Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Riksdagen kan godkänna Natomedlemskap med enkel majoritet, säger Justitiekanslern – över 1 500 medborgare hade åsikter om Natolagar

Uppdaterad 24.11.2022 06:42.
Flaggor utanför Natohögkvarteret.
Bild: AOP

En del medborgare är oroliga och fredsorganisationer kräver tydligare svar om kärnvapen. Men några stora problem med lagarna om Finlands Natomedlemskap visar remissvaren inte på.

Regeringens utkast till proposition om Finlands Natomedlemskap lockade ovanligt många remissvar. När tiden för att kommentera lagförslaget löpte ut vid midnatt på onsdagen hade över 1 500 utlåtanden lämnats in.

En stor del av dem som svarade är oroliga medborgare som förhåller sig kritiska till Natomedlemskapet.

Remissvaren ger ändå inte en representativ bild av folkets åsikter. Enligt en mätning som tankesmedjan EVA publicerade på onsdagen förhåller sig 78 procent av finländarna positiva ett Natomedlemskap.

Enkel majoritet i riksdagen räcker för medlemskap

Av större betydelse är att såväl Justitieministeriet som Justitiekanslern slår fast att riksdagen kan godkänna Finlands Natomedlemskap med enkel majoritet. Deras bedömning är att medlemskapet inte innebär en betydande överföring av behörighet till en internationell organisation.

Statsrådets kansli anser att arbetsfördelningen mellan statsministern och presidenten måste vara tydlig när Finland fattar beslut som en del av Nato.

President Sauli Niinistö har gjort klart att det är han som representerar Finland i Nato. Enligt statsrådets kansli bör det ändå tydligt komma fram i propositionen att utrikespolitiken leds av presidenten i samråd med regeringen och att Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet kan sammankallas av såväl presidenten som statsministern.

”När även beslut som fattas av presidenten i regel bereds i statsrådet, kan presidenten inte ha en konkurrerande beredningsapparat”, skriver statsrådets kansli.

Otydligt om kärnvapen, tycker fredsvänner

Fredsorganisationerna vill bland annat att Finland tydligare ska definiera sin inställning till kärnvapen. Enligt propositionen erkänner Finland att en del av Natos avskräckning vilar på förmågan att använda kärnvapen.

”I förslaget kommer det inte på ett trovärdigt sätt fram hur Finland konkret ska verkar för kärnvapennedrustning”, skriver De hundras kommitté.

Ålands fredsinstitut anser att president Sauli Niinistö var tydligare när han i samband med öppnandet av den nationella försvarskursen sa att Finland inte har några avsikter att placera kärnvapen på sitt territorium.

”Det är viktigt att denna linje speglas i propositionen som annars förblir otydlig i frågan”, skriver fredsinstitutet.

Enligt regeringens proposition tar riksdagen ännu inte i det här skedet ställning till exempelvis kärnvapen eller möjligheten till att stationera permanenta Natotrupper i Finland. Sådana eventuella beslut fattas efter att Finland blivit medlem.

Riksdagen röstar om lagarna när alla Natos medlemsländer har ratificerat Finlands anslutningsprotokoll. Ännu är det oklart när Ungern och Turkiet fattar beslut om Finlands och Sveriges medlemskap.