Spioner har åkt fast i Sverige och Norge, men inte i Finland – Utrikesministeriet: Sannolikt hot också hos oss

I Sverige och i Norge har man avslöjat flera spioner som jobbat för Ryssland. Enligt Skyddspolisen spionerar Ryssland aktivt på alla nordiska länder.

I Sverige grep landets skyddspolis ett ryskt par på tisdagen. Paret misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot främmande makt.

Svenska Säpo har inte uppgett vilket land det handlar om, och Skyddspolisen tar inte ställning till om det andra landet är Finland.

Det är det andra spionagefallet som uppdagats i Sverige under en kort tid.

Skypos specialforskare Veli-Pekka Kivimäki kommenterar frågan på ett allmänt plan, och säger att fenomenet inte är nytt.

– Det är fråga om långvarig verksamhet som Ryssland riktar mot Norden.

Tidigare i november uppdagades ett annat fall i Sverige där två bröder misstänks för spioneri. Bröderna misstänks ha lämnat vidare hemliga uppgifter om bland annat Sveriges skyddspolis till den ryska underrättelsetjänsten GRU.

Fallen tros inte ha med varandra att göra.

I oktober grep den norska säkerhetspolisen PST gripa en misstänkt rysk spion. Personen befann sig i Norge under falsk identitet och forskade i bland annat på hybridkrigföring vid universitet i Tromsø. Mannen hade uppgett sig vara brasilian, men är de facto rysk.

Kivimäki tar inte direkt ställning om det kan finnas så kallade illegalister i Finland under falsk identitet.

Han säger att Finlands kontraspionage strävar efter att ingripa i illegal underrättelseverksamhet redan innan det överskrider brottströskeln.

– Det är en faktor som förklarar varför liknande fall inte uppdagats i Finland.

Specialforskaren påpekar också att till exempel Norge som Natoland är mer intressant för Ryssland är Finland.

Utrikesministeriet: Ett sannolikt hot

Enligt Utrikesministeriets säkerhetschef Jussi Aarnio har man i Finland förberett sig på dylika spionageförsök som nu avslöjats i Sverige och i Norge.

– Det här är ett sannolikt hot i vår hotmatris.

Aarnio tror att motsvarande fall är möjliga också i Finland.

– De är säkert möjliga överallt. Det handlar inte om att de inte vore det. Därför måste vi ha system och metoder för att förebygga dem, men också för att begränsa skadorna.

Aarnio säger att Utrikesministeriet beaktar spionagerisker både i rekryteringen och i skyddet av informationsnät.

Man gör en noggrann säkerhetsutredning av alla som anställs. Utredningen är i kraft i fem år åt gången. Dessutom gäller kontroll av oförvitlighet – skyddspolisen informeras om personen misstänks för brott.

Enligt Jussi Aarnio är det knepigare om en person inom organisationen av någon orsak ger ut information utanför organisationen.

För att minimera riskerna använder man sig av den så kallade need to know-principen.

– Ingen har rätt att få tillgång till sådan information som man inte behöver i sitt eget jobb. Alla får inte tillgång till all information eller alla lokaler. Det handlar inte om misstroende mot någon, utan det är ett sätt att hantera riskerna.

Aarnio påpekar att hotet inte endast handlar om andra stater, utan också kriminella är intresserade av ministeriers information.

– Information är en handelsvara för dem. Information kan användas för utpressning eller för att kräva lösensummor.

Enligt säkerhetschefen försöker man varje dag komma åt information på olaglig väg.

– Alla knackar på våra dörrar. I stor utsträckning handlar det om automater som försöker tränga in ett skadeprogram och se vad man kommer åt. Vi har kontroller som förhindrar det.

Finlands ställning i Nato intresserar Ryssland

Olika slags underrättelseverksamhet riktar sig mot Finland hela tiden.

Enligt Skyddspolisen finns det i Finland beständigt tiotals personer som är anställda av andra länders underrättelsetjänster. Någon mer exakt siffra uppger Skyddspolisen inte.

Oftast verkar de här underrättelseofficerarna under diplomatisk täckmantel. Det betyder att de har diplomatställning i Finland och har diplomatisk immunitet.

Om sådana här personer konstateras vara skyldiga till spionage kan de utvisas.

– Men oftast talar man inte om de här fallen i Finland. Det är den utrikespolitiska ledningen som bestämmer om man tar upp det i offentligheten, säger Kivimäki.

Dessutom finns det finländare och utlänningar som samarbetar med underrättelsetjänster. Då är det fråga om agenter.

Kivimäki säger att Ryssland vill ha information om Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

– Just nu är Ryssland intresserad till exempel av information om hurdant Natoland Finland är på väg att bli och vad det kommer att innebära för Ryssland.

Mer cyberspionage

Skyddspolisen uppskattar att anfallskriget har begränsat Rysslands möjligheter till underrättelseverksamhet.

Detta eftersom många europeiska länder har utvisat ryska underrättelseofficerare. Dessutom ha de svårare att knyta kontakter.

– Man vill inte umgås med ryssar lika öppet som tidigare, säger Kivimäki.

Det innebär att cyberspionage har ökat.

Enligt Kivimäki är ett sätt att försöka smussla in skadeprogram på vissa personers datorer. Ett exempel är skadeprogrammet Pegasus, som användes för att spionera på finländska diplomater.

Utrikesministeriet rapporterade om fallet i början av året.

Artikeln är en översättning av Yle uutisets artikel Ruotsi ja Norja ovat kertoneet kiinni jääneistä vakoojista, Suomi ei – ulkoministeriö pitää todennäköisenä, että täälläkin toimii vakoojia.