Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Migrantbråket mellan Frankrike och Italien satte fart på EU-kommissionen – inrikesministrarna samlas till krismöte om nya regler

En grupp migranter som har anlänt till Frankrike och eskorteras av polis
Bildtext En grupp migranter från räddningsfartyget Ocean Viking som skickade vidare till ett mottagningscentrum i Hyeres, Frankrike.
Bild: EPA-EFE

Mera samarbete och större satsningar på att skicka tillbaka migranter som inte behöver internationellt skydd. Det är några av de centrala punkterna i den nya handlingsplan som nu ska klubbas igenom.

När Italien för några veckor sedan hindrade ett fartyg med migranter att ta sig till italiensk hamn var det helt i linje med den invandringskritiska politik som premiärminister Giorgia Meloni hade utlovat.

Enligt Rom är det räddningsfartygens hemländer som ansvarar för upplockade migranter. Men internationella regelverk säger däremot att de ska föras till närmaste säkra hamn.

Bråket om de 234 migranterna som hade räddats av en fransk organisation slutade med att Frankrike lät fartyget Ocean Viking anlöpa Toulon. Samtidigt meddelade Paris att landet inte kommer att ta emot de 3 500 migranter från Italien som man tidigare hade kommit överens om.

Den här tvisten fick migrantfrågan att på nytt åka högt upp på EU:s agenda.

Inte minst för att det på ett år har skett en 50 procents ökning av migranter och flyktingar som tar sig till EU via den centrala Medelhavsrutten som går från Nordafrika till Italien och Malta.

Det är 90 000 som har kommit längs den farligaste rutten över Medelhavet.

Kommissionär Ylva Johansson bakom ett podium i Bryssel
Bildtext Kommissionär Ylva Johansson presenterade aktionsplanen för den centrala Medelhavsrutten inför inrikesministrarnas möte.
Bild: EU/Aurore Martignoni

Kommissionär Johansson till Yle: ”Vi måste sätta stopp för det”

EU:s kommissionär för inrikesfrågor Ylva Johansson säger i en intervju för Yle att det handlar om personer som troligen inte behöver asyl. Det beror på att det bland migranterna nu finns bland annat många egyptier, turkar, indier och pakistanier.

– Det är i allmänhet människor som söker ett jobb, och det är naturligtvis inte så att man ska komma till Europa och riskera sitt liv i en instängd lastbil eller på Medelhavet i en farlig båt och betala smugglare för att få ett jobb. Vi måste sätta stopp för det, konstaterar Johansson.

Hon vill samtidigt ändå betona att man nog ska välkomna människor från de här länderna att komma lagligt för att arbeta i ett Europa som behöver arbetskraft.

Johansson presenterade därför tidigare i veckan en handlingsplan med tjugo punkter som ska förbättra EU-ländernas hantering av det ökande antalet migranter.

Kan de nya reglerna lösa den svåra migrationsfrågan?

EU:s inrikesministrar ska vid sitt krismöte under fredagen ta ställning till den föreslagna planen, som i första hand gäller den centrala Medelhavsrutten.

Den handlar om att på olika sätt stärka samarbetet mellan såväl EU-länderna som migranternas ursprungsländer, och förbättra möjligheterna att sända tillbaka personer som inte uppfyller kraven för internationellt skydd.

Också Egyptens, Libyens och Tunisiens kustbevakning ska förstärkas och man ska dessutom ge den europeiska gräns- och kustbevakningen Frontex en större roll.

Medlemsländerna uppmanas likaså att genomföra den frivilliga omplacering av flyktingar som man kom överens om i somras.

Bland förslagen finns också riktlinjer för hur man ska handskas med räddningsbåtar. Här är det inte enbart Italien som anser att fartygets registreringsland är ansvarigt, utan Rom får medhåll av flera andra Medelhavsländer, som Grekland, Cypern och Malta.