Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Vad uppmärksammar vi på barnkonventionens dag?

Från 2015
Uppdaterad 15.11.2019 13:19.
Två barn framför UNHCR:s banderoll.
Bildtext Många flyktingbarn går inte i skola.
Bild: EPA/JAMAL NASRALLAH

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling år 1989.

Konventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn under 18 år. Den ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och ger rekommendationer om vad som borde gälla för alla barn i hela världen.

Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter

Finland har godkänt dokumentet och har därmed lovat följa konventionen.

Sammanlagt har 195 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. I Somalia pågår processen. USA är det enda landet som inte ratificerat barnkonventionen.

Här är konventionens fyra huvudprinciper:

  • Alla barn är jämlika
  • Barnets bästa prioriteras vid allt beslutsfattande
  • Barnet har rätt till ett gott liv
  • Barnets åsikter ska beaktas

På UNICEFs sida kan du läsa hela definitionen av barnkonventionen.

Allt arbete som riktar sig till barn och unga i Finland ska ha sin utgångspunkt i de värderingar som barnkonventionen representerar.

Barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva.

― Finlands grundlag
Bildtext Barnets åsikter ska beaktas
Bild: Yle
Barn på Tessjö skolas gård.
Bildtext Barnet har rätt till ett gott liv
Bild: Yle/Erica Vasama

Barns rättigheter följs inte överallt

FN:s barnkonvention beskriver barns rättigheter tydligt. Alla barn har t.ex. rätt till utbildning, lek, vila och fritid samt rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete.

Trots det arbetar idag ca 160 miljoner barn i världen – ungefär 10 % av alla barn mellan 4 och 15 år. Barnarbete är vanligast i Asien, Afrika och Latinamerika, men förekommer också i andra delar av världen.

Barnarbete ökar på vissa håll i världen. Fattigdom och ekonomiska faktorer tvingar miljontals föräldrar att låta sina barn arbeta i stället för att gå i skolan. Den generella trenden är ändå att barnarbete har minskat i världen under de senaste 15 åren.

År 2000 räknade man med att 245 miljoner barn arbetade. Idag har den siffran sjunkit till 168 miljoner, enligt siffror från International Labour organisation.

Fattiga bor i avlopssystem i Bukarest
Bildtext Det finns nu över 76 miljoner fattiga barn i de utvecklade länderna
Bild: Yle

Fattigdom och olika typer av barnarbete

Antalet fattiga barn har ökat i de utvecklade länderna, framgår det av en rapport från FN:s barnfond Unicef år 2014. Den ekonomiska depressionen har drabbat barnfamiljerna speciellt hårt.

De två största orsakerna till det stora antalet barnarbetare är fattigdom och ekonomiska faktorer. En annan faktor som leder till barnarbete är att många barn saknar den utbildning som krävs för att få ordentliga arbeten. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att exploateras.

I fattiga länder är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. På många håll finns det heller inte tillräckligt med skolor eller lärare. Den dåliga kvaliteten på undervisningen gör att många föräldrar och barn inte tycker det lönar sig att låta barnen gå i skola.

Sjukdomar som hiv/aids leder också till att barn sätts i arbete, till exempel i Afrika där många föräldralösa barn måste arbeta för att överleva.

Barn på Haiti får mat
Bildtext FN soldater delar ut mat till utsatta barn
Bild: UN Photo/Marco Dormino
Haitiska barn sitter och äter
Bildtext Barnen garanters ett mål varm mat om dagen
Bild: UN Photo/Marco Dormino

Det finns flera olika typer av barnarbete. Vanligast är det med barnarbete inom familjen, till exempel att barnen hjälper till med jordbruks- och hushållssysslor. Men det är också vanligt att barn arbetar i fabriker, på gatan eller som hemhjälp.

I Ryssland och Centralasien arbetar många barn på gatan med att tvätta bilar, putsa skor eller att sälja blommor, tuggummi och tidningar.

I Indien, Brasilien, Pakistan och Nepal är det däremot vanligast med barnarbete i fabriker. Arbetsuppgifterna varierar och kan vara allt från arbete med tekniska produkter till arbete med tyger, kläder och skor.

Barnarbetare i Indonesien
Bildtext Det finns flera olika typer av barnarbete.
Bild: EPA/Mast Irham
Pojke på Filippinerna plockar material för återvinning i slumområdet utanför Manila.
Bildtext Ryssland och Centralasien arbetar många barn på gatan med att tvätta bilar, putsa skor eller att sälja blommor, tuggummi och tidningar
Bild: EPA/FRANCIS R. MALASIG

Barn på flykt

Varje dag tvingas barn över hela världen att fly hemifrån och lämna sitt land. Idag är det totalt 28 miljoner barn på flykt i världen. Denna enorma siffra är svår att ta till sig och det är inte lätt att förstå den svåra situation som dessa barn befinner sig i.

Förföljelse, förtryck, fattigdom, krig, inbördeskrig eller katastrofer tvingar många barn att lämna sina hemländer.

Barnen kan ha tvångsrekryterats till väpnade styrkor, förföljts och diskriminerats på grund av att de tillhör en minoritet eller utsatts för våld och sexuella övergrepp.

UNICEF genomför omfattande insatser i katastrofdrabbade områden och kämpar för att barn på flykt ska få en trygg miljö och skydd mot övergrepp i de krigshärjade länderna, i flyktinglägren och på flyktvägen.

Frivilliga hjälper barnen ur båten
Bildtext Varje dag tvingas barn över hela världen att fly hemifrån och lämna sitt land
Bild: Yle/Jessica Stolzmann

På UNICEFs sida kan du läsa mer om barn på flykt.

Barnsoldater världen över

Det finns i dag flera hundratusentals barnsoldater i olika länder. Barnsoldater används i både i- och u-länder, men de flesta finns i Sierra Leone, Liberia, Sudan, Uganda, Kongo och i Libyen i Afrika. I Colombia i Sydamerika, på Sri Lanka och i Burma i Asien används också barnsoldater.

Orsaken till det här är också fattigdom. Barn blir ofta tvångsrekryterade av gerilla grupper, rebeller, krigsherrar och militära arméer. Pojkarna utnyttjas vanligtvis som soldater medan flickorna inte sällan utnyttjas som sexslavar.

Röda Korset arbetar sedan många år med att sprida kunskap om detta och med att hjälpa och rehabilitera barnsoldater.

En barnsoldat
Bildtext Det finns i dag flera hundratusentals barnsoldater i olika länder
Tidigare barnsoldater i Kongo-Kinshasa
Bildtext Pojkarna utnyttjas vanligtvis som soldater medan flickorna inte sällan utnyttjas som sexslavar.
Bild: L. Rose/USAID

Enligt FN:s barnkonvention är alla personer under 18 år barn. Enligt samma konvention är däremot åldersgränsen för barns deltagande i väpnade konflikter endast 15 år. Därför har man förhandlat fram ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen, det så kallade Barnsoldatsprotokollet.

Enligt Barnsoldatsprotokollet får ingen under 18 år direkt delta i väpnade konflikter, och det är förbjudet att tvångsrekrytera barn under 18 år till väpnade styrkor (värnplikt). När det gäller frivillig rekrytering till militärskolor eller frivillig försvarsutbildning kan staterna välja mellan åldersgränsen 16, 17 eller 18 år

Barnfattigdom i Finland

Barnfattigdom i Finland handlar sällan om att barn behöver gå hungriga och frysa för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder.Ofta handlar det i stället om att barn i familjer med dålig ekonomi hamnar i utanförskap och att de saknar de möjligheter de borde ha.

Barnfattigdom tas sällan på tillräckligt stort allvar i välfärdsländer. Då man mäter barnfattigdom i industriländer handlar det om relativ fattigdom – hur ett barn lever i förhållande till andra barn.

Uppskattningsvis lever cirka 100 000 barn i Finland i fattigdom, det vill säga att de lever under den allmänna levnadsstandarden.

Mellan år 1995 och 2007 trefaldigades fattigdomen och under 2010-talet har den legat på cirka tio procent. År 2014 fanns det över 60 000 fattiga familjer i landet och i dem levde 126 000 barn.

THL:s rapport innehåller också uppgiften att fem procent av alla finländska barn lever i familjer som är helt beroende av grundtryggheten, det vill säga lever på bidrag.

Räkningar
Bildtext I Finland har barnfattigdomen tredubblats sedan 1990-talet.
Bild: Derrick Frilund / Yle

– Även om barnfattigdomen har minskat en aning i Finland under den period som rapporten behandlar har situationen för barnfamiljer med små inkomster inte förbättrats märkbart. I de lägsta inkomstklasserna har inkomsterna ökat mycket lite under 1995-2012, konstaterar Minna Salmi som är forskningschef på Institutet för hälsa och välfärd THL.

– Efter recessionen på 1990-talet och senare på 2000-talet har en stor del av föräldrarna i låginkomstfamiljer inte fått arbete. Hela strukturen på arbetsmarknaden har förändrats och det finns inte lika mycket arbete för människor med lägre utbildning, säger Salmi. Det finns det många orsaker till den dystra utvecklingen.

Bildtext Även familjens storlek påverkar fattigdomsrisken för barnen
Bild: Yle
Tom plånbok
Bildtext Barnfattigdom är vanligast i ensamförsörjarfamiljer samt i familjer där barnen är yngre än tre år.
Bild: Bild: YLE/Arja Lento

Samtidigt som den allmänna inkomstnivån i Finland har stigit, har fattigdomen bland barnfamiljerna mångdubblats. Barnfattigdom är vanligast i ensamförsörjarfamiljer samt i familjer där barnen är yngre än tre år.

Även familjens storlek påverkar fattigdomsrisken för barnen. En annan orsak är minskade inkomststöd till barnfamiljerna.

Socialbyrån i Borgå
Bild: Yle/Mimmi Johansson

Att föräldrarna har jobb skyddar inte alltid familjen från fattigdom. Detta kan exempelvis bero på att den lön som man får för arbetet inte räcker till för att täcka familjens kostnader.

Regelbundet arbete finns inte alltid att tillgå i denna osäkra värld av snutt- och deltidsarbete. Det är inte säkert att ens en hög utbildningsnivå skyddar familjen mot fattigdom. Låga inkomster kan vara ett gissel även för högutbildade.

Personliga upplevelser av fattigdom

Familjens brist på medel minskar barnets möjligheter att delta i aktiviteter och göra likadana val som andra i samma livsmiljö. Konsumtionen spelar en allt större roll i barns och ungas liv.

Barn och unga jämför med varandra vad de har och vad de inte har. Fattigdom leder till utanförskap, minskad delaktighet och skamkänslor, samt inverkar negativt på hälsan.

Barn i fattiga familjer upplever att de själva oroar sig över hur pengarna räcker till – mer än föräldrarna oroar sig.

En dålig ekonomisk situation i familjen anstränger relationerna inom familjen och påverkar humöret. Barnen kan uppleva rädsla, ångest och oro men även skuldkänslor. De vågar inte be om sådant de behöver och känner skuld över att föräldrarna inte kan skaffa det som de behöver.

Betongbalkong på Brändö i Vasa.
Bildtext En dålig ekonomisk situation i familjen anstränger relationerna inom familjen
Bild: YLE/Rolf Granqvist

Barns välbefinnande påverkas också avsevärt av hur andra barn i samma ålder ser honom eller henne. Barn i familjer som har det bättre ställt har således mer möjligheter och har lättare att få kompisar eftersom resurserna gör honom eller henne intressant och han eller hon kan reglera andras förhållningssätt.

Barn som har sämre ekonomiska resurser har även sämre möjligheter att ändra på den bild andra har av honom eller henne.

Barnskor
Bildtext Barn från fattiga familjer har förre valmöjligheter i livet
Bild: Tiina Jutila / Yle

Här kan du läsa mer om Mannerheims barnskyddsförbunds rapport om barns upplevelser av fattigdom i Finland.

Barnfamiljer i brödköer

I Finland har man undersökt barnfamiljer som har utnyttjat brödköer. Mammor som intervjuats i undersökningen poängterade att brist på pengar delar in människor i olika grupper. Mammorna ville skydda sina barn från upplevelser om fattigdom, och enligt undersökningen var de mycket uppfinningsrika i vardagen.

Här kan du läsa mer röster från brödköerna.

Bildtext I Finland har man undersökt barnfamiljer som har utnyttjat brödköer
Bild: Yle/ Hanna Sjöström
Personer i brödkö.
Bildtext I brödkön står det kvinnor, män, barn med sina föräldrar, unga, äldre, finländare, inflyttade, alltså helt vanliga människor
Bild: Yle/Markku Hautala
Bildtext Bristen och fattigdomen har inte försvunnit någonstans från Helsingfors
Bild: Yle

Vad gör en barnombudsman?

I Finland har vi en barnombudsman sedan år 2005. Barnombudsmannens uppgift är att övervaka och se till att barnets rättigheter tillgodoses i Finland.

FN:s barnorganisation UNICEF har rätt och skyldighet att kontrollera att konventionen genomförs. Även andra barn- och ungdomsorganisationer ger sakkunnig hjälp och arbetar på olika sätt för att barnets rättigheter ska beaktas.

Barnombudsmannens uppgifter:

  • Följa hur barnens och de ungas välfärd och rättigheter omsätts i praktiken
  • Påverka beslutsfattare ur ett barnperspektiv
  • Upprätthålla kontakter med barn och unga och förmedla deras synpunkter till beslutsfattarna
  • Förmedla information om barnfrågor till människor som arbetar med barn, till myndigheter och till allmänheten
  • Utveckla samarbetet mellan aktörerna inom barnpolitiken
  • Främja FN:s konvention om barnets rättigheter
Mjukisdjur
Bildtext FN:s barnorganisation UNICEF har rätt och skyldighet att kontrollera att konventionen genomförs
Bild: Yle

Här kan du läsa mer om barnombudsmannens uppgifter!

På UNICEFs sida kan du spela spelet I stormens öga om barns rättigheter.

Barnkonventionens dag uppmärksammas årligen den 20 november.

Källor:
FN-förbundet
Rädda barnen
Röda korset
UNICEF
THL (Institutet för hälsa och välfärd)
MLL (Mannerheims barnskyddsförbund)

Edit 15.11.2019: Tog bort länk till Globalis sida om barnarbete som inte längre fungerade.
Tog bort en länk till Röda korset om barnsoldater i världen som inte längre fungerade.