Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hundratusentals finländare investerar i dyra och förlustbringande fonder – du kan lätt få bättre avkastning med samma risk

Uppdaterad 30.11.2022 05:04.
En ledsen spargris på två handflator.
Bildtext Blandfonderna är mycket populära, men de senaste åren har avkastningen ofta varit mindre än avgifterna som banken tar.
Bild: Mostphotos

Ungefär 1,2 miljoner människor i Finland har investerat i någon fond. De flesta av dem har valt att investera i blandfonder, som anses vara ett säkert val.

De tio populäraste blandfonderna har nästan 700 000 kunder, och deras avkastning har sjunkit med 10–14 procentenheter det senaste året.

Ingen fond har gått säker – också fonder riktade till försiktiga investerare har sett dalande siffror.

När aktier faller och räntorna stiger kan blandfonder inte ge avkastning. I den här artikeln får du veta vilka blandfonder som ligger investerarna varmast om hjärtat, och varför deras avkastning har stannat av.

Suomen Sijoitustutkimus-gruppens jämförelse av de största investeringsfonderna i Finland i oktober 2022:
FondAntal kunderÅrlig avkastningFjolårets avkastning
OP-Moderat205 962-11,2%1,2%
OP-Modig99 900-10%3,5%
Nordea Spara 5073 144-10,5%3%
S-Banken Kapitalförvaltning 100 A71 536-9,1%6,6%
OP-Försiktig64 698-12,6%-1,3%
S-Banken Kapitalförvaltning 70 A62 484-10,5%3%
Nordea Spara 30 K62 097-11,9%1,1%
Danske Invest Kompass 25 K47 204-13,6%0,1%
Sparbanken Hyfs B36 220-12,5%1,7%
Danske Invest Kompass 50 K32 381-12,7%1,5%

1. En blandfond kombinerar aktie- och ränteinvesteringar

Att blandfonder är så populära beror på diversifiering till aktie- och ränteplaceringar. Diversifiering minskar investeringsriskerna.

Blandfonder kombinerar alltså aktie- och ränteinvesteringar. Den mest klassiska kombinationen är 60:40, där 60 procent är aktier och resten ränta.

Aktier ger högst avkastning på lång sikt, men prissvängningarna är många. Räntor ger mindre men jämnare avkastning.

Vanligtvis brukar värdet på ränteplaceringar öka då värdet på aktier minskar – och vice versa. Ränteplaceringarnas roll är att skapa stabilitet i blandfondernas avkastning.

2. Blandfonder har gett måttlig avkastning genom åren

Blandfonder ger avkastning – går på plus – när värdet på aktier går upp och räntorna sjunker.

Efter finanskrisen har värdet på aktier i allmänhet ökat, vilket betyder att blandfonderna har ökat i värde.

Ränteplaceringar fungerar på motsatt sätt, alltså ökar blandfondernas värde då räntorna faller. Eftersom räntorna följt en sjunkande trend sedan 1980-talet, har ränteplaceringar i blandfonder gett avkastning på lång sikt.

3. I år har fonderna dykt eftersom marknaden förändrats

När värdet på aktier faller samtidigt som räntorna stiger kan en blandfond inte ge avkastning.

Det är precis det som hänt i år: Aktiekurserna har kollapsat och räntorna pekar uppåt. Då går inte blandfonderna på plus.

Blandfonderna kan ge avkastning igen om aktievärdena stiger eller om räntorna faller.

4. Fondernas avgifter har redan tidigare ätit upp den största delen av avkastningen

De som investerar i blandfonder betalar höga löpande kostnader för portföljförvaltning.

Fonder behöver generera mera avkastning än de löpande kostnaderna för att kunden ska dra nytta av den.

De löpande kostnaderna för Finlands populäraste blandfond OP-Moderat är 1,4 procent. De senaste fem åren har fondens avgifter varit högre än avkastningen.

5. Ränte- och aktieplaceringar blir billigare i ETF-fonder

Om du vill dra nytta av blandfondernas diversifiering, men undvika högra utgifter, är det vettigt att köpa samma ränte- och aktieinvesteringar som ETF-fonder i stället.

ETF-fonder har i regel inte aktiva portföljförvaltare och därför är deras kostnader lägre.

Om du vill diversifiera risken kan du köpa riskfyllda aktieplaceringar i kombination med mer stabila ränteplaceringar från ETF-fonder – i det förhållande du vill.

Artikeln är en bearbetad och översatt version av Yle Uutisets Sadattuhannet suomalaiset suosivat kalliita ja tappiota tuottavia rahastoja – voisit saada helposti parempaa tuottoa samalla riskillä av Miika Koskela.

Inför artikeln har Koskela intervjuar finansprofessorerna Matti Keloharju och Peter Nyberg vid Aalto universitet, Salkunrakentajas chefredaktör Jorma Erkkilä, Norda Funds vd Tanja Eronen, S-Bankens huvudstrateg Lippo Suominen, Danske Banks seniorstrateg Kaisa Kivipelto och OP:s bankdirektör för finansiella tjänster Kai Kalajainen.