Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Analys: Kan Saml och SDP leda landet tillsammans? Det här säger skuggbudgetarna om eventuella regeringssamarbeten

Sanna Marin och Petteri Orpo
Bildtext Kan Sanna Marin och Petteri Orpo sitta i samma regering efter valet i april?
Bild: Henrietta Hassinen

Oppositionspartierna har presenterat sina alternativa budgetar och de är extra intressanta i år, med bara några månader kvar till riksdagsval och ett sannolikt maktskifte.

Varje gång någon partiledare får frågan om vem de kan tänka sig sitta i regering med är svaret att vi måste vänta och se vad valresultatet säger. Det här gäller i allra högsta grad Samlingspartiets Petteri Orpo, och det är förstås helt på sin plats i en demokrati.

De senaste veckorna har den allt större splittringen inom regeringen än en gång visat att partier som regerar tillsammans behöver vara överens om en stadig grund att stå på. Den ekonomiska politiken är förstås avgörande att enas om och därför är oppositionspartiernas skuggbudgetar extra intressanta i år. De kan ge en fingervisning om vilket regeringssamarbete som är tänkbart efter riksdagsvalet i april.

Särskilt intressant är förstås vad opinionsledaren Samlingspartiet har gemensamt med de två andra stora partierna. En del experter ser att Finland kan gå Sveriges väg med ett brett högersamarbete, här skulle Samlingspartiet då behöva Sannfinländarnas stöd. Andra talar för ett blårött samspel mellan Samlingspartiet och SDP.

Sysselsättningsmålen är samma, synen på socialskydd helt olika

Samlingspartiets budskap fokuserar nu på en skarp högersväng inom penningpolitiken, det är tydligt både i partiets skuggbudget och i partiprogrammet från i somras. Det är förstås naturligt i valtider att lägga tyngdpunkten på att vara ett alternativ till den nuvarande regeringen.

Att välfärden behöver stärkas och sysselsättningsgraden höjas är centrala frågor för många partier, men synen på hur vägen dit ser ut är olika.

En alldeles klassisk splittring mellan vänster- och högerpolitik finns i synen på socialskyddet. Medan vänstern är mån om att samhället rår om alla medborgare understryker Samlingspartiet att varje finländare ska sköta sin del av samhällskontraktet.

Ett tydligt exempel är att Samlingspartiet i sin skuggbudget föreslår att det inkomstbundna arbetslöshetsunderstödet förkortas med 200 dagar. Det här skulle inte gå igenom i ett regeringssamarbete med Socialdemokraterna.

Olika är också synen på hur väl den nuvarande regeringen har lyckats stärka sysselsättningen. Att flera finländare ska ha arbete vill Samlingspartiet gärna se som en av sina kärnfrågor, men dagens regering med Socialdemokraterna i spetsen skryter gärna med framgångar på den fronten redan under den här regeringsperioden.

Mer skatt på socker är lätt att enas om, inkomstskatten ett frågetecken

Alla oppositionspartier har gått hårt åt regeringens skuldsättning de senaste åren, särskilt under budgetbehandlingarna den här hösten. Färre medger att de senaste årens kriser hade varit svåra att hantera ekonomiskt också för en högerregering.

Både Samlingspartiets och Sannfinländarnas skuggbudgetar ger ett ordentligt underskott de med, visserligen på bara 7 miljarder jämfört med regeringens 8 miljarder. Hur realistiska de inbesparingarna är kan också diskuteras. Till exempel brukar experter påpeka att höjda punktskatter på tobak, alkohol och socker inte automatiskt ger de miljoninkomster man räknar med, eftersom försäljningen troligen går ner när prisen höjs.

Samlingspartiets tydligaste valbudskap är den så kallade arbetsmiljarden, det vill säga att skatten på arbete och pension måste minska för totalt en miljard. Här har de starkt stöd av åtminstone SFP.

Högerpartierna målar gärna upp en bild av att vänsterregeringar vill höja på alla skatter och inte sänka en enda, men det här har statsminister Sanna Marin varit noga med att ta avstånd från. SDP poängterar att det är kryphål i beskattningen som borde täppas till: om det sker kunde skattesatserna vara lägre och tillväxten stödjas, säger Marin. Det är alltså inte omöjligt att Samlingspartiet och SDP kunde mötas halvvägs i fråga om beskattning på inkomst, eller att det åtminstone inte behöver bli en knäckfråga.

Sannfinländarnas fokus på invandring och klimat en samarbetsutmaning

När det gäller galluptrean Sannfinländarna och vem och vad deras samarbete kan bestå av finns det stora frågetecken kring en hel del. Men partiet är åtminstone helkonsekventa med var fokus i deras linje och skuggbudget ligger: Finland ska spara på bistånd, klimatåtgärder och det Sannfinländarna kallar skadlig invandring.

Det här är en upprepning av Sannfinländarnas skuggbudgetar från tidigare år. Att partiets fokus än i dag ligger på att minska på invandring och klimatåtgärder borde enligt all rim och reson innebära svårare samarbetsmöjligheter med Samlingspartiet som varken förnekar klimatkrisens allvar eller ser minskad humanitär invandring som en stor ekonomisk lösning.

Samlingspartiet för gärna fram en lösningsorienterad klimatpolitik där den gröna omställningen ses som en affärsmöjlighet. De har till exempel inte gått med på att delta i Sannfinländarnas interpellationer om sänkt bränsleskatt och andra fossila stöd, här ser vi en skillnad till Moderaterna i Sverige.

Invandringen är också något de flesta partier i dag konstaterar vi behöver mera av, för arbetskraften.

Det som avgör regeringssamarbetet är förstås vilka mål partierna ser som ovillkorliga, och vilka som är förhandlingsbara. Förhandlingsmånen där påverkas förstås av maktkonstellationerna, alltså av precis det Petteri Orpo och andra partiledare säger: valresultatet.

Vi får vänta och se. Det är drygt fyra månader kvar till den 2 april nu och mycket hinner hända. När skuggbudgetarna debatterades i plenisalen under onsdagen låg fokus väldigt mycket på oppositionens kritik av den nuvarande regeringen, men i april behöver diskussionen ha nått längre än så.

Oppositionen föreslår än en gång mindre underskott i regeringens budgeten

  • Det slutliga beloppet i regeringens budgetförslag för 2023 är 80,5 miljarder euro vilket är en rekordstor budget. Underskottet är 8,1 miljarder.

  • Kristdemokraterna föreslår en budget med ett underskott som är en halv miljard mindre än regeringens, medan både Sannfinländarna och Samlingspartiet presenterar siffror med ett underskott som är en miljard mindre än regeringens.