Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Förväntningarna är blandade inför årsskiftet, då välfärdsområdena kommer i gång: "Kanske det blir längre köer"

En kvinna står utanför en välfärdscentral i Kyrskslätt.
Bildtext Terttu Finneman besökte välfärdscentralen i Kyrkslätt. Hon tror att det blir en resursöverföring inom landet från söder till norr.
Bild: Anders Karlsson / Yle

De nya välfärdsområdena inleder sin verksamhet med trängd ekonomi och svårt personalläge. Budgetunderskottet är stort och experterna förutspår svåra tider.

En strid ström människor går in och ut på Kyrkslätts nya välfärdscentral. Allt är nytt och obekant, men Terttu Finneman säger att det gick bra att ta ett laboratorieprov.

Hur det ska gå med vården i största allmänhet i framtiden är en annan historia.

– Jag vet inte, vi får se. Kanske blir det längre köer då det inte finns så många ställen som man kan gå till. Jag tror att det är brist på pengar, säger hon.

Christa Lehtimäki tror och hoppas att servicen ska bli bättre i framtiden, trots att det har förekommit en del gräl inom välfärdsområdet om budgeten för nästa år.

– Nog vill jag ju tänka att man fattar beslut för att befolkningen ska ha det bättre.

Verksamheten måste ses över i samtliga områden

Det är inte länge kvar till årsskiftet, då de nya välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Då överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet till välfärdsområdena.

Välfärdsområdena gör sammanlagt ett budgetunderskott på nästan en miljard euro nästa år.

Hur stort underskottet till slut blir återstår att se, men det är redan nu klart att välfärdsområdena tvingas göra nedskärningar och att effektivera verksamheten.

Välfärdsområdenas servicestrategier är tillsvidare inte speciellt detaljerade. Beslutsfattarna har ännu många tuffa beslut framför sig.

Professorn tror att svåra år väntar

Forskarprofessor emeritus, Markku Pekurinen, har en lång erfarenhet av att analysera vårdfinansieringen. Han säger att välfärdsområdena kommer att ha omfattande ekonomiska problem de närmaste åren.

Finansieringen är otillräckligt och kommunerna har underbudgeterat sina social- och hälsovårdskostnader. Vidare känns vårdbranschens löneuppgörelse och den allmänna kostnadsökningen av.

– Största delen av social- och hälsovårdens utgifter är personalutgifter, och de har att göra med den konkreta serviceproduktionen. Bara genom detta kan man uppnå omfattande besparingar, om det är det som är målet, säger Pekurinen.

Markku Pekurinen håller en föreläsning.
Bildtext Forskarprofessor emeritus, Markku Pekurinen, tror att välfärdsområdena får lov att anpassa verksamheten.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Pekurinen tror att bruket av vikarier kommer att minska och att införskaffningarna noggrant analyseras. Investeringar skjuts fram om och när det är möjligt. Serviceproduktionen och hurudan service områdets befolkning behöver diskuteras som bäst runtom i landet.

Pekurinen understryker att han inte väntar sig några större problem med själva servicen i samband med övergångsperioden vid årsskiftet. De riktigt svåra besluten fattas senare.

Ministeriet vill att områdena själva fattar de tuffa besluten

Finansministeriet uppger sig inte ha räknat ut hur mycket överlappande tjänster och byråkrati det finns i välfärdsområdena. Enligt ministeriet är det områdenas uppgift att se över verksamheten.

Samtidigt är utgångspunkten den att det nog finns mycket som kan effektiveras, speciellt inom de välfärdsområden som består av tiotals kommuner och samkommuner. Blickarna riktas då mot förvaltningen och mängderna sakkunniga.

En kvinna står utanför välfärdscentralen i Kyrkslätt.
Bildtext Christa Lehtimäki säger att allt gick smidigt på den nya välfärdscentralen i Kyrkslätt. Hon tror och hoppas att servicen blir bättre i och med vårdreformen.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Välfärdsområdena tar också över stora mängder utrymmen och avtal av sjukvårdsdistrikten, vilket ger möjligheter till effektivering.

– De tuffa besluten fattas i välfärdsområdena. Men vi ser hellre att områdena själva funderar på hur de ska förnya verksamheten utan att servicen försämras, säger finansrådet Ville-Veikko Ahonen vid Finansministeriet.

Utan vårdpersonal fungerar ingenting

Digitaliseringen av tjänster har också enligt Finansministeriet en stor sparpotential.

Vid välfärdscentralen i Kyrkslätt har de flesta accepterat att framtiden ligger inom det digitala.

– Vi har använt sådan service på privata sidan och det har varit jättesmidigt. Man får snabbt hjälp om det bara är sådana ärenden som går att sköta på distans. Det offentliga borde absolut öka bruket av digitala tjänster, säger Christa Lehtimäki.

Terttu Finneman är lite mer skeptisk, trots att hon själv är van att sköta ärenden via datorn. Alla äldre människor har inte dator och måste följaktligen ta sig till den fysiska mottagningen.

Oberoende av hur servicen produceras oroar hon sig för vem som ska ta emot klienterna.

– Om vi inte har vårdpersonal, som sjuksköterskor och läkare här, så fungerar det inte.