Risken för överskuldsättning ökar när priserna stiger – hit ska man vända sig när man får problem
Olika ekonomiska rådgivningar får nu signaler på att allt fler har svårt att få pengarna att räcka till. De flesta anser att det alltid är bäst att söka hjälp i tid. Det värsta man kan göra är att lämna räkningar obetalda.
De stigande priserna kan driva allt fler till överskuldsättning. Anna-Mari Niiranen som är chef för social kreditgivning i Helsingfors säger att också små prisökningar får stor effekt för dem som har små inkomster.
– Hos syns det åtminstone så att kundernas levnadskostnader har ökat och de har svårare att betala sina vardagsutgifter. Då kan de bli obetalda, vilket kan ge betalningsanmärkningar.
De stigande priserna har lett till att Helsingfors stads kreditkunder nu har svårt att betala sina lån enligt de uppgjorda planerna.
– Vi har gjort rekordmånga förändringar i betalningsprogrammen till våra sociala krediter. Våra kunder har tvingats minska sina avbetalningar eller be om amorteringsfria månader på grund av de stigande priserna, säger Anna-Mari Niiranen.
Många oroliga
Också Minna Backman som är direktör för sociala finansieringstjänster på Garantistiftelsen ser att många människor är oroliga för hur de ska klara sin ekonomi.
– Jag tror att vi alla har känt av prisökningarna på mat, el och bränsle i vår plånbok. Det gäller också många som hittills har klarat sig bra. De oroar sig nu för om de ska kunna betala sina räkningar eller sina bostadslån då räntorna stiger.
Speciellt de som är ovana vid att pengarna inte räcker till oroar nu Minna Backman.
– De som redan tidigare har haft problem med skulder eller pengar vet kanske bättre vad man kan göra eller vem man kan vända sig till för att få hjälp eller råd. Men nu tror jag att vi har många nya människor som är ovana med en sådan här situation.
Speciellt om de som är ovana vid penningbekymmer lämnas ensamma med sina utmaningar kan problemen hopa sig.
– De kan känna sig ganska hjälplösa. Många kan också skämmas över sin egen situation, och det gör allt mycket svårare. Man kan ha har en djupt rotad bild att man måste klara sig själv, och då känns det skamligt att be om hjälp. Speciellt när det gäller pengar. Då kan man fatta ganska irrationella och skadliga beslut som det kan ta lång tid att rätta till, säger Minna Backman.
Sök hjälp i tid
Anna-Mari Niiranen lyfter fram att många unga nu märker att de inte klarar av att betala sina nätuppköp.
– En stor del av våra unga kunder köper varor på kredit och med räkning. De kan köpa kläder, elektronik eller mobilavtal på avbetalning från olika nätbutiker. När det samlas flera olika typer av sådana utgifter kan det bli svårt att betala dem.
Anna-Mari Niiranen säger att det första man ska göra när pengarna börjar tryta är att skriva upp sina inkomster, utgifter, skulder och tillgångar.
– Då kan man se om man kan ändra på sina konsumtionsvanor eller på annat sätt få ner sina utgifter.
Både Anna-Mari Niiranen och Minna Backman betonar att det alltid är det bättre att försöka få hjälp och råd i god tid.
Anna-Mari Niiranen säger att det finns många instanser som man kan kontakta också anonymt utan att det kostar någonting.
Också Minna Backman understryker att ingen borde vara ensam med sina svårigheter.
– Det finns lösningar, råd och hjälp.
Vem kan jag kontakta om jag får brist på pengar?
Statens ekonomi- och skuldrådgivning. Det finns också redan ekonomirådgivningar där utmätningen och ekonomi- och skuldrådgivningen samarbetar med att arrangera regelbundet förekommande popuprådgivningar dit man kan gå för att diskutera om sin egen ekonomi.
Garantistiftelsens skuldlinje och chat.
Om man har ett bostadslån kan man alltid kontakta sin egen bank. Kanske kan man ändra sin betalningsplan.
Man komma överens med borgenären eller inkassobyrån om att betala en faktura i delar.
Det kan också hjälpa att man pratar med sina nära och kära.
I till exempel Helsingfors kan man ringa till den sociala kreditgivningens jour.
De som har rätt till utkomststöd kan också kontakta sin kommun eller Folkpensionsanstalten.
Källa: Anna-Mari Niiranen och Minna Backman
Regeringen har underlättat de överskuldsattas läge
Också justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) betonar att man inte ska vara rädd att be om hjälp om man inte riktigt vet hur man ska göra när pengarna tryter.
– Det är bättre att fråga råd och diskutera sig fram till lösningar än att låta bli att betala räkningar. Det är oftast det sämsta alternativet, säger Henriksson.
Hon och resten av Sanna Marins regering har under den här regeringsperioden genomfört eller initierat en del reformer för att underlätta de överskuldsattas situation. I regel får de erkänsla också av oppositionspartierna.
Det gör Anna-Maja Henriksson optimistisk när det gäller att få igenom också de reformer som ännu inte klubbats igenom i riksdagen.
Till den del reformerna förverkligas möter Finland nu de nya kriserna lite bättre berett på de problem som ekonomiska trångmål ger upphov till än tidigare.
De viktigaste av regeringens reformer för att förbättra de överskuldsattas situation
Det positiva kreditupplysningsregistret ska ge en en dagsaktuell bild av vilka skulder var och en av oss har. Ett sådant har länge efterlysts av olika kreditgivare i Finland. Till exempel har det varit svårt för en bank att avgöra hur mycket den kan låna till en kund om den inte har känt hur mycket lån kunden redan har sedan förr.
Det visar sig ändå att registret kan vara till stor hjälp för många privatpersoner som i dagens läge inte vet vilka skulder de har och vem de är skyldiga pengar. En orsak är att skulder kan säljas vidare många gånger.
Anna-Maja Henriksson gav propositionen om registret till riksdagen redan för ett år sedan och lagen trädde i kraft 1.8.2022.
– Nu jobbas det på själva registret och vi kommer att vi kommer att få det i bruk våren 2024. Det tar lite tid eftersom det är ett tekniskt komplicerat system. Men det kommer att betyda att det blir betydligt lättare både för kreditgivare och för var och en av oss som låntagare och privatpersoner att få en bättre bild av vilka skulder vi har och till vem vi har dem.
Hittills har uppgifter om betalningsstörningar för redan betalda räkningar kunnat hänga kvar i register i upp till tre år. I början av december förkortas den tiden till 30 dagar.
– Alla som arbetar med dessa frågor vet att en person som har en betalningsstörning får det svårare att få till exempel hyreskontrakt och lån. Ens vardag blir besvärligare om man har en betalningsstörning. Därför har vi nu gjort en sådan förändring som är en märkbar förbättring för den skuldsatta, säger Anna-Maja Henriksson.
Mindre avbetalning
När det gäller konsumtionskrediter föreslår regeringen att riksdagen sänker räntetaket till 15 procent plus den rådande referensräntan.
– Den som minns hur det var för några år sedan vet att vi hade en situation där den effektiva räntan på så kallade snabblån en tid kunde uppgå till över hundra procent. Sedan stiftade vi en lag om ett räntetak på 20 procent för konsumtionskrediter. Nu justeras det här, säger Anna-Maja Henriksson.
Inte heller i framtiden får den totala räntan som består av både låneräntan och referensräntan överstiga 20 procent.
När det gäller dem som redan har skulder i utmätning föreslår regeringen att man höjer det belopp som den skuldsatta varje månad får behålla för sina egna utgifter.
– Det höjs nu till garantipensionens nivå. Det är en stor förhöjning på cirka 200 euro. Men det betyder samtidigt att tiden för utmätning av ens inkomst förlängs, för det blir förstås mindre avbetalat på den skuld man har. Men många personer med skulder i utmätning har varit tacksamma för den här förändringen som genomförs på försök under år 2023, säger Anna-Maja Henriksson.
Dessutom föreslår regeringen att antalet fria månader som ska ges till de låntagare vars egendom är i utmätning ökas. Vid inkomstgränsutmätning ges den skuldsatta utan begäran tre fria månader per år i stället för de nuvarande två fria månaderna. I vissa fall ska den skuldsatta dessutom kunna ansöka om en fri månad till.