Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nato återvänder till Bukarest med löften om mera stöd till Ukraina – Turkiet signalerar förhandlingsvilja

Natochefen Stolteberg och Rumäniens president Iohannis skakar hand i parlamentspalatset i Bukarest
Bildtext Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg träffade Rumäniens president Klaus Johannis inför Natomötet i Bukarest.
Bild: NATO

Rysslands systematiska bombning av den civila infrastrukturen i Ukraina kommer att vara högt på agendan när Natoländernas utrikesministrar samlas till möte i den rumänska huvudstaden Bukarest.

President Putin försöker använda vintern som ett krigsvapen mot Ukraina. Det är fasansfullt och vi måste vara förberedda på flera attacker. Det är orsaken till att Natos allierade ökar stödet till Ukraina, sa Natochefen Jens Stoltenberg efter att han på måndagen hade diskuterat med den rumänska ledningen i Bukarest.

Under det två dagar långa utrikesministermötet kommer Natoländerna därför att meddela om ytterligare icke-militärt stöd i form av bland annat generatorer, bränsle, vinterutrustning och mediciner till Ukraina.

Fortsatta behov att förstärka Ukrainas och Natos försvarskapacitet

Men man väntar sig också nyheter om att de enskilda Natoländerna trappar upp bidragen till Ukrainas livsviktiga luftförsvar.

Det handlar inte bara om luftvärnssystem utan också om att leverera reservdelar, ammunition och bistå med inlärning av de nya systemen.

De rumänska värdarna passade också på att påminna om att Natos förstärkning av den så kallade östra flanken kräver mera insatser.

– Det behövs mycket konkreta planer så att man vid en attack vet precis vem som skickar trupper vart. Vi kan inte lämna sådana beslut till sista stunden och bli överraskande, sa Rumäniens president Klaus Johannis under en presskonferens tillsammans med Stoltenberg.

Parlamentspalatset i Bukarest
Bildtext Parlamentspalatset är världens största administrativa byggnad i civilt bruk.
Bild: Mette Nordström / Yle

Skådeplatsen för Natos omstridda beslut

Bukarest är en ödesmättad mötesplats av flera orsaker. Inte enbart på grund av att utrikesministermötet hålls i det kolossala parlamentspalats som den förre rumänske diktatorn Nicolae Ceaușescus lät uppföra, och som idag symboliserar ett förgånget vanstyre.

Det var också här i samma palats som Natos toppmöte hölls våren 2008, med bland annat en utvidgning till Georgien och Ukraina på dagordningen.

På den amerikanska presidenten George Bush uppmaning välkomnande man de två ländernas önskan att bli medlemmar av den västliga alliansen och i slutdeklarationen skrev man ”Vi enades i dag att dessa länder ska bli medlemmar av Nato”.

Beskedet går till Natohistorien som ett av de mest omtvistade besluten.

Putins hot och aktion

För också den ryska presidenten Vladimir Putin deltog under en av mötesdagarna i april 2008.

Han protesterade såväl mot Natos planer på att placera missilförsvar i Polen och Tjeckien, som mot ett Natomedlemskap för Georgien och Ukraina, som han betecknade som ett direkt hot mot Ryssland.

Några månader senare, i augusti 2008, invaderade Ryssland Georgien. För tillfället genomlever Ukraina den tionde månaden av krig mot Ryssland.

Och Natos generalsekreterare har sedan dess om och om igen upprepat att militäralliansens dörrar förblir öppna för nya medlemmar.

Finland för första gång observatör vid ett utrikesministermöte

Finlands och Sveriges medlemskapsprocesser har varit rekordsnabba, och trots att Turkiet och Ungerns ratificeringar ännu saknas, finns de finländska och svenska delegationerna med vid förhandlingsborden på ett helt annat sätt än tidigare på grund av observatörsstatusen.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu sa på måndagen i en turkisk TV-intervju att han kommer att hålla diskussioner med sin finländska och svenska kollega.

Frågan är ifall det kommer att medföra något nytt.

För beskedet var, enligt citat i turkisk media, fortfarande att Turkiet väntar sig mera åtgärder enligt trepartsavtalet och speciellt från svenskt håll.