Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

En enad front för Ukraina och ett ungerskt löfte – fyra slutsatser från Natos utrikesministermöte i Bukarest

Natochefen Jens Stoltenberg håller i ordförandeklubban under utrikesministermötet i Bukarest
Bildtext Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ledde ordet vid utrikesministermötet i Bukarest.
Bild: NATO

Natoländerna upprepade sitt starka stöd för Ukraina inför den kommande krigsvintern. Vi listar några av de viktigaste punkterna under det möte där Finland var med i sin nya roll som observatör.

1. Ukraina behöver ännu snabbare mera vapen och hjälp med infrastrukturen

Den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba sa att det troligen var fråga om det första Natomöte där energiförsörjningen är ett lika viktigt ämne som vapnen för Ukraina.

På den civila sidan behövs utrustning för att återställa de sönderbombade kraftnäten.

Men man önskar också en mycket snabbare vapenhjälp från väst, sa Kuleba och konkretiserade önskemålen till amerikanska luftvärnsrobotarna Patriot och transformatorer.

USA som redan står för majoriteten av det militära biståndet, lovade redan under den första mötesdagen 53 miljoner dollar för att återuppbygga den ukrainska infrastrukturen.

Att snabba upp vapenproduktionen i väst är däremot en svårare fråga, för åtgången på vapen och ammunition är enormt snabb i Ukraina just nu.

Natochefen Jens Stoltenberg och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto skakar hand
Bildtext Finlands utrikesminister Pekka Haavisto var nöjd med det starka stöd som många Natoländer visade Finland
Bild: NATO

2. Ungern lovar ratificera Finlands och Sveriges Natomedlemskap

Hur läget ser ut för Finlands och Sveriges Natomedlemskap frågades vid så gott som varje presstillfälle.

Natochefen Jens Stoltenberg påpekade nu - liksom tidigare - att alla medlemsländer, inklusive Turkiet, i somras beslöt att bjuda in de två nordiska länderna och att alla Natoländer undertecknade anslutningsprotokollet.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) kunde på onsdagen berätta att Ungern lovar att ratificera medlemskapen utan förbehåll i början av februari.

Trepartsamtalen med Turkiet gav inget motsvarande resultat, även om det sades att man hade gjort vissa framsteg.

Haavisto var ändå nöjd med det starka stöd som de övriga medlemsländerna hade visat de nordiska medlemsaspiranterna.

– Många Natoministrar här säger att ni har ju varit här hela tiden, och det är för att vi har varit med på vissa möten också tidigare, sa Haavisto, som nu för första gången fick uppleva vad det innebar då Finland i sin nya observatörsstatus kunde vara med vid alla sessioner.

Mötessalen med Natoländernas utrikesministrar i Bukarest
Bildtext Natos utrikesministermöte var det första där Finland kunde vara med i sin nya roll som observatör.
Bild: NATO

3. Men Ukrainas väntan på medlemskap blir lång

För 14 år sedan enades Natoländerna här i samma rumänska huvudstad om att Ukraina och Georgien borde bli alliansens medlemmar.

Ryssland förverkligade sina hot mot bägge länderna, och idag ingår Georgien istället i den grupp som Nato kallar sårbara partner.

Ukraina krigar för hela Europa, och Natos medlemsländer lovar att hjälpa landet att försvara sig ”så länge det behövs”.

Men det är fortfarande inte aktuellt med ett Natomedlemskap för Ukraina, även om flera östliga medlemmar stöder det.

– Vi måste se till att Ukraina överlever som en suverän stat i Europa, sa Stoltenberg om den första prioriteringen innan man kan tala om ett Natomedlemskap.

4. Kina är ett möjligt problem och speciellt för USA

Vid Natos toppmötet i Madrid i somras uppdaterade man det så kallade strategiska konceptet, som är alliansens långsiktiga måldokument. Då betecknade man för första gången Kina som en strategisk utmaning.

Diskussionerna i Bukarest handlade om vad den militära och teknologiska utvecklingen i Kina innebär för den västliga militäralliansen.

Dem amerikanska utrikesministern Anthony Blinken poängterade att man inte vill ha en konflikt med Kina.

– Vi vill bara se klarögt på vissa av utmaningarna från Kina, konstaterade han. Och avsåg då landets nära relation till Ryssland och den snabba militära upprustning.