Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Kommunerna hoppas att de ukrainska flyktingarna vill stanna: ”All mångfald är ju en rikedom”

Uppdaterad 02.12.2022 08:53.
Korsholms integrationskoordinator Josefine Häggblom.
Bildtext Korsholms integrationskoordinator Josefine Häggblom hoppas att ukrainarna vill stanna i Korsholm.
Bild: Anna Ruda / Yle

En ny lag håller på att förberedas och om den godkänns kommer de flyktingar som har haft så kallat tillfälligt skydd i Finland att själva få bestämma i vilken kommun de vill bo när de har bott ett år i Finland.

I lagen heter det att de får en anteckning om hemkommun och då får de tillgång till all den service kommunerna ger till flyktingar, som till exempel skola, dagvård, social- och hälsovård. Dessutom kan de beviljas utkomststöd om de är berättigade till det.

Främst handlar det om ukrainare och de första beviljades tillfälliga skydd i början av mars 2022.

Lagen väntas träda i kraft den första mars 2023 och Emine Ehrström, Integrationschef på NTM-centralen i Österbotten säger att den dagen en flykting har bott i Finland i ett år kan hen fylla i en ansökan som kommer att finnas på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats.

kvinna i beige kappa.
Bildtext Emine Ehrström, Integrationschef på NTM-centralen i Österbotten.
Bild: Yle/Filip Stén

– Vi vet ännu inte hur det här ska fungera i praktiken. Vi har regelbundet diskussioner med arbets- och näringsministeriet och Migrationsverket och planeringen är på gång som bäst, säger Ehrström.

Kommunerna ser både utmaningar och möjligheter med att de ukrainska flyktingarna väljer att bosätta sig i kommunen.

Bra möjligheter också i Österbotten

I Vasa bor det just nu ungefär 650 ukrainska flyktingar. De tas om hand av Vasa mottagningscentral och Vasas integrationsservicechef, Hanna Kakko hoppas att de väljer att stanna i Vasa.

– Jag tycker det viktigaste är att de får en möjlighet integreras här och hitta sin plats i det nya samhället. I Finland får man röra sig fritt. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att människorna bosätter sig i hela landet och inte bara i huvudstadsregionen. Vi har bra arbetsmöjligheter och service också här i Österbotten, säger Kakko.

Korsholms integrationskoordinator Josefine Häggblom hoppas att de ukrainare som nu bor i kommunen stannar i Korsholm.

– Absolut, all mångfald är ju en rikedom. Flera av våra ukrainare som vi har här i kommunen är utbildade människor. Vi kan ha mycket nytta av dem och arbetskraftsbristen är ju stor, säger Häggblom.

Häggblom berättar att kommunen vill erbjuda de ukrainare som redan har etablerat sig i kommunen en så kallad kommunplats.

– Då blir det så att de också omfattas av kommunens service och tjänster, på ett annat sätt än vad de gör idag, säger Häggblom.

Ukrainalainen Lesia Korol poimimassa salaattia kasvihuoneessa.
Bildtext Måmnga ukrainare i Finland jobbar inom lantbruket.
Bild: Kalle Purhonen / Yle

Brist på arbetskraft

En flykting som har en kommunplats eller en kommunplatsmarkering har bland annat tillgång till fler sociala förmåner och barnen omfattas av den finländska läroplikten

– När det gäller våra tjänster på integrationsenheten börjar de jämföras med övriga kvotflyktingar som vi har, säger Häggblom.

Också i Jakobstad hoppas integrations- och sysselsättningschef Anna Kotka-Bystedt att de omkring 450 ukrainarna ska välja att stanna i regionen.

– Många av de ukrainare som kommer hit har utbildning, de har lång arbetserfarenhet, så de placerar sig ganska enkelt på arbetsmarknaden och vi har ju brist på arbetskraft i hela regionen, säger Kotka-Bystedt.

Kotka-Bystedt tillägger att de välkomnar alla oberoende om de kommer från Ukraina, Kongo eller Syrien.

– Vi har ett beslut i regionen på att Jakobstadsregionen ska ta emot 100 kvotflyktingar per år, säger Kotka-Bystedt.

Eftersom de flesta ukrainarna kom till Finland under vårvintern kommer mars och april att vara hektiska månader när alla ansöker om hemkommuns anmärkning nästan samtidigt. Den största utmaningen är att hitta bostäder åt alla, men sen ser kommunerna ukrainarna som en stor resurs som kommer att hitta sin plats i samhället.

Bildtext I många kommuner är det svårt att hitta lägenheter åt de ukrainare som vill bo där.
Bild: YLE/Rolf Granqvist

För få lägenheter

I Vasa finns det fortfarande lediga lägenheter, men Kakko berättar att det just nu bor två familjer i en lägenhet och när de får hemkommunmarkeringen behöver de få egna lägenheter. Dessutom är det bris på små lägenheter.

– Det är säkert en utmanade situation i kommunerna med tanke på bostäder, säger Kakko.

Kakko på integrationsservicen i Vasa är lite bekymrad för var man ska hitta bostäder om det kommer många nya ukrainare i vinter.

– Vi har inte nödvändigtvis lika många lägenheter till de nyanlända, det finns inte hur många lägenheter som helst i stan, säger Kakko.

En kommun kan sen i alla fall neka ansökan om kommunen inte har någon bostad att erbjuda om flyktingen ordnar sin egen bostad kan kommunen inte neka någon att bo i kommunen.

Enligt Ehrström ser kommunerna det här som en möjlighet, men det finns också utmaningar, till exempel platser inom dagvården och skolan.

– Vi ser att det här är en möjlighet, men bostadssituationen är ganska svår i Österbotten just nu.

Ehrström säger att de hoppas på riktlinjer från ministeriet i frågan om en flyktingfamilj får bo kvar i lägenheten som de redan bor i då de hör till en mottagningscentral efter att de har fått hemkommun anteckningen.

– Också i Österbotten finns det stora skillnader mellan kommunerna. Vi har kommuner som tagit emot flyktingar i flera år. Det finns kommuner som inte har tagit emot flyktingar tidigare och nu har de ukrainare som bor i kommunen, så det här är helt nytt för dem.

Pelastakaa Ukraina lappu on ripustettu ukrainalaisten apukeskuksen ikkunaan Helsingissä.
Bild: Jari Kärkkäinen/ Yle

Svårt att förbereda sig

Ehrström har svårt att förutspå om någon kommun blir populärare än någon annan. Hon säger att eftersom de flesta av de ukrainska flyktingarna är kvinnor och barn är det viktigt att kommunen kan erbjuda till exempel småbarnsfostran och grundskola.

– Det kan hända att de vill stanna i den kommun de redan bor. Men det är svårt att säga, sysselsättningen påverkar också.

Hur lång tid det tar för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och kommunen att behandla ansökningarna är ännu oklart.

Eftersom kommunerna inte vet hur många som kommer att ansöka om att få en hemkommunmarkering är det enligt Kotka-Bystedt svårt att förbereda sig.

– Den största utmaningen är nog den här tiden innan. Hur många kommer att söka kommunplats, i nuläget ser ju inte kriget ut att ta slut, men det kan finnas de som väljer att inte söka om kommunplats. Så det gäller att se över personal och resurser och hur vi organiserar vår verksamhet, så att vi räcker till, säger Kotka-Bystedt.

Enligt Ehrström har de österbottniska olika förutsättningar att ta emot flyktingar och det beror mycket på om de har tagit emot flyktingar tidigare.

I Korsholm bor bara ungefär tio ukrainare och de har kommit till kommunen via mottagningscentralen i Kristinestad.

– Jag upplever inte att vi är en sådan kommun dit de kommer att komma så jättestora mängder. För vi har inte så stor arbetskraftsinvandring, säger Häggblom.

Hur ska ni göra för att bli en attraktiv kommun för dem som nu söker sig nya hem?

– Vi har kontinuerligt tagit emot flyktingar sen 2014, så på det sättet har vi fått lite erfarenhet och lärt oss hur processerna fungerar och hur man på bästa sätt kan bemöta de här människorna och hur vi jobbar för att integrera dem i hela kommunen. Så jag tror att vi fortsätter på den linjen. På det sättet har vi mycket positiva saker här i Korsholm, säger Häggblom.

– Vasas strategiska mål är att höja invånarantalet och spå småningom vill vi vara en stad med 100 000 invånare. Till Vasa flyttar man, här trivs man och lever lycklig, säger Kakko.