Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Sibbobon Sandra Westerholm brinner för tecken: ”Alla skulle ha nytta av tecken som stöd”

Sandra är glad och håller i tre olika bilder. En bild på en tomte, att det snöar och en julkalender.
Bildtext För att man ska minnas något riktigt bra lönar det sig att både berätta, visa en bild och gestikulera, menar Sandra Westerholm.
Bild: Lone Widestam / Yle

Det är lättare att visa ett tecken än att uttala ett ord. Att använda tecken istället för tal är också medfött. Barn lär sig peka och vinka långt innan de kan prata.

Sandra Westerholm från Sibbo är lite av en guru när det kommer till tecken som stöd.

– Det gynnar språkutvecklingen, speciellt för personer med språksvårigheter. Om man har svårt att komma igång med att prata visar vi ett ord som synliggör det vi säger och då har personen i fråga lättare att ta till sig ordet.

När man använder tecken som stöd tecknar man bara de viktigaste orden i meningen.

Tecken kan också användas för att göra skillnad på ord som låter lika.

– Till exempel orden pil och bil. Då kastar jag en pil med handen för att visa ordet pil och svänger på en osynlig ratt för att visa ordet bil.

Varför ska man använda tecken som stöd?

  • Motoriskt är det lättare att göra ett tecken med händerna än att säga ett ord med munnen.

  • Personer med språksvårigheter har lättare att följa med tecken istället för prat eftersom tempot saktas ner - det tar längre tid att teckna än tala.

  • Det är lättare att visa hur ett tecken görs än att visa eller berätta hur ett ord uttalas

  • Med tecken förstår man meningen bättre då man både ser, hör och känner ordet eller meningen.

    Källa: Sandra Westerholm

Westerholm menar att vårt första språk egentligen är kroppsspråk.

– Barn lära sig teckna före de lär sig prata. Barnet kan inte säga ”hej, hej”, men kan vinka i betydligt tidigare ålder.

Då Sandra Westerholms son var liten lärde hon honom att teckna. Vid ett års ålder kunde han säga ”nanna” då han ville ha mat, men använda femton olika tecken för att specificera vilken sorts mat.

– Då han visade tecknet för knäckebröd visste jag att han ville ha knäckebröd och då han visa tecken för bröd visste jag att han ville ha det.

Men i tal var allting ”nanna”.

– Barn har lättare att ta till sig olika tecken och ord via händerna istället för att producera det via tal.

Med tecken minns du bättre

Sandra Westerholm skulle gärna se att man använder tecken genom hela grundskolan eftersom tecknen gör att allting blir mer konkret.

– Om man pratar minns man fem procent av det som sägs. Om man använder bilder ser man bilderna och minns det ännu bättre. Och om man dessutom använder tecken och gestikulerar så kommer man ännu bättre ihåg vad det handlar om när man berättar.

Flera små lappar med ord och en bild som förklarar ordet. Till exempel finns det en bild på att tvätta händerna.
Bildtext Om man både ser, hör och känner ordet minns man det bättre.
Bild: Lone Widestam / Yle

Att använda tecken som stöd i språkutvecklingen blir allt vanligare. Många daghem och skolor har börjat använda tecken i undervisningen. Westerholm ser möjligheten för ännu fler möjligheter.

– Man borde använda dem i åldringsvården, för nyinflyttade samt för personer med demens och alzheimer.

Julkalender och skolbesök

Sandra Westerholm driver ett företag i Söderkulla i Sibbo som jobbar med tecken som stöd. För henne finns inget roligare än att ge ett språk till en annan.

– Då jag kommer till ett daghem och barnet använder tecken via sin kommunikation – den känslan glädjen jag ser i barnet är obeskrivlig då jag och barnet märker att vi förstår varandra.

Westerholm brinner för sitt arbete och tycker att alla har rätt till ett språk att uttrycka sig på. Tack vare sponsorer kan hon ge ut en gratis julkalender som finns tillgänglig för alla på Youtube.

– Jag tycker om att berätta sagor och med hjälp av författaren Susanna Lönnqvist har vi skapat en berättelse med mycket verb som jag kan visa med händerna.

Julkalendern lämpar sig för både barn och vuxna och är textad så döva och personer med hörselskada kan följa med.

Diskussion om artikeln