Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Allt värre läkemedelsbrist – patienter blir utan viktiga mediciner

Arbetstagare på Orion i Esbo packar inhalatorer i en låda.
Bildtext En arbetstagare på läkemedelsbolaget Orion i Esbo packar inhalatorer i en låda (arkivbild). Just de här medicinerna råder det inte brist på för tillfället, men man har varit beroende av råvaror från Asien.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Till exempel vissa mediciner mot diabetes typ 2 och tilläggsmediciner för epileptiker har inte varit tillgängliga under den senaste tiden.

Läkemedelsmyndigheten Fimea har i år tagit emot 1 900 anmälningar om störningar i tillgången på läkemedel. Det är 40 procent fler anmälningar än i fjol.

Flera mediciner har inte varit tillgängliga på sistone.

– Det här är ett mycket oroande läge också ur läkemedelsbranschens perspektiv. Det har under de senaste månaderna förekommit allt mer problem med tillgången på läkemedel, kommenterar Tiina Aitlahti, direktör på Läkemedelsindustrin i Finland.

Läkemedelsföretagen har varit under stor press på sistone, till exempel på grund av mycket ojämn efterfrågan.

Tiina Aitlahti berättar att när pandemin har börjat lätta i många länder så har efterfrågan på bland annat antibiotika och värkmediciner skjutit i höjden, när folk söker sig mer till hälsovården.

Läkemedelsbranschen: Vi vill ta mer betalt

Inflationen är också ett stort problem för läkemedelsbranschen. Energin är dyrare och råvarorna kostar mer, men samtidigt får läkemedelsföretagen inte ta mer betalt. Det beror på att det finns överenskomna maximala priser för läkemedel.

Pristaket leder till att det inte lönar sig att tillverka vissa läkemedel – särskilt generiska läkemedel som inte längre är patentskyddade – och att produktionen därmed är mindre än den borde vara globalt.

Branschen förhandlar nu om att priserna ska kunna uppdateras snabbare, och inte först om några år.

– Kanske man skulle kunna fatta beslut från myndighetshåll för att underlätta läkemedelsföretagens situation och säkra tillgången på läkemedel, så att läget inte blir värre, kommenterar Aitlahti.

Koncentration till Asien gör det mer sårbart

Att en stor del av läkemedelstillverkningen är koncentrerad till Asien – främst till Indien och Kina – innebär också att det leder till större problem, när leveranskedjorna fortfarande inte fungerar optimalt, efter att coronapandemin började. Och i Kina pågår fortfarande stränga coronarestriktioner, vilket försvårar tillverkningen.

– Det är en ganska svår situation för vi kan inte påverka det desto mer. Det berör många länder i världen, och det finns ingen snabb lösning, påpekar Johanna Linnolahti, sektionschef på läkemedelsmyndigheten Fimea.

Hon är särskilt oroad för de som har läkemedel mot långvariga sjukdomar och kan få problem av uppehåll i medicineringen eller om läkemedel byts ut mot andra liknande preparat.

Porträtt på Fimeas sektionschef Johanna Linnolahti.
Bildtext Johanna Linnolahti på läkemedelssäkerhetsverket Fimea.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Det kan krävas flera läkarbesök för att hitta rätt, om man ens hittar ett bra alternativ. Linnolahti lyfter till exempel fram bristen på vissa mediciner för epileptiker.

– I värsta fall kan det leda till en person får mer epileptiska anfall eller så blir det andra biverkningar, påpekar hon.

Läkemedelstillverkaren bakom tilläggsmedicinen mot epilepsi har meddelat att den borde vara tillgänglig i Finland igen någon gång före årsskiftet, såsom det ser ut nu.

Läkemedelsbranschen uppger dessutom att orsaken till att det råder brist på en medicin som ges som injektion mot diabetes typ 2 har att göra med att den medicinen snabbt blivit mer populär efter att den också börjat användas mot fetma.

EU har inlett gemensamma uppköp av läkemedel för att på så sätt försöka öka tillgången på läkemedel inom unionen, men det är oklart hur stor betydelse det kommer få.