sina nationella ståndpunkter och efter det ska lagförslaget behandlas vidare i parlamentet och ministerrådet.

Efter att förordningen passerat EU:s beslutsmaskineri blir det aktuellt att göra nationella restaureringsplaner inom två års tid.

I Finland och Sverige har skogen blivit en knäckfråga och länderna har börjat samarbeta för att påverka EU i skogsfrågor.

Enligt Maria Blässar, chef för EU-kommissionens representation i Helsingfors finns det också andra målsättningar i förslaget som kan möta motstånd i parlamentet. Hon nämner bland annat återställningen av 25 000 kilometer floder inom EU och metoder för att förhindra nedgången i antalet pollinerare.

Hur förslaget drivs vidare beror på ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. Diskussionen har redan börjat under Tjeckiens ledning.

– Tidtabellen beror på ordförandeskapet, men troligen kommer det att flyttas över till det svenska ordförandeskapet (våren 2023) och troligen också till det spanska (hösten 2023). Allt beror på hur frågan avancerar i Europaparlamentet, säger Blässar.

Lagförslaget ska diskuteras av medlemsländernas miljöministrar den 20 december. I parlamentet behandlas det först i miljö-, jordbruks- och fiskeriutskottet, varefter det landar i parlamentets plenum. Det här väntas ske tidigast nästa sommar.

Sverige kan förhala

Om två månader tar Sverige över ordförandeklubban i Europeiska unionens råd. Sverige har hittills varit ytterst kritiskt till förslaget och som ordförandeland har de möjlighet att visa sin kritiska hållning i frågan.

Guillaume Chapron, ekologiforskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, skrev ett brev i den vetenskapliga tidskriften Science, där han beskyller den svenska staten för att vara utvinningsindustrins fånge i biodiversitetsfrågor. Han fruktar att Sverige under sitt EU-ordförandeskap kommer att förhala och urvattna restaureringsförordningen.

”Det är sannolikt att lagen fylls med kryphål som gör det möjligt för Sverige att kalla sig en ledare inom miljöpolitik samtidigt som ingenting ändras och man fortsätter gynna miljöförstörande industrier”, skriver Chapron.

Chapron uppmanar övriga medlemsländer att förhålla sig skeptiskt till förslag som Sverige gör om restaurering av naturens mångfald.

I samma publikation varnar även två andra svenska forskare för att Sveriges nya högerregering inte främjar klimatpolitiken i sina politiska prioriteringar, och allra minst med sitt beslut om att lägga ner miljödepartementet och göra det till en del av näringsdepartementet.

Maria Blässar poängterar att ordförandeskapet i ministerrådet måste vara neutralt.

– De kan påverka hur snabbt det går och de kan påverka kompromissförslaget och diskussionen med EU-länderna. Det är också i Sveriges eget intresse att ta det här framåt, säger Blässar.

Enligt Blässar beror allting på hur frågan avancerar i Europaparlamentet.

– Det händer alltid då och då att en fråga är politiskt oacceptabel och tar längre tid att behandla. Det här är en process som just har börjat. Jag tror att alla parter vill ta det framåt. Kanske tar det lite längre tid att hitta en kompromiss, men jag ser inte att processen skulle ta slut utan en kompromiss.

Svårt att påverka om man säger tvärt nej

Oppositionen skrev i sin interpellation att regeringen borde ha gjort en så kallad subsidiaritetskontroll, det vill säga direkt röstat ner förslaget utan att behandla det i riksdagen med motiveringen att lagförslaget trampar in på nationell beslutsrätt.

Man hänvisade ständigt till Sverige, som gjorde en sådan kontroll. Anmärkningsvärt är att Sverige redan i år har gjort lika många subsidiaritetskontroller mot olika EU-initiativ som Finland gjort under de senaste tio åren.

Kvinna som ler.
Bildtext EU-förslaget är nödvändigt för att gynna klimatfrågor och det finns ingenting som säger att EU inte skulle kunna lagstifta om skogen, säger Maria Blässar, chef för EU-kommissionens representation i Finland.
Bild: EU-kommissionens representation i Finland

Maria Blässar säger att det är bättre att delta i processen och påverka lagförslaget, än att direkt bara ge tummen ner.

– Det att man bara säger nej är kanske inte det mest effektiva sättet att påverka EU-lagstiftning. Man måste vara aktiv och förklara varför någonting borde ändras ur eget perspektiv. Bryssel kan inte alltid veta hurdana särskilda omständigheter det finns i alla EU-länder.

Spelet är inte över

En annan kritik som oppositionen har fört fram är att Finland borde ha påverkat tidigare – men frågan är i vilket skede man bäst påverkar.

– Man kan göra det under hela processen. Man kan vara aktiv redan då kommissionen håller på att göra upp sina planer, säger Maria Blässar.

När kommissionen tillträder ges ett femårsprogram och därefter ettåriga program.

– Det är naturligtvis alltid effektivt att vara aktiv i början eller redan när det inte finns ett förslag. Men det betyder inte att man inte skulle kunna påverka processen framöver.

Ett argument som använts flitigt av skogsindustrin, och även av statsminister Sanna Marin (SDP), är att skogspolitiken är nationell och utanför EU:s räckhåll.

Det här håller Blässar inte med om, med hänvisning till EU:s grundfördrag.

– Vi här på EU-kommissionen anser att kompetensfrågan inte är en knäckfråga. Lissabonfördragets artikel 191 säger att EU har kompetens när åtgärderna syftar till att gynna miljö- och klimatfrågor inom hela unionen och där kan man också räkna in skogarna.

EU kan lagstifta om klimat och miljö

Artikel 191 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

1. Unionens miljöpolitik ska bidra till att följande mål uppnås:

  • Att bevara, skydda och förbättra miljön.

  • Att skydda människors hälsa.

  • Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.

  • Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

3. När unionen utarbetar sin miljöpolitik ska den beakta

  • tillgängliga vetenskapliga och tekniska data,

  • miljöförhållanden i unionens olika regioner,

  • de potentiella fördelar och kostnader som är förenade med att åtgärder vidtas eller inte vidtas,

  • den ekonomiska och sociala utvecklingen i unionen som helhet och den balanserade utvecklingen i dess regioner.

Diskussion om artikeln