Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Skidcentret vid Bötombergen ger jobb åt ungdomar och motionsmöjligheter åt alla

Tre män står intill ett skidspår.
Bildtext Länken Ski anställer varje vinter ett tiotal ungdomar. Ordförande Janne Smeds (i mitten) står här med Emil Berglund och Alex Pärus.
Bild: Juho Teir / Yle

Bötombergen i Lappfjärd brukar vara bland de första skidcentren i Österbotten som öppnar för säsongen. Och det är mycket tack vare de ungdomar som den lokala skidföreningen anställt.

Det är lördagen den 26 november och på Bötombergen är det redan några ivriga skidåkare som gett sig ut i spåret.

Någon natursnö finns det ännu inte i Kristinestad, men ett skidspår på 1,2 kilometer ringlar sig trots det uppe på Bötombergens topp.

– Den här snön är gjord i slutet av förra säsongen när det var som kallast och förvarades över sommaren och hösten under spån, förklarar Länken Skis ordförande Janne Smeds.

Smeds konstaterar att det här är första gången de prövar på att göra spår av fjolårssnö och att det var lite av ett experiment då de inte visste hur mycket som kommer att smälta bort.

– Det räckte överraskande långt och pojkarna sa att de fortfarande har lite snö kvar, vi skulle kanske ha fått det ännu längre.

En stor snöhög intill en sandväg.
Bildtext Det blev ännu en del snö kvar i snöhögen.
Bild: Juho Teir / Yle

Pojkarna som Smeds syftar på är 20-årige Alex Pärus och 18-årige Emil Berglund och på frågan på hur det varit att göra skidspåret svarar de så här.

– Slitsamt, men annars helt okej.

– Roligt, kompar Pärus.

Hur har det gått till när ni har lagat skidspåret?

– Först måste vi ta bort spånen från snöhopen och med grävmaskinen lastade vi snön på en traktorkärra och så körde vi ut det hit och skuffade ut med pistmaskinen, säger Berglund.

Även om skidspåret nu är klart återstår det ännu lite arbete med slalombackarna. Förra året öppnades backarna redan den sjunde december och det kan vara att man hinner bli klara till det också i år.

– Vi är ungefär lika tidiga som ifjol om vi tänker på slalombackarna. Ena backen är hälften gjord med snö. Vi behöver kanske 3-4 dygn till med kallt väder så kan vi öppna den också, säger Smeds.

En man med mössa på huvudet står intill ett skidspår.
Bildtext Enligt Janne Smeds skulle inte Länken Ski kunna driva verksamheten vid Bötombergen utan de tiotals ungdomar som arbetar för dem.
Bild: Juho Teir / Yle

Men trots att det varit ganska optimalt väder att ha igång snökanonerna, så har snöproduktionen ändå stått stilla emellanåt.

– Det räcker egentligen för oss att det är minus en eller två grader så kan vi köra igång kanonerna, men med tanke på energisparandet som vi har lovat staden så är det minus fem som vi har som gräns.

– Det kan vara att det fördröjer backarna någon dag eller vecka, men vi måste nog delta i det här talkot också.

Sysselsätter ett tiotal ungdomar

Energispartalkot är inte det enda talkot man deltar i. Det mesta inom Länken Ski sköts på talkokrafter.

Däremot är både Pärus och Berglund anställda av skidföreningen och får under vinterhalvåret hålla igång skidspåren och slalombackarna för en liten slant.

Men de är inte ensamma.

– Vi har tolv personer i slalombackarna, men så har vi också de som hjälper till med det tekniska med pistmaskiner, snökanoner och traktorer, så det är nog säkert 15-16 som får lön här.

– Vi skulle inte kunna driva det här om vi inte hade sådana här typer som kan grejer och tar tag i det. Det är ingen skillnad om det är två på natten så ställer de upp. De har traktorer och de kan köra maskiner. Vissa är elektriker, vissa är VVS-killar, så vi har mycket kunnande i den här gruppen.

Och för ungdomarna är det givetvis roligt att även på vintern få en extra slant att leva på. För Berglund är det tredje året han jobbar på Bötombergen för Pärus redan femte.

– Jag har haft sommarjobb och så jobbar jag här på vintern och kvällarna och går i skola samtidigt. Det är ganska viktigt så att man får ihop det med allting, säger Pärus.

En ung man står i ett vinterlandskap.
Bildtext Alex Pärus har redan jobbat på Bötombergen under fem vintrar.
Bild: Juho Teir / Yle

Hur viktigt är det att det finns en lokal arbetsplats där ungdomarna kan jobba?

– Det är nog jättebra så att ungdomarna har något att göra om dagarna. Det är en bra arbetsplats, konstaterar Berglund.

Man skulle också tro att de själva har ett intresse av att skida då de jobbat så ivrigt med att få till stånd skidspåret. Men så är inte fallet.

– Det är nog roligare att arbeta, säger Berglund.

Du tänker inte provåka skidspåret?

– Nej, jag frågar bara andra hur det var.

En ung man med jaktkläder på sig. I bakgrunden syns ett rött hus.
Bildtext Skidåkning är inget för Emil Berglund, men att arbeta tycker han om.
Bild: Juho Teir / Yle

Men föreningens ordförande har ändå tänkt ta en liten provrunda i skidspåret.

– Jag ska testa vad pojkarna har gjort. Jag måste säga att jag inte har själv lyft många fingrar för att få spåret gjort utan det är pojkarna som har gjort det. Nu får jag äta mackan som de har brett.