Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Forststyrelsen möttes av ilska och besvikelse när de informerade om Kvarkens naturskyddsområde: ”De lyssnar aldrig på vanligt folk”

Medelålders man med grånat hår och mörkblå ytterrock ler svagt och tittar in i kameran. I bakgrunden lång korridor med människor.
Bildtext Ola Sandqvist var en av flera jaktföreningsrepresentanter under tisdagskvällens informationstillfälle. Han är övertygad om att österbottningarna värnar om sin natur och sköter sin viltvård utmärkt väl utan ett nytt skyddsområde.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Många kom för att lyssna och ställa frågor då Forststyrelsen och miljöministeriet presenterade det senaste kring planerna för Kvarkens naturskyddsområde. Avståndet och avogheten var stort mellan publik och myndighet.

Över hundra personer har samlats i ett auditorium på Vasa universitet på tisdagskvällen. Tillfället ordnas för att informera allmänheten om aktuella frågor och tidsschemat för Kvarkens naturskyddsområde, som ska grundas i Korsholm, Vasa, Malax, Vörå, Korsnäs och Nykarleby.

Missnöjet i salen är påtagligt och många deltagare hörs muttra irriterat under kvällens gång. En knapp timme in i tillställningen ilsknar publiken till rejält över att så stor andel av myndigheternas presentation går på finska trots att den stora merparten av åhörarna är svenskspråkig.

Ola Sandqvist från Övermalax jaktklubb och Malaxnejdens jaktvårdsförening är en av de missnöjda. Han har varit med under hörandetillfällen som hållits tidigare i år och anser att det hela är ett spel för gallerierna.

– Tyvärr verkar det här köras igenom av Forststyrelsen oavsett vad vi vill här i Österbotten. De lyssnar aldrig på vanligt folk, säger Sandqvist.

Han anser att närhetsprincipen fullständigt tappats bort i frågan, då beslut om vad som ska gälla i Kvarkens skärgård fattas så långt därifrån.

– Om man själv får påverka kan man bättre leva med besluten, men så går det ju inte till här.

Unik natur som ska skyddas

Regiondirektören vid Forststyrelsen Mikael Nordström håller tillsammans med lagstiftningsrådet Leila Suvantola från miljöministeriet i trådarna för informationstillfället.

Nordström berättar senaste nytt, som är att den totala yta som skulle skyddas i det nya området är 57 500 hektar. Av det är 3 000 hektar markområden.

Enligt Nordström är det viktigt att skydda den unika mosaikartade natur som uppstått i landhöjningsområdet Kvarken. Men också på andra håll i landet vill man införa liknande skyddsområden. Kvarken är unikt men inte ensamt, påpekar myndigheterna.

Två personer, en man och en kvinna, håller presentation i stort auditorium.
Bildtext Mikael Nordström och Leila Suvantola fick svara på många frågor under kvällens lopp. De betonade att de inte har svar på alla frågor, dels för att det handlar om beslut som fortfarande ligger i framtiden och dels för att det handlar om politik. Och i politik kan allt hända, också i sista stund.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

På skyddsområdet skulle det vara förbjudet att bygga och att skada marken och växterna. Ett sextiotal traditionella fiskestugor, som tillsammans vittnar om fisket som näringslivshistoria, bör bevaras i området. Däremot skulle det vara tillåtet att plocka bär och svamp, och att fiska i enlighet med de allmänna fiskerättigheterna. Det är också möjligt att tillåta jakt i området. Likaså kan myndigheterna tillåta muddring och ellinjer om nödvändigt.

Leila Suvantola informerar för sin del bland annat om tidtabellen för lagstiftningen som nu går vidare. Just nu befinner man sig i en fas där all respons som inkommit gås igenom så att ett utkast för förordningen sedan kan skapas. Mycket kvarstår dock före ett utkast kan gå på utlåtanderunda och en dag nå riksdagen. Före det kommer det att hållas riksdagsval i landet och många av kvällens besökare hoppas att nästa regering ska vilja annorlunda.

Demokratiförakt

Fullmäktigeordförande i Korsholms kommun, Christoffer Ingo (SFP) är en av dem som ber om ordet och kritiserar tågordningen. Enligt Ingo är det solklart att österbottningarna inte vill ha något nytt skyddsområde och därför fel av myndigheterna att driva igenom förordningen först, för att först efteråt bilda de samarbetsorgan som kommer att behövas för att åstadkomma en dialog med lokalbefolkningen.

– Det här är inget mindre än demokratiförakt och luktar greenwashing av miljöministeriet. Man borde ha börjat allting med att bilda en samarbetsgrupp. Man borde diskutera med befolkningen före man dyker upp med färdiga kartor, sa Ingo och rev ner applåder i auditoriet.

Stort auditorium där många människor har bänkat sig sig i stolarna.
Bildtext Det var omkring 120 åhörare som samlats i Wolff-auditoriet på Vasa universitet.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Intill sig har Ingo kommundirektör Rurik Ahlberg, som lyfter fram oro för att man inte rimligtvis nu kan veta vilka behov som kommer att finnas i framtiden. Landhöjningen påverkar kommunens områden kontinuerligt och man kan behöva flytta hamnar eller ha behov av annan ny infrastruktur. I vilken mån sådana ingrepp kommer att vara möjliga i området är just nu oklart.

– Det är i varje fall orimligt att vi nu ska behöva veta vilka behov vi har om cirka 70 år, säger Ahlberg.

Han får svar av Leila Suvantola som påpekar att det såklart kommer att vara möjligt att göra ändringar i förordningen i framtiden, såsom med all lagstiftning.

Flera andra deltagare ur publiken höjer ändå rösten och deklarerar att man minsann inte sett några korrigeringar på skyddade områden hittills. Andra lyfter fram att den som vill få tillstånd för någon typ av åtgärder, exempelvis som situationen sett under de senaste åren vad gäller skarven, kör fast i en utdragen byråkratisk process med NTM-centralen.

Avståndet mellan publik och myndighet var stort före tisdagskvällens informationstillfälle och inga tecken på att det skulle kunna vara på väg att krympa syntes under kvällens gång.