Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Matrester och Vasabornas slam kan hamna på åkrarna – bönder utreder möjligheten att gödsla med kompost från Stormossen

Uppdaterad 24.11.2022 09:25.
Man på åkerkant.
Bildtext Fredrik Grannas är ombudsman på ÖSP.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Fredrik Grannas på ÖSP hoppas att man ska kunna skapa ett fungerande kretslopp där näringsämnen från jordbruket kommer tillbaka i form av kompost.

Det är ingen självklarhet att man kan ersätta dyr konstgödsel med kompost från Stormossen. Men det är ändå värt att undersöka möjligheten, anser man på Österbottens svenska producentförbund, ÖSP.

I sommar har en jordbrukare på uppdrag av Stormossen testat att sprida kompost på ett område. Enligt ombudsman Fredrik Grannas på ÖSP har liknande tankar funnits en längre tid, men nu då konstgödseln blivit dyrare blev försöket av.

– Det är näringsämnen, och vi behöver dem för att det ska växa på åkern. Vi kör en hel del näringsämnen i form av mat till stan där den konsumeras, men inget kommer tillbaka, allt far ut i reningsverket och det ska inte stanna där heller, säger Grannas.

Åker.
Bildtext Åker i Purmo, Pedersöre.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Ifall man kunde få komposten till åkrarna skulle det vara ett sätta att sluta cirkeln, anser han.

– Vi måste få igång kretsloppet, att det kommer tillbaka ut på åkern där det hör hemma och att växterna igen kan ta upp det. Då har vi ett fungerande kretslopp.

Läkemedel, plast och hormoner får inte förorena maten

Stormossen producerar varje år omkring 15 000 ton kompost som en restprodukt från biogasanläggningen. Då det handlar om åkrar behöver man veta exakt vad produkten innehåller och hur den påverkar marken, betonar Grannas.

– Vi har världens renaste mat, världens renaste jord, vi vill inte smitta ner det med någonting. Så vi måste analysera och titta hur det här inverkar.

Därför räcker det inte att testa en sommar, tidigast om ett par år kan man börja sprida på större arealer, tänker sig Grannas.

– Det kan finnas läkemedelsrester, hormoner, olika plaster. Sådant som man inte ska lägga ut på åkern.

Förhoppningen är att det ska gå att rena komposten ytterligare så att inget konstigt hamnar i maten.

Kompost har många fördelar jämfört med konstgödsel

Enligt Grannas blandas komposten med bland annat träflis och man måste testa hur stora mängder och på vilket sätt det kan spridas på åkrarna.

– Vi har strikta gödselregler som säger hur mycket fosfor, hur mycket kväve man får lägga på marken.

Test har visat att fosfornivån i jordbruksmarken minskar, påpekar Grannas.

– Så vi behöver lägga till tillräckligt och gödslar man enligt vad växten tar upp har vi också en god skörd: Och en god skörd tar upp näringsämnen från marken.

Jämfört med konstgödsel har lokal kompost många fördelar, enligt Grannas.

– Konstgödsel tas upp från gruvor och det behöver vi inte göra om vi kan återanvända näringsämnena. Då minskar vi också på utsläppen som helhet. För det ska ju inte lämna i Påttska (reningsverket reds anm), utan tas tillvara och lägga där det hör hemma.

Komposten används på grönområden och av privata hushåll

Stormossen producerar varje år omkring 15 000 ton kompost. I dagsläget säljs den till privatpersoner eller används vid grönområden, dikesrenar eller för Stormossens egna behov.

Eftersom ingredienserna i komposten består av slam från Påttska reningsverket och matrester så måste komposten renas flera gånger om innan den kan säljas vidare.

Först åker materialet in i biogasreaktorerna vid Stormossen.

– Det behandlas i två olika reaktorer och det man tömmer ur kallas rötrest, säger miljö- och kvalitetschef Johanna Penttinen-Källroos vid Stormossen.

Rötresten som uppstår från rötning av bioavfall värms upp till 60 grader och den måste hållas på 60 grader i en vecka och 55 grader i en vecka för att virus och bakterier ska försvinna.

För mycket tungmetaller bara en enda gång

Stormossen testar sedan komposten på allt från salmonella till näringsämnen. Till exempel får det inte finnas för höga halter tungmetaller i komposten som säljs.

– Under den tid jag har jobbat här (20 år reds anm) har det hänt en gång. Då var det för högt innehåll av kvicksilver, säger Penttinen-Källroos.

Då måste komposten användas till annat, till exempel att täcka avstjälpningsplatsen med.

Stormossen testar inte regelbundet komposten för mikroplast, hormoner och medicinrester, men sporadiska test visar att det finns spår av sådant i rötresten. Synlig plast analyseras redan i dag i komposten och innehållet är väldigt lågt, närmare noll, nuförtiden.

Enligt Penttinen-Källroos kunde samarbetet med bönderna bli något riktigt bra.

– Det kunde vara det allra bästa, att cirkeln sluts. Då det kommer in köksavfall att det kunde bli en produkt som går tillbaka till matproduktion.