Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Julens insamlingar är här: Behovet av ekonomisk hjälp växer på hemmaplan – men fortfarande vill finländarna också själva hjälpa

Sabina Bergholm, enhetschef vid Kyrkans utlandshjälp säger att finländarnas hjälpiver verkar hålla i sig också i år. - Spela upp på Arenan

Julen är en av de viktigaste insamlingstiderna för biståndsorganisationerna, men samtidigt som kriget fortsätter rasa i Ukraina och allt fler svälter i Östafrika blir finländarnas plånböcker tunnare. Hur påverkas hjälpviljan av det ekonomiska läget?

FN:s barnfond Unicefs Black Friday-kampanj har varit mycket synlig på sociala medier den här veckan. Kampanjen sammanfaller med affärernas kampanjfredag eller -helg med samma namn.

Unicefs kampanj, som pågår mellan tisdag och söndag, har samlat in medel för vinterkläder åt barnen i Ukraina.

Kampanjen blev en succé, enligt Veera Videnius som är insamlingschef på Unicef Finland.

– Den slutliga summan vet vi på måndag. Hittills har vi samlat in 600 000 euro, säger hon.

Ansträngd ekonomi påverkar ännu inte viljan att hjälpa

Julen är traditionellt sett den viktigaste insamlingstidpunkten för bistånds- och välgörenhetsorganisationer.

Så är det sannolikt också i år, trots att Rysslands krig mot Ukraina väckte finländarnas hjälpvilja redan i februari. Biståndsorganisationerna har dessutom samlat in medel i en helt annan takt än under tidigare år.

Sedan förra julen har ändå det ekonomiska läget blivit mer ansträngt i Finland. Mat- och energipriserna har skjutit i höjden.

Det här märks ändå inte åtminstone ännu av hos biståndsorganisationerna. Viljan att hjälpa dem som behöver hjälp är fortsatt stark.

På måndag inleder Unicef sin julinsamling med temat ”Barn på flykt”. Den här julen lever 40 miljoner av världens barn under omständigheter där de tvingats lämna sina hem.

Veera Videnius säger att Unicefs julkampanj i fjol samlade ihop 270 000 euro.

ett barn håller i ett gåvokort
Bild: Katja Losonen

Antalet mindre bemedlade familjer har ökat i Finland

Rädda Barnens julinsamling för privatpersoner har pågått i en vecka. Organisationen har varit i kontakt med företag redan tidigare under hösten eftersom besluten om juldonationer fattas då.

Sanna Kuusisto som är kommunikationschef på Rädda Barnen uppger att man redan samlat in mer i år jämfört med samma period i fjol. Bidrag strömmar in både från privatpersoner och företag.

– Vi är mycket tacksamma. Behovet av hjälp är i år större än i fjol, både i Finland och internationellt.

Barn känner skuld för att de blir en utgift för familjen. De vågar inte ens säga att de behöver något när föräldrarna har ekonomiska bekymmer

― Sanna Kuusisto, Rädda Barnen

Tidigare har omkring 110 000 barn i Finland levt i mindre bemedlade familjer, säger Kuusisto. Priset på mat och energi har ökat kraftigt, och på bara en kort tid har antalet mindre bemedlade ökat i Finland med 16 000 familjer.

Enligt Rädda Barnen mår barn till mindre bemedlade i genomsnitt sämre än andra barn.

– Barn känner till och med skuld för att de blir en utgift för familjen. De vågar inte ens säga att de behöver något när föräldrarna har ekonomiska bekymmer, beskriver Sanna Kuusisto.

Samtidigt är tiden överlag tung för barn och unga i och med världsläget, med coronapandemin, kriget i Ukraina och klimatkrisen.

Rädda barnen hjälpte i fjol 53 556 barn i Finland och strävar efter att nå ut till över 50 000 barn också i år och år 2023.

Allt fler motsätter sig konsumtion – immateriella gåvor är populära

Kyrkans utlandshjälp säljer året om olika gåvor i form av bistånd under namnet Annorlunda gåva. Under julen synliggör man kampanjen ytterligare.

Annorlunda gåva handlar om immateriella gåvor så som trädplantor, bikupor, brunnar och utbildningsmöjligheter för barn och unga. Man kan exempelvis också köpa fred för 20 euro.

– Vi utför fredsarbete i bland annat Somalia, Kenya och Sydsudan. Vi riktar särskilt in oss på Östafrika, säger Erik Nyström som är kommunikationschef på Kyrkans utlandshjälp.

Enligt honom är immateriella gåvor populära.

– Det märks att allt fler motsätter sig konsumtion, säger Nyström.

I fjol köptes annorlunda gåvor för ungefär en miljon. Under fyra år i rad har den populäraste gåvan varit en trädplanta.

– Också utbildning för flickor är något som motiverar finländarna.

Viljan att donera är stor trots att möjligheterna minskar

Finlands Röda kors julkampanj Jul i sinnet förverkligas som tidigare år i samarbete med Mannerheims barnskyddsförbund och Yle. För de pengar som samlas in köps presentkort till mataffärer för landets mindre bemedlade familjer.

I år har Finlands Röda kors också en egen insamling där man samlar in medel till bland annat Ukraina.

– Vi hoppas förstås alltid på det bästa, men vi tänker oss att summan vi samlar in kan vara i stil med den i fjol, bedömer insamlingschef Sirpa Solehmainen.

Målet för insamlingen Jul i sinnet är 1,5 miljoner euro.

Enligt Solehmainen är det vanligt att donationsaktiviteten mattas av en aning med tiden då det handlar om kriser som pågår länge. Dessutom minskar donationerna när tiderna blir tuffare.

– Viljan försvinner ändå inte, men möjligheterna blir mindre. Finlands ansträngda ekonomiska situation märks ändå ännu inte av då det gäller hjälpviljan.

”Krisen i Östafrika är hjärtskärande”

Rysslands anfall mot Ukraina i februari väckte människors vilja att hjälpa. Biståndsorganisationernas representanter påpekar ändå att krig inte påverkar människor enbart i Ukraina och Finland.

Före kriget var Ukraina en av världens största spannmålsproducenter.

– När priset på spannmål stiger mycket blir hungersnöden ännu värre i Östafrika och i länder som Afghanistan och Jemen. De har ännu mindre råd att köpa spannmål. Situationen är extremt kritisk, beskriver Sanna Kuusisto på Rädda Barnen.

– Hungerskrisen i de här områdena är hjärtskärande.

Källa: STT