Finlandssvenska artisten Averagekidluke har hela världen som arbetsfält: ”I skolan fick jag höra att jag är dålig på att skriva men när jag skriver musik är det en annan sorts skrivande”

Lukas Kihlman har ett färskt kontrakt med det engelska bolaget Parlophone och jobbar med allt större internationella producentnamn. Han anses vara ett av den finländska musikexportens stora löften.

Jungfru Maria håller Jesusbarnet i sin famn och ett gäng herdar tittar milt ner på barnet. Altartavlan i Kulturkirken Jakob i Oslo lovar frälsning och godhet.

Men det är inte hopp om ett evigt liv, utan snarare viljan att känna något unikt, se framtida nordiska popstjärnor, som fört publiken till kyrkan, som i dag fungerar som konsertscen.

Strålkastare lyser upp väggarna i rött och vitt och baren längst bak i rummet serverar syndernas förlåtelse, eller åtminstone glömska för stunden, det vill säga alkohol.

Kvällen är ännu ung när Lukas Kihlman, med artistnamnet Averagekidluke, virvlar upp på scenen till beats från dj:n Ville Mannilas laptop.

Och likheten med altartavlan består i att alla blickar i rummet är riktade mot en och samma människa. Någon som besitter ett ännu oförlöst potential.

Festivalen By:Larm är i full gång och Kihlman är i Norge för att visa upp sig för branschfolk och popsugna norrmän. Han spelar både släppta låtar och sådana som ännu väntar på sin releasedag.

Det jag inte vet där och då, är att han sent i november kommer att skriva kontrakt med legendariska brittiska bolaget Parlophone, och i samma veva släppa självutlämnande låten No Good 4 U, ett samarbete med producenten DetoNate.

I love the way you look at me as if I'm really something special
When I know that you deserve so much more than me

Averagekidluke: No Good 4 U

Averagekidlukes sound bygger på starka melodier, stämmor, rytm och energi, men han har också låt för låt skrivit allt starkare texter.

Kanske är det början på ett internationellt genombrott som tar form på scenen? 18 miljoner streams i olika projekt tyder på det.

Du kan lyssna på en dokumentär om hur Averagekidlukes karriär växer från tidiga studiosessioner med framtidsdrömmar till konsert utomlands här:

Finlandssvenska rapparen Averagekidluke satsar allt på en internationell karriär

44:55

Tillsammans mot framgång

Ett och ett halvt år tidigare, vintern 2021, träffar jag Lukas Kihlman för första gången i hans skivbolags studio i Tölö i Helsingfors.

Året innan blev han hittad på Soundcloud och plockad upp av Warner Finlands A&R Fredi Lundén, som också hittade ett annat finlandssvenskt löfte, Ilon.

Tillsammans med rapparen Yad Rahman och bröderna Kim och Ville Mannila improviserar Averagekidluke fram musik.

Vännerna bubblar av framtidstro.

– Vi började på gymnasieettan och våra dreams hade något med art att göra, man hittade sitt sound med tiden, berättar Yad Rahman.

– Det kommer att expanda hela tiden, Lukas Kihlman har kommit jättestort med sitt melodiska sound.

Lukas Kihlman har då gett ut två låtar och fröet till framgången har klart smittat av sig på vännerna. Jag anar känslan av att de vet att något slag av genombrott är möjligt, men ännu är allt mest drömmar.

– Det är vi som gör det tillsammans, när en låt går bra, går det bra för alla. Tillsammans kan vi nå platser som man inte skulle nå ensam, funderar Lukas.

Strategin är att alla lyckas med sin egen grej så bra som möjligt, Lukas Kihlman och Yad Rahman som artister, Kim Mannila och Ville Mannila som producenter och låtskrivare, för att sedan föra med sig nya erfarenheter till kärngruppen och det som gör deras sound unikt.

Framgångsrika samarbeten

Averagekidluke har under det senaste året spelat utomlands, i Norden och Baltikum, gästat på finska artisters låtar, och samarbetat med en drös internationellt framgångsrika producenter.

Han var dessutom med på den finländska versionen av A-36 sommarsuccé 2021, Samma gamla vanliga.

Den har streamats miljontals gånger på olika plattformar och varit listetta i Finland, men Lukas Kihlman betonar ändå att det erkännande han fått av andra låtskrivare och producenter känns större än statistik.

– Den där känslan av att ”we made it”, jag hade alltid tänkt att den kommer när du är på en sång som är nummer ett, men när den blev etta, det har varit crazy, men det som varit mest crazy är att åka till Sverige och jobba, att det finns människor som vill jobba med mig efter att ha hört mina demolåtar.

– Det har varit känslan att, wow, nu har jag gjort någonting.

Inte det språk man sökte i skolan

Jag träffar Lukas Kihlman fyra gånger, från vintern 2021 till hösten 2022 och talar ofta om hans texter. I de två första låtarna handlar texterna om en sprucken relation och hypade drömmar, bägge skrivna som självupplevelser.

Den tredje, Promised Neverland, baserar sig på en tv-serie och där lever sig Lukas Kihlman in i de olika karaktärerna och skriver ur olika perspektiv.

Den texten slår mig som mera litterär och att texterna, precis som soundet växer för varje låt.

Lukas Kihlman har en finländsk pappa och amerikansk mamma och hans rap speglar hur hans vardagsspråk låter; det är flödande, ordfyllt, melodiskt.

Hans plan är att publicera så mycket egen musik som möjligt, och fortsätta skriva musik med artister utomlands. Han anlitas ofta på grund av sin starka känsla för melodi och flow.

– I skolan fick jag höra att jag är dålig att läsa och skriva. Det var helt rätt, jag var inte så bra, men nu när jag skriver musik är det en annan sorts skrivande, det är hur jag skulle tala.

Inför Oslospelningen sitter vi vid en brusande älv och Lukas Kihlman berättar att ett språk som låter som ur en sms-konversation kan vara en bra kontrast för en artist som själv har ett mer poetiskt språk, och att han kan bidra med ett sådant språk för andra artister.

I skolan fick jag höra att jag är dålig att läsa och skriva, det var helt rätt, jag var inte så bra, men nu när jag skriver musik är det en annan sorts skrivande

Lukas Kihlman

Det är intressant att tala med en ung artist som under skoltiden upplevt att han inte har en språkbegåvning, men som ändå bygger sin karriär på just språk.

Det finns en korrekt svenska och engelska, men också en språkbegåvning som inte mäts eller fångas upp av skolans mätinstrument.

– Jag känner att med konst finns det inget rätt och fel, men när det kommer till modersmål finns det en korrekt engelska som jag kanske inte alltid använder i mina sånger, men det är fel som också andra gör som talar, men som känns äkta.

Att människor ska kunna relatera till det språk som Lukas Kihlman bygger sina låtar på är viktigt.

– Var det inte Gettomasa som alla sa att är en dålig textförfattare, och sen var hans texter i någon modersmålsbok? Inom det kriteriet som dom söker efter i skolan var jag kanske inte så bra, men när det kommer till konst så fungerar det.

Spelningen i Oslo går fint och efteråt ser jag honom tala med folk i musikbranschen. Det är en hård väg han valt, som kräver mycket arbete. Lukas Kihlman berättar att han ändå inte ångrar sitt val att satsa allt på musiken.

– Det var ett crazybra val, crazybra. Jag skulle säga det åt vem som helst som är ung och funderar på om man ska göra något eller inte.

– Man ångar nog sig inte, man har roligt medan man gör det, om man känner att man kan succeda ska man göra det. Tack vare den där driven är vi här i dag.